Annons:
Etikettvåra-svenska-vilda-djur
Läst 41180 ggr
Agilis
11/19/10, 4:27 PM

Björnen & dess anpassningar till vintervila

Brunbjörnens ekologiska år är mycket fascinerande. På sommarhalvåret måste den äta tillräckligt med mat för att klara vinterhalvåret i ide. Björnhonan skall dessutom inte bara bygga på fettreserverna för att själv kunna överleva, utan även för att kunna föda och dia sina ungar, allt utan att lämna sitt vinternäste under de kalla månaderna. Björnen sover i månader, utan att äta eller röra sig speciellt mycket och utan att lämna varken urin eller avföring.

transparent.png

Inledning
Vår svenska brunbjörn går i ide någon gång under oktober månad och vaknar någon gång under maj, detta innebär ett drygt halvår i vila. När på hösten en björn går och lägger sig och hur lång tid som de sedan spenderar i sitt ide, beror på var den befinner sig och på björnens ålder och kön. Björnar i norr går i allmänhet i ide tidigare och lämnar idet senare än björnar söderut. Vuxna hanar är oftast de björnar som går och lägger sig allra sist, medan honor som föder ungar i idet stannar kvar längst på våren innan de kommer fram. Vid en granskning av medeldatum för idegång som Sandegren & Swenson (1997) tagit fram utifrån data över ett antal björnar i norr respektive söder, visar det sig att sydliga björnar igenomsnitt sover en månad kortare tid än björnar i norr.

För att kunna spendera ett halvår i vila händer det ett flertal saker i kroppen hos en björn. Dess hjärtverksamhet sjunker från 40 slag till 10 slag per minut och kroppstemperaturen sjunker från 38 grader till 33-34 grader. Björnens ämnesomsättning sänks med ungefär 70 % och den kan därmed spara energi och leva på sina fettreserver under vintervilan. Detta tar hårt på björnen, när den går ur idet på våren kan dess viktminskning vara så stor som 20-40 %. I ett dokumenterat fall förlorade en ettårig hane från Norrbotten hela 53 % av sin kroppsvikt under sin vintervila (Sandegren & Swenson, 1997). Man kan ändå inte säga att björnar är hibernerare i dess klassiska benämning eftersom de bibehåller en relativt hög kroppstemperatur trots bistert klimat och därmed har förmågan att faktiskt sova sig igenom ideperioden. Svartbjörnar i södra Nordamerika, där det finns mattillgång året om, går inte alltid i ide, men dräktiga honor gör alltid det, oavsett var de bor (Pardy, et al. 2004). Björnar tycks vara fakultativa vintersovare i populationer som befinner sig från 36º N och vinteraktiva björnar har setts genom de sydliga latituderna (Hellgren, 1997).

Inducerande mekanismer
Man vet inte exakt vad det är som får en björn att besluta sig för att det är dags att påbörja vintervilan. Forskare har letat efter en utlösande substans i björnens blod, och man har rapporterat en sådan hos både svartbjörn (Ursus americanus) och isbjörn (Ursus maritimus) i form av ett litet protein. Inga sådana substanser har hittats i blodet hos brunbjörnen (Ursus arctos), men det är möjligt att en sådan, så kallad HIT kemikalie finns. Hypothalamus tros ha en stor roll vid igångsättandet av björnens enorma aptit under sensommaren och den tidiga hösten. På sensommaren kan björnen äta två till tre gånger så mycket mat som dess normala konsumtion (Hissa, 1997). Pardy och kollegor föreslog år 2004 att ultimata faktorer, som till exempel fotoperiod, som inducerande faktor för den fysiologiska förberedningen till vintervila och proximata faktorer, som till exempel födotillgång och klimat, som justerande faktorer.

Reproduktion
Björnen har precis som många andra av familjerna inom Caniformia en fördröjd implantation vilket betyder att det befruktade ägget efter parning inte omedelbart fäster i livmoderväggen, utan istället går in i en så kallad diapaus. Blastocysten befinner sig i ett vilostadie och kommer inte att utvecklas förrän det fäster i livmoderns vägg. På detta sätt kan dräktighetsperioden förlängas, i vissa fall i upp till ett år. Vad ska då detta vara bra för? Det finns flera teorier om varför en fördröjd implantation kan ha utvecklats. Arter som har egenskapen kan ha en mer fixerad parnings- och dräktighetssäsong än andra arter. Begränsas inte ett djur av årstider, finns inte många skäl att begränsa parningen till en viss tid på året (Lindenfors et al. 2003). Även om honan går i brunst i juni och blir befruktad av en hane, kommer inte blastocysten att fästa i livmodern om inte honan är i god form (Hissa, 1997), detta skulle kunna ses som en garanti för att honans kropp klarar av påfrestningen med dräktighet, födsel och föräldravård. Lindenfors et al. har dock med sina jämförande fylogenetiska studier över olika arter med fördröjd implantation kommit fram till att fenomenet inte korrelerar med säsongsvariationer som man tidigare trott.

Det som ändå är allra mest fascinerande är att björnhonan går igenom dräktighet, födsel och laktation inne idet och helt utan energitillskott. Detta är en absolut omöjlighet för andra carnivorer under svältförhållanden, så varför förlängs inte dräktigheten fram tills på våren, då födotillgången är tillräcklig och ungarna hinner bli större innan de föds?

Ett foster kräver stora mängder kolhydrater, främst glukos, för att utvecklas, men björnhonan kan inte lagra stora mängder kolhydrater i kroppen, utan blir tvungen att själv tillverka dem i sin kropp under vintervilan. Detta görs av aminosyror med hjälp av biokemiska syntesreaktioner och den dåliga tillgången på kolhydrater är alltså en begränsande faktor vad gäller dräktighetstiden. Därför blir det också fördelaktigt för fostrets utveckling att så fort som möjligt börja dia istället. Mjölken har hos svartbjörn en fettmängd på 25 % i mitten av laktationsperioden, grisslybjörnen (Ursus arctos horribilis) har en 19 % fetthalt och hos isbjörnen varierar fettinnehållet mellan 25.5-35.8 %.

En annan anledning till den korta dräktigheten kan vara att eftersom björnen inte dricker under sin vintervila, måste honan hushålla med det vatten hon har. Därför kan inte vätskevolymen i livmodern bli för stor vilket skulle vara nödvändigt för en länge dräktighetsperiod. En större livmodervolym skulle också kräva en effektiv proteinsyntes och eftersom björnen inte äter, skulle det bli svårt att tillhandahålla tillräckligt med aminosyror till processen (Hissa, 1997).

Benstruktur
Björnens ideperiod kan vara i upp till ett halvår och under denna tid ligger den still utan att röra sig nämnvärt. En människa som blir sängbunden under sex månaders tid, skulle vi lida av benskörhet, våra ben skulle börja bli porösa. Parathyroidhormon (PTH), kalcitonin och D3-vitamin hjälper till att reglera kalciummetabolismen i kroppen. PTH stimulerar osteoclasterna som bryter ner och absorberar benvävnad och avger kalcium till blodet, medan D3-vitamin och kalcitonin stärker benen. Hos björnen syns ingen variation av PTH, men D3-vitaminhalten sänks signifikant under vintern. D3-vitaminet behövs för att transportera kalcium genom tarmväggen till cirkulation. Hos brunbjörn har inga förändrade nivåer av plasmakalcium, benmassa eller benstruktur registrerats över året (Hissa, 1997) och inga förändringar i benstruktur har registrerats heller hos svartbjörn, utan björnarna tycks behålla sin benkondition över vintern (Harvey et al., 2005), (Pardy et al., 2004).

Metabolism
Fettreserverna
De däggdjur som sover djupt under vintern behöver särskilda fettsyror, dels för att förbereda sig inför dvalan och dels för att vakna ur den, det har till och med visats att dvalningen inte kommer att lyckas om inte dessa särskilda osaturerade aminosyror finns. Hos björnar vet man ännu inte vilka fettsyror som är essentiella eller hur funktionen hos dessa förändras vid ideperiodens början eller slut. Halten kolesterol, triglycerider och fosfolipider i blodet är signifikant högre under vintervilan hos svartbjörnen, liknande studier på brunbjörn har gjorts, men där ser man inga förändringar annat än att kolesterolmedelvärdet under ideperioden var signifikant högre hos svartbjörnen än hos brunbjörnen. Det finns dock dramatiska säsongsbundna förändringar i blodets sammansättning av fettsyrorna. Under hösten skiljer sig även de relativa proportionerna av fettsyror i plasman mot de i underhudsfettet, detta tyder på att fettsyror inte passivt överförs till cirkulationen i lika mängder, utan att detta sker ytterst selektivt utifrån vad björnen behöver för stunden. Björnen skiljer sig från däggdjur som är djupa hibernerare i det att den inte har någon brun fettvävnad som snabbt förbränns för att höja kroppstemperaturen vid viloperiodens slut (Hissa, 1997).

För att kunna bygga upp de fettreserver som behövs för att klara vintern, äter björnen två till tre gånger mer än normalt under sensommaren. Detta kan ge björnen en upp till 35 % högre kroppsvikt än normalt. Innan björnen går i ide, slutar den helt att äta för att helt tömma mage och tarm. Varje dag under vintervilan förlorar sedan björnen fettreserver motsvarande 250-500 gram. Undersökningar av respirationskvoten hos björn under vintern visar att det enda björnen förbränner under sin idevistelse för att tillgodose sina energibehov är sina fettreserver. Hos svartbjörn har en RQ (respirationskvot) på 0.62 observerats (med respirationskvoten menas förhållandet mellan utandad, bildad koldioxid och inandad syrgas.) (Hissa, 1997).

Urinämnen, njurar & aminosyror
Koncentrationen urinämne som en björn har under sin viloperiod är bara hälften av den koncentration den har under sin aktiva period, men cirkulationshastigheten ökar och blir mellan 2 och 10 gånger så snabb. Blodkoncentrationen av urinämne sjunker hos både svartbjörn, brunbjörn och isbjörn under viloperioden och samtidigt höjs blodets kreatininhalt. Ration serum urinämne/serum kreatinin (U/C) sjönk från det normala på 25 eller mer till ett värde på under 10 hos de tre arterna under ideperioden. Detta är unikt och ses endast hos björnar i vintervila, andra hibernerare eller däggdjur under svält uppvisar inga ändringar, eller förhöjd ratio för U/C. Björnar som svälter under sommartid kan inte sänka sitt U/C ratio och bli uremiska.

Kvävet från urinämnena återanvänds istället via aminosyror och plasmaproteiner tillbaka till urinämne hos björnen i vila. Beräkningar på svartbjörn visar att den till och med kan ha en liten nettovinst i lean bodyweight (kroppsvikt utan fett) under vintern vilket tyder på att urinämnena flyttas passivt från blåsan till blodcirkulation samt till den gastrointestinala håligheten (tarmhåligheten). Som ett resultat av enzymaktiviteten frigörs ammoniak som förs till levern och används där som ett kvävesubstrat för aminosyresyntes. Frigjort kväve bildar i levern tillsammans med glycerol, olika aminosyror som alanin och serin och nya proteiner. Nivåerna för cystein, glycin, lysin och alanin höjs signifikant, medan nivåerna av taurin, arginin och asparagin sjunker signifikant hos brunbjörn under vintern. Det har föreslagits att de sänkta urinämnesnivåerna under vintern beror åtminstone delvis på en ökad användning av aminosyror dels som förstadie till neurotransmittorer eller hormoner och dels i proteinsyntes. Det har även föreslagits att syntes av essentiella aminosyror kan vara möjlig hos björnen under vintervilan.

Björnen kan alltså i princip klara sin långa fasta med hjälp av sina fettreserver. Centrala nervsystemet behöver kolhydrater för att fungera och dessa kan inte lagras i kroppen under längre tid, utan måste istället framställas i kroppen av antingen glycerol, eller aminosyror. Halten av aminosyror, både icke essentiella och essentiella hålls konstant under hela vintervilan, studier har även påvisat en tre- till femfaldig ökning av omsättningshastigheten av protein hos sovande svartbjörn. Haptoglobin är ett akutfasprotein som även deltar i hemoglobintransport från blodet till levern och vid återupptag av järn. Haptoglobinnivåerna höjs markant under brunbjörnens ideperiod. De förhöjda nivåerna har visat sig inte bero på vintervilan i sig, utan på yttre faktorer såsom temperatur, ljus eller svält, men haptoglobin kan också fungera som en extrakälla av aminosyror (Hissa, 1997). Järnhalten i levervävnaden är upp till tre gånger högre på våren i än på hösten (Prunescu et al. 2002).

Den signifikant lägre urinämnesnivån och den förhöjda nivån av flertalet aminosyror tyder på att björnen inte har några problem med sin kvävemetabolism under vinterhalvåret. Det visar även att proteininnehållet och därmed muskelkonditionen är lika god före som efter vintervilan (Hissa, 1997).

Rörelseapparaten
Oxidationskapaciteten hos musklerna förblir oförändrad över året om man mäter citratsyntesen, likaså bibehåller musklernas energimetabolism full kapacitet under hela vintern. En 10 % sänkning av musklernas proteinkoncentration har observerats, men DNA-koncentraionen höjdes signifikant, vilket pekar på att det inte förekommer någon förlust av muskelfibrer (Hissa, 1997). En studie av Harlow med kollegor gjorde år 2001, visade att svartbjörnen förlorade upp till 23 % av toppmuskelkraften, men behöll antal muskelfibrer vid en vila på mellan 130-170 dagar. Inga signifikanta skillnader uppmättes heller för höst- respektive vårbjörnar vid jämförelser av benets densitet (framben; radius och ulna) (Pardy et al. 2004).

Kroppstemperaturen
Temperatursänkingen i kroppen är densamma för både svartbjörn (Ursus americanus) och brunbjörn (Ursus arctos), från den normala temperturen på 37-37.5ºC och mellan 3-5 ºC nedåt. Högre vilotemperaturer än normalt har observerats hos en dräktig hona, men honans temperatur sjönk kraftigt just innan födseln av hennes tre ungar och fortsatte sjunka under en period efter födseln, temperatursänkningen avstannade på 34.5-35ºC. Svartbjörnar som ger di har inte en lika stor temperatursänkning som andra svartbjörnar och en högre kroppstemperatur i samband med digivning ger en stor förlust av energireserverna för en björnhona (Hissa, 1997).

**
Blodsammansättning & cirkulationssystem**
Hos svartbjörnar i fångenskap har förhöjda nivåer noterats av röda blodceller (RBC), hemoglobin (Hb), hematocrit (Hct%) och plasma proteininnehåll under ideperioden. Signifikanta skillnader i hemoglobin, hematocrit och röda blodkroppar har noterats även för vilda svartbjörnar, med högre nivåer före ideperioden än efter. Flera andra studier har visat en säsongsbunden förändring i dessa värden samt i medelstorleken på de röda blodkropparna (MCV) och för medelvärde på hemoglobininnehåll i blodkropparna (MCH). De flesta studier visar på mindre MCV och högre RBC under vintern. De röda blodkropparnas diameter var 6.2 µm direkt efter ideperioden och 7.2 µm på sensommaren I Pardy´s studier. Den mindre storleken och det högre antalet röda blodkroppar kan ha funktionen att underlätta gasutbyte.

Skillnader verkar även finnas mellan könen då hanar tycks ha lägre MCH värden och ett högre Htc% än honor hos grizzlybjörn. Skillnader i säsongsvariationer av blodvärden upptäcktes också mellan nord-sydliga populationer där den högsta variationen registrerades i norr (Alaska)(Hissa, 1997). Studier över björnar som lever i klimat där det finns högre tillgång till mat året om, och därmed inte alltid går i ide om de inte är dräktiga, visar att många av dessa variationer, till exempel hematokritnivåerna sänks, eller försvinner helt då björnen inte går i ide (Pardy et al., 2004).

Immunförsvar
Storleken på lymfsystemet hos mindre hibernerare minskar under viloperioden, hos svartbjörn och brunbjörn i Europa minskar antalet vita blodkroppar (WBC) under ideperioden och denna minskning har noterats hos alla hibernerare som studerats. Det totala antalet vita blodkroppar är högre på hösten än på våren hos svartbjörnen. Inhiberingen av antikropproduktionen i kroppsvätskorna och immunreaktioner under hösten är karaktäristiskt för små hibernerare. Det relativa antalet monocyter sjunker hos brunbjörnen under vintern, medan det relativa lymfocytvärdet inte visade några säsongvariationer. Man tror att de sänkta monocytvärdena har att göra med en sänkt antigen reaktivitet hos T-cellerna. Förhållandet mellan T- och B-celler visade inga säsongsbundna variationer. Sammanfattningsvis kan sägas att de små förändringarna i björnens immunsystem inte är lika dramatiska som hos de små hibernerarna (Hissa, 1997).

Referenser
Harvey, K.B., Drummer, T.D., Donahue, S.W., The tensile strength of black bear (Ursus americanus) cortical bone is not compromised with aging despite annual periods of hibernation. Journal of biomechanics 38, 2143-2150, (2005).

Hellgren, E.C., Maehr, D.S., Doan-Crider, D.L., Serum chemistry of southern populations of black bears (Ursus americanus). American midland naturalist, Vol. 137, No.1. pp.95-105, (1997).

Hissa, R., Physiology of the European brown bear (Ursus arctos arctos). Ann. Zool. Fennici 34: 267-278, (1997).

Lindenfors, P., Dalén, L., Angerbjörn, A., The monophyletic origin of delayed implantation in carnivores and its implications. Evolution, 57(8), pp. 1952-1956 (2003).

Pardy, C.K., Wohl, G.R., Ukrainetz, P.J., Sawers, S.K., Boyd, S.K. & Zernicke, R.F. Maintenance of bone mass and architecture in denning black bears (Ursus americanus). J. Zool., 236, 359-364, (2004).

Prunescu, C-C., Serban-Parau, N., Brock, J.H., Vaughan, D.M. & Prunescu, P. Liver and kidney structure and iron conten in romanian brown bear (Ursus arctos) before and after hibernation. Comparative biochemistry and physiology part A, 134: 21-26, (2003).

Sandegren, F., Swenson, J., Björnen- viltet, ekologin och människan. Svenska jägareförbundet, (1997).

Annons:
Hawknestgrove
11/19/10, 4:30 PM
#1

jättebra!!!!! tack!!!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Agilis
11/19/10, 4:39 PM
#2

Tack!

Fast jag såg nu att ingressen var för lång för att få plats, ska se om jag kan ändra den så den passar in =)

MariannE11
11/20/10, 3:32 PM
#3

vilken otrolig information….strålande skrivet….

hade ingen aning om någonting av detta…. otroligt att det funkar trots vintervilan o kan ändra värden…. o att implantationen kan dröja så pass länge…

tack för att du öppnade mina ögon…

våga vägra golf o fiskbullar   o håll dej in i  det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/

Agilis
11/20/10, 11:28 PM
#4

Ja naturen är helt otrolig och jag jag kände precis likadant när jag faktasökte till texten!

Vad roligt att du gillade att läsa den!

MariannE11
11/20/10, 11:32 PM
#5

lite väl mycket sifferfakta för en som är gröngöling men man får sovra bort det än så länge o läsa resten…så får jag lusläsa siffrorna när jag känner mej varm….Skäms

våga vägra golf o fiskbullar   o håll dej in i  det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/

Agilis
11/20/10, 11:35 PM
#6

Jag vet, det blev mycket siffror. Saken är att det finns en massa tabeller och figurer, men jag vågade inte lägga med dem, för jag visste inte om det var upphovsrätt på dem. Det hade nog varit enklare att hänga med om man kikat på dem samtidigt.

Förlåt för det.

Annons:
MariannE11
11/20/10, 11:46 PM
#7

siffror ÄR bra… men när man som jag pluggat matte nu i en 5 timmar i sträck med blandat resultat så vågar jag inte ta in mer siffror…

*lämnar tillbaka tråden*..ingen fara med siffror… man får som sagt läsa allt det spännande du skrev med ord…. fantastiskt spännande… det var mest kritik mot min lilla hjärna som inte kunde ta in allt…

du gillar björnar antar jag Flört….vill gärna höra mer godsaker om björnar….Glad

våga vägra golf o fiskbullar   o håll dej in i  det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/

Agilis
11/20/10, 11:51 PM
#8

Haha, för mycket matte mår inte jag heller bra av ;)

Jag gillar våra svenska rovdjur, har tagit några universitetspoäng svenska rovdjur och har skrivit en massa därför. Får se om det blir fler artiklar om de fem stora!

MariannE11
11/20/10, 11:53 PM
#9

låter jättespännande.. kan man alltså få poäng för sådana spännande saker.. wow….

*lämnar tillbaka tråden igen o försvinner ut innan jag kapar den igen*…Skäms

våga vägra golf o fiskbullar   o håll dej in i  det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/

Hawknestgrove
11/22/10, 1:12 AM
#10

ja vi får ta det väldigt försiktigt med rovdjurstrådar här. De har en benägenhet att spåra ur. MEn rena fakta är ju absolut inte fel att presentera, utan att färga det personligt.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

TinaNordberg
11/22/10, 3:54 PM
#11

Oust det var mycket men intressant.Glad

Tina Nordberg medarbetare:

 Fågelskådning i fokus

 Svamp i fokus

Hawknestgrove
11/22/10, 4:59 PM
#12

ja verkligen mycket bra läsning…..

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Taxelina
11/23/10, 3:13 PM
#13

Jätte fin artikel.

Gunilla, jag sätter in en länk. Tycker du den är i värsta laget får du ta bort den. Det slog mej nämligen med det här med anpassningObestämd

På Taxelinas begäran tar jag bort länken

Annons:
Agilis
11/23/10, 3:24 PM
#14

Ja, alla djur inklusive människan gör vad som krävs för att överleva. Annars hade vi inte blivit långvariga genom historien.

Som en bekant uttryckte det: "Jag blir hellre uppäten av en varg än dödad av en människa".

För övrigt känns det nedslående att läsa alla kommentarer till artikeln, men det har väl att göra med var den är publicerad kan jag tänka.

Hawknestgrove
11/23/10, 4:17 PM
#15

Taxelina, så länge det är en länk, så tar jag inte bort den alls. såvida det inte blir stormiga diskussioner i efterskott. Det är ju fritt för var och en att öppna länken.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Hawknestgrove
11/23/10, 4:19 PM
#16

läste artikeln, men struntade i att öppna kommentarerna….

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Agilis
11/23/10, 4:28 PM
#17

#16 Vist!

Taxelina
11/23/10, 7:44 PM
#18

Aj sjutton, jag tänkte inte på alla kommentarer.Tittade inte ens på dom. Ursäkta.

Gunilla, ta bort länken. Synd att förstöra den fina artilken.

Hawknestgrove
11/23/10, 7:47 PM
#19

Ok tycker du det?????

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Taxelina
11/24/10, 10:33 AM
#20

#19 Självklart.

Annons:
Agilis
11/24/10, 6:40 PM
#21

Så farligt var det inte. Jag tänker mestatt det började klia i fingrarna eftersom man inte skall diskutera sådant på forumet. Det blir lite svårt att låta bli ;)

Hawknestgrove
11/24/10, 7:57 PM
#22

ja jag tycker själv att det är tråkigt, men vi har försökt så många gånger och varenda gång så har det gått över styr.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Agilis
11/24/10, 9:07 PM
#23

#22 Tråkigt. Jag har aldrig förstått det där. Hur det kan vara så infekterat. Jag tycker det är jättekul att diskutera om skötseln av våra rovdjur och jag försöker alltid att hålla mig till sakfrågor, men majoriteten verkar inte kunna det. Det blir nästan hätskare än när man pratar invandringspolitik och SD ^^. Så länge det ser ut på det visaet kommer vi aldrig att kunna komma överens om bra lösningar heller tyvärr.

Hawknestgrove
11/24/10, 9:33 PM
#24

nej och jag om Sajtvärd ska ju hålla mig neutral och i de frågorna kan jag det inte. Ok så här fint och sakligt som reportage, så är det jättetrevligt. Men sen kommer så många för och emot om det ska diskuteras, så blir det alltid kaos av det, tyvärr och så får man låsa tråden och ta bort den.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Agilis
11/24/10, 9:35 PM
#25

#24 Det förstår jag inte, varför måste du vara neutral? Behandlar du alla parter lika, så ser inte jag något skäl till att du inte skall få ha åsikter?

Hawknestgrove
11/24/10, 9:40 PM
#26

hahah,  ska vi säga så här, mina åsikter är åt ett håll! OCh vi har ju inte helförbud, se vår förstasida, men i 100% så urartar tyvärr rovdjursdiskussioner. en variant är artiklar som man inte kan kommentera.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Taxelina
11/24/10, 11:16 PM
#27

Det var nu inget negativt i det jag skrev och inget i tanken heller för jag vet ju hur det kan bli. Men jag hade precis läst den otäcka sidan med björnen och tyckte det passade in på hur alla våra vild djur anpassar sej till dagens samhälle. På gott och ont.

Annons:
Agilis
11/24/10, 11:22 PM
#28

Nej nej, så uppfattade jag inte dig heller! Jag har ingen aning om var du står i rovdjursfrågan och det spelar ingen roll =)

Upp till toppen
Annons: