Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (1) Senaste inläggen

01. Floran - alla våra växter 01. Svampar 02. Havet 02. Kustlandet 03. Skogen 04. Sjöar och vattendrag 05. Fjällen 06. Nära staden 07. Faunan-Alla våra djur 08. Våtmarker 09. Öppna landskap 11. Klimatförändringar 13. "Naturliga" nyheter, miljövänligt 14. Vandring, film, reservat, resor 15. Evenemang 16. Upplevelser & Äventyr 17. Boktips 18. Dagens bild + fototävlingar 19. Fåglar/vilt 20. Fiske 21. Jakt 22. Ute i naturen 23. Omvärldens djur och natur 24. Svenska vilda djur 25. Viltrehabilitering i Sverige 26. Mumssidan. 27. Konst - Djur & Natur 28. Övrigt 29. Sajten 32. Släpp loss humorn! Mitt djur är bortsprunget Skampålen Vårt samhälle Rovdjur TV-tips
Landskapsblommor

Blåklockor

2009-07-10 10:21 #0 av: Bjornen

Lite om våra vilda och odlade blåklockor. Lite också om Dalarnas landskapsblomma ängsklockan eller en blandad bukett med olika blåklockor.

visningsträdgården 1709.jpg

Ängsklockan (Campanula patula)

Det finns omkring 250 arter av blåklockor som huvudsakligen växer på norra halvklotet. De flesta arter är fleråriga, men några arter är ett- eller tvååriga. Många av dem är lättodlade i Dalarna men några arter klarar inte av vårt klimat. Den vanligast färgen är blå men många har rosa varianter och alla har lätt att få en albinoform med vita blommor.  Några arter sprider sig lätt och enstaka arter kan bli ogräsartade. Släktet heter Campanula på latin, som betyder klocka.

Blåklockor är ju Dalarnas landskapsblomma. Fortfarande tvistas det om vilken art som ska vara Dalarnas landskapsblomma. Totalt finns det 8 arter vildväxande blåklockor i Dalarna, varav flera har fått hjälp att sprida sig. Jag hävdar att det endera är en bukett av olika arter av blåklockor eller ängsklockan som är Dalarnas landskapsblommor. Allmogen kallade alla olika arter av blåklockor för blåklockor och hade svårt att skilja de olika arterna åt. Troligen satt de särskilt värde på den stora blåklockan (Campanula perscifolia) som har riktigt ståtliga klockor. Ängsklockan (C. patula) är inkommen troligen med utsäde under 1700-talet. Linne talar att den finns runt Falun och i Finland. Ängsklockan är relativt ovanlig i vårt land utom i Dalarna och dess omnejd. På de flesta ställen i Dalarna är ängsklockan den vanligaste blåklockearten. Det är en tvåårig art som gynnas av småbrukarbygder och är inte så vanlig någonstans som just i Dalarna. Dalarnas landskapsblomma bör vara den typiska växten ängsklocka eller också en bukett som består av flera blåklocksarter och där bör ängsklockan och den stora blåklockan ingå. De flesta arter av blåklockor har minskat i senare tider i och med att många ängs- och hagmarker har växt igen. Särskilt har den stora blåklockan minskat ordentligt och är numera ganska ovanlig.

Många blåklockor odlas i våra trädgårdar. Toppklockan ( C. glomerata) är en gammal växt i odling och sprider sig ganska lätt i trädgårdarna men har inte allt för djupt rotsystem. Knölklocka (C. rapunculoides) har odlats som grönsak i vårt land och kan bli ett svårt ogräs. De har små sytrådsliknande rötter till några decimeters djup och därunder finns pålroten som kan ätas som grönsak. Stor blåklocka odlas allmänt och finns i många former med mer eller mindre dubbla blommor och vita blommor. Hässleklocka (C. latifolia) växer vild på enstaka ställen. Runt Siljan är den vitblommande formen oftast vanligare. Den är en gammal växt i odling och håller sig bra på plats och sprider sig lagom. I stenpartier odlas flera olika lågväxande arter som sprider sig i lagom takt.

De flesta blåklocksarter blommar relativt länge och blommar igen om de klipps ner efter blomningen. Mariaklocka (C. medium) och skogsklockan (C. cervicaria) bör få fröa av sig eftersom de är tvååriga. Visserligen kan de överleva ytterligare något år om de inte tillåts att bilda frö, men för säkerhets skull bör de få fröa av sig.

Nästan alla blåklocksarter trivs i lite fuktigare men någorlunda dränerad mark. Vissa arter trivs i solen medan andra trivs bättre i skuggan. Överlag blir blomfärgen blekare om de växer allt för soligt. Flera arter kan med fördel planteras i ett vildparti och blommar då fint i inte allt för fet jord. Om det är för fet jord blir olika gräsarter för dominerande.

Starkväxande arter bör planteras om med jämna mellanrum och dela med dig av överskottet till dina grannar. Omplanteringen bör göras tidigt på våren eller efter blomningen för att blomningen inte ska spolieras.

Som ampelväxt odlas flera av arterna som har lång blomning som t.ex. stjärnklocka (C. poscharskyana). Den kan också odlas på friland i stenpartiet. Betlehemsstjärnan är en annan blåklocka som odlas som krukväxt och ampelväxt, den tål däremot inte vårt utomhusklimat under vintern.

Blåklockor kan förökas med frö men olika varianter är inte fröstabila och de kan endast förökas med sticklingar eller delningar. Sticklingar bör tas under vår eller försommar och sätts helst först i krukor.

Själv har jag drygt 20 olika sorter av blåklockor planterade i min visningsträdgård och just nu är skogsklockor och vita liten blåklocka som finast samt olika prickklockor.     

Anmäl
2009-07-12 12:17 #1 av: Hawknestgrove

Åh så vackra!

Vi har ett gäng såna där stora, dålig bild, men ändå, vid vår brevlåda...

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2009-07-12 12:20 #2 av: Bjornen

Stor blåklocka (Campanula persicifolia).

Anmäl
2009-07-12 12:26 #3 av: Hawknestgrove

Ok, man tackar!!!!!Skrattande

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.