Annons:
Etikettnyheter
Läst 9778 ggr
CarlS
2007-01-22 19:36

Tio förslag för en bättre klimatpolitik!

Den svenska regeringen ska processa klimatfrågan i en parlamentarisk beredning och ett vetenskapligt råd i väntan på ett nytt svenskt klimatmål. Men färdriktningen är kristallklar och det finns ingen anledning att tappa tempo i väntan på ett preciserat klimatmål.

PRESSMEDDELANDE
Svenska Naturskyddsföreningen
2007-01-22

Naturskyddsföreningen erbjuder:
Tio förslag för en bättre klimatpolitik

Den svenska regeringen ska processa klimatfrågan i en parlamentarisk beredning och ett vetenskapligt råd i väntan på ett nytt svenskt klimatmål. Men färdriktningen är kristallklar och det finns ingen anledning att tappa tempo i väntan på ett preciserat klimatmål.

Idag lämnar Naturskyddsföreningen därför över en första lista till regeringen - tio förslag för en bättre klimatpolitik som kan beslutas omedelbart.

Naturskyddsföreningen vill med dessa tio punkter inspirera till konkreta beslut redan under 2007. Vi inser att man i regeringskansliet har mycket att stå i efter drygt 100 dagars regerande och erbjuder därför regeringen vår hjälp.

1. Registrerings- och fordonsskatt som gynnar de miljöbästa bilarna
Den svenska fordonsflottan är den mest bränsletörstiga i EU. För att nå de långsiktiga klimatmålen måste bilarna bli mer bränsleeffektiva. Det ska vara mest lönsamt att köpa bilar som går på förnybara bränslen. Klimatdifferentierad registreringsskatt och en starkare differentiering av fordonsskatten är två exempel på effektiva klimatåtgärder för att snabbt få fram en bränslesmartare fordonsflotta i Sverige.

2. Handel med bränslerättigheter eller drivmedelscertifikat
Idag är det billigare att köra etanolbilar på bensin än på etanol. Om regeringen skall få bukt med detta systemfel - och inte vill höja koldioxid- och energiskatten på fossila bränslen - föreslår Naturskydds-föreningen: inför en svensk handel med rättigheter för användning av fossila bränslen. Det innebär att regeringen endast tillåter försäljning av den mängd diesel och bensin som överensstämmer med kli-matmålet för trafiksektorn. Koldioxidskatten tas då bort och priset på bränslet bestäms av marknaden för bränslerättigheterna. En annan modell är att lägga ansvaret för introduktion av förnybara bränslen på bensinbolagen. Regeringen skall i så fall lagstifta om att en viss mängd av bränsleförsäljningen måste bestå av förnybara bränslen. De bensinbolag som inte lyckas sälja sin kvot, kan köpa drivmedels-certifikat från de bensinbolag som sålt en större andel förnybara bränslen än de måste. Bränslepriserna sätts av bensinbolagen så att försåld mängd förnybart bränsle når upp till målet.

3. Avståndsbaserade reseavdrag
Låt avståndet till arbetsplatsen styra reseavdraget, istället för de regler som finns idag där milavdrag enbart gäller för bil. Biljettpris och schabloner styr avdrag för övriga transportmedel. Om avståndet avgör, gynnas den som väljer det billigaste färdmedlet. Då skapas en rättvis konkurrens mellan olika transportsystem. Idag gynnas bilen i jämförelse med kollektivtrafik, cykel och gångtrafik. Systemet vi föreslår finns redan infört i Norge och tar även hänsyn till de regionalpolitiska målen. De män-niskor som reser kollektivt, går eller cyklar får dessutom den vardagsmotion som är viktig för att förebygga välfärdssjukdomar.

4. Förenkla förmånsreglerna för månadskort i kollektivtrafiken
Inför samma förmånsregler för månadskort i kollektivtrafiken som för tjänstebilar. Idag får både arbetsgivaren och arbetstagaren lägre skatt om arbetstagaren väljer förmånsbil istället för högre lön. Det är en i grunden felaktig konstruktion. Så länge förmånsbilen finns kvar bör bidrag för andra transportslag gälla under samma regel. Det ska vara lika förmånligt att erbjuda anställda månads-kort i kollektivtrafiken som tjänstebil. Det skulle både påverka företagens inköp av tjänstebilar och minska koldioxidutsläppen - om fler åker kollektivt.

5. Skatteväxla
Höj koldioxidskatten för den lätta industrin och sänk arbetsgivaravgiften i motsvarande grad. Det är en skatteväxling som stärker klimatpolitiken. Idag betalar den lätta industrin som t ex Volvo och Electrolux bara 19 öre per kg koldioxid som släpps ut. Vanliga konsumenter betalar däremot 92 öre per kg koldioxid när de exempelvis köper bensin. De mest energiintensiva företagen slipper betala både koldioxidskatt och energiskatt eftersom de ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Det finns emellertid ingen anledning att undanta den lätta industrin från koldioxidskatt om man vill driva klimatpolitiken framåt.

6. Inför handel med negawatt (vita certifikat)
Ge elbolagen en tilldelning vita certifikat som motsvarar en effektivisering på ca 10 TWh el som idag används till uppvärmning av hus. Energieffektivisering är en populär, men eftersatt, åtgärd i klimat-politiken. Sverige har infört "gröna" elcertifikat för att stödja utvecklingen av förnybar energi. Till 2016 har regeringen bestämt att 17 nya TWh förnybar energi skall produceras. Ansvaret ligger på elproducenterna. På likartat sätt kan regeringen genom de vita certifikaten lägga fast ett mål för en effektivisering av elproduktionen.

7. Förhindra en amerikansk stadsutglesning
Inför riktlinjer på riksnivå som styr den kommunala planeringen av handeln in till stadskärnorna igen. Runtom i världen uppmärksammar miljöorganisationer, forskare, debattörer och praktiker inom samhällsbyggnadsområdet "urban sprawl", en utglesning av stadsmiljöerna. Utglesningen ger allvarliga negativa effekter för människa och miljö. Stora naturområden nära städerna exploateras. I USA är det nästintill omöjligt att leva utan bil. Utvecklingen i Sverige går åt samma håll. Köpcentra etableras längre och längre från stadskärnorna och konsumenterna blir alltmer beroende av bil för att göra sina inköp. Kommunerna tävlar om nyetableringar utanför stadskärnorna. För att bromsa en utveckling som går rakt emot de klimatpolitiska målen, är det hög tid att införa styrmedel. Studenter, pensionärer och ensamstående har inte tillgång till bil och får svårt att ta sig till affärerna samtidigt som trevliga stadskärnor avfolkas och blir otrygga miljöer där butiker hotas av konkurs.

8. Förhindra nya gasledningar
Bygg inte nya ledningar för transport av fossilgas. Gasledningarna är stora investeringar som låser samhället i ett beroende av fossilgas. Sådana storskaliga investeringar kring fossila bränslen förhin-drar utvecklingen av mer förnybara och icke-klimatpåverkande energislag, t.ex. biogas, som måste användas i småskaliga och lokala system för att vara lönsam.

9. Miljödifferentierad fastighetsskatt
Ändra reglerna för beräkning av taxeringsvärdet så att energibesparande åtgärden uppmuntras. När regeringen förbereder en förändring av fastighetsskatten är det ett bra tillfälle att uppmuntra och gynna dem som investerar i energisparande åtgärder, t.ex. sätter in treglasfönster. De ska inte straffas genom ett höjt taxeringsvärde.

10. Höj dieselskatten och inför kilometerskatt för tunga fordon
Energiskatten på diesel är betydligt lägre än på bensin (skatten på drivmedel består av koldioxid-skatt plus energiskatt). Finansdepartementet beräknar att "skattebonusen" till diesel motsvarar cirka nio miljarder kronor om året. Om diesel beskattades på samma sätt som bensin skulle
dieselskatten behöva höjas med över tre kronor per liter. En sådan höjning är ett angeläget inslag i en klimatanpassning av transportsystemet. För att förhindra gränshandel och så kallad diesel-turism inom yrkestrafiken bör höjningen endast omfatta lätta fordon (under 3,5 ton). För den tunga trafiken (över 3,5 ton) bör energiskatten i huvudsak ersättas av en kilometerskatt. Samtidigt sänks fordonsskatten för dieselbilar till samma nivå som för bensinbilar.

Vad tycker ni? Är det bra förslag?

För mer information:
Om Naturskyddsföreningens klimatarbetet:
http://www.snf.se/

//CarlS

Relaterade länkar

Av: CarlS

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('CarlS'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('CarlS', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-01-22
Annons:
Upp till toppen
Annons: