# Fobier!!! Author: nobsan Finns det någon mer här som har någon sorts fobi? Ormar, spindlar, maskar eller råttor kanske. För min del är jag inte rädd för någonting egentligen. Tills det kommer en liten, liten stackars spindel. En del personer vill ju inte gå i skogen pga detta. ## Comment 1 Author: Nore ORMAR fy sjutton, passen i skogen intill en myrstack o nore känner sig säker.  hur har jag blivit rädd för ormar, ormbiten nio gånger hunden orbiten två gånger.    Var på en känd djurpark o hadde barnbarnen med o morfar skulle följa med in o titta, tänkte som så de är inanför glas. Men då kom det en tokig jäkel med en orm utan dess like o ville lägga den runt halsen för fotografen, hjärtinfarkten var nära kan jag lova. ## Comment 2 Author: Sehvrin Jag har en fobi och det är för älgflugor/hjortflugor, dessa hemska insekter får jag relativt lätt panik av och blir väldigt lätt paranoid och det kryper på hela kroppen om jag hittat en... Men jag kan även rätt lätt lugna ner mig också och har inga problem att titta på dem om de inte kryper på mig, så jag är bara lätt fobisk. Även fästingar är hemska. ## Comment 3 Author: Faxlin hmm, ja jag har en del djurfobier. Men tror de är rätt vanliga. Möss/råttor, ormar/ödlor är nog rätt vanliga fobier om man säger så. Sedan har jag min taxfobi som jag nog aldrig blir fri. ## Comment 4 Author: Bjornen Det enda fobi jag möjligen har är mot konstgjorda blommor. ## Comment 5 Author: Hawknestgrove Ja, däremot så gillar jag inte huggormar runt huset. Vi bor ju i gammalt stenbrottsland, så det kryllar av dem. Blev dyrt för mig, för många år sedan, då lelle Arne blev biten. Så trots att jag inte har något emot dem, så går de döden tillmötes hemma hos oss, så fort jag ser dem på vår väg. Jag är också medveten om, varför huggorm är fridlyst. Det är p g a likheten med hasselsnok, som är utrotningshotad. Våra kära ormvråkar bor nere i skogen och är ivrigt påhejade av mig, när de tar dem. ## Comment 6 Author: nobsan Det jag kan komma på är att det är så äckligt att gå in i ett spindelnät när man går i skogen. Älgflugor var läbbiga förut, men jag har gett upp. Jag plockar bara bort dom ur hårbotten, om det går. Dom bits ju så förbenat. Kan vara helt sönderbiten efter keps kanten. Ormar gillar jag, men har respekt för dom i skogen. Har alltid cortison tabletter med mej för hunden. Och att gå ut på läskiga myrar. ## Comment 7 Author: nobsan #3 Taxfobi??? Har du också blivit jagad av en svart folkilsken tax som liten? Alla äldre personer jag träffat som är rädda för hundar berättar oftast samma historia. Och då är den fruktade svarta korthårs taxen inblandad. ## Comment 8 Author: solweig har fobier när det gäller ormar o spindlar. blir helt hysterisk. ## Comment 9 Author: Faxlin #7; Nejdå inga svarta taxar här ine. Men några olika sura taxindivider som bitit mig i hälsenan har jag råkat ut för. Totalt oannonserade anfall av en hund i mini storlek. Har visserligen blivit biten av de stora raserna med då jag jobbat mycket med hundar tidigare. Men just taxarnas bett har satt sig hårt och gett mig en fobi. Antagligen beror den på att jag tappar kontrollen. Jag har så pass skadad rygg att jag inte kommer ner så långt som till en taxhöjd utan att det tar väldigt lång tid. Detta har således medfört riktigt trasiga hälsenor innan husse/matte har gått in och räddat en. Jag vill kunna tillrättavisa hunden som biter mig själv och helst avvärja bettet. Det går inte med tax. Och jag tror det är det som gjort att jag numera slutar andas och hanar i fastfrysningstillstånd om en tax kommer för nära. Tror största nackdelen är ja förrutom min extrema rädlsa som en fobi är. Att folk inte tar ens fobi på allvar. Speciellt inte på brukshundsklubben när man kommer gående med tre schäfrar i band. ## Comment 10 Author: nobsan #9 Jag förstår dej på alla vis. jag har aldrig blivit hundbiten,(ta i trä) men har hört att taxbett ska vara något extra.  När kennelägaren skulle börja med tax sa jag bestämt NEJ. Inga lömska bitska vovvar i mitt hus inte. Full av fördomar som jag var. vet inte hur många taxar vi haft och har, men ingen har varit ilsk. Tikarna som har valpar hjälps åt med dom. Dom släpper in folk hur som helst till valparna. Enda problemet jag har med dom är att dom ska sitta i knät och slicka i ansiktet medan jag tittar på TV och jag ser bara en massa hund nosar och kladdiga glasögon. ## Comment 11 Author: Hawknestgrove Haha, stackars Nore, nu känner han sig väl mobbad.... Han som har strävhåriga taxar..... ## Comment 12 Author: Sidentass jag har ormfobi! Inte för giftets skull i första hand..utan för dess krälande gestalt..klarar inte ens att se dom på bild..oavsett om är med på reptil är i fokus..bara för att träna att titta på dom.. ## Comment 13 Author: Hennum jag tycker inte om kryp som har för många ben (fler än 6) och djur som fladdrar för mycket på ett oberäkneligt sätt (harkrankar, malar, fjärilar m.m.) aldeles för slemmiga kryp är oxå äckliga. men de vanliga krypen som inte är så extrema, de går bra. men det är bara kryp jag har problem med, och då är jag inte rädd, bara äcklad. jag kan bli rädd för det mesta om jag blir överaskad. så jag har ingen fobi för något djur. ## Comment 14 Author: Faxlin #10: Tänk alla taxägare säger så. Mina hundar är jättesnälla. Men det är tydligen något med mig som gör de snälla små änglarna till rabiata huggmonster. Fattar inte vad dock. Eller jo de känner väl av min rädsla och den kan jag ju inte göra något åt. #11: Skrev det absolut inte för att någon taxägare ska ta illa vid sig. Jag älskar alla hundar. Men jag är ärligt talat livrädda för alla taxägares gullvovvar. De liksom slutar vara gulliga ihop med mig. ## Comment 15 Author: Nore #14. Du kanske har någon doft av dina illrar som gör att de tycker du blir jaktbart byte, vist fins det bitska taxar o det gör ont o bli biten det vet jag.         Men ni som inte har denna förträffliga ras, kan ni förstå att en tax går in i en liten kombi, fast den tror att den tror är störst i värden. ## Comment 16 Author: Faxlin #15: Ja kanske det. För det är klart jag luktar iller om man frågar en hund. De har ju ett helt annat luktsinne än oss människor. Men jag har ju blivit biten av stora hundar med. Och det gör då också ont. Me jag har inte fått fobi eller ens hundrädsla av de beten. haha, ja de tror verkligen att de är större än en björn de små liven. ## Comment 17 Author: Hawknestgrove Hehe, jag skoljade bara Åsa! Det hoppas jag du förstod! Hennum, allt som har fler än **_4_** ben är suspekt! Ärdet dessutom mindre än 5 cm, då är detännu mer suspekt. Men jag har haft skorpioner gåendes på min arm. Jag vet även, hur man skall ta i dem, utan att bli stucken. Men det var i en svunnen tid. HAr ett litet förflutet som zoobutiksägare, nämligen. ## Comment 18 Author: Faxlin #17: Klart jag förstod det. ;-) ## Comment 19 Author: Hawknestgrove Jo, nu kom jag på en sak till, som jag aldrig blivit utsatt för, men är paniskt rädd för, vid små vattensamlingar! BLODIGLAR!!!!! ## Comment 20 Author: Bjornen Du menar väl den här som är en hästigel. Jag hittade den på vandring men räddade den tillbaks till ett dike. Blodigeln är numera inte så vanlig, men den planterades in på många ställen. Inte långt från mig bodde Dalarnas blodigelplanterare. ## Comment 21 Author: Hawknestgrove Åh, Bjornen, ännu värre! IIHHHHH! Nä, jag tänker på blodiglar, de vanliga... Men de kanske inte finns hos mig...... ## Comment 22 Author: Bjornen Det finns i vårt land 26 arter av iglar och den vanligaste är hästigeln. Blodigel har troligen inte funnits ursprunglig i Sverige och infördes redan under medeltiden. Största utplanteringarna gjordes under tiden 1830-1870 för att få en en inhemsk produktion. Huvudsakligen infördes de från Frankrike. Numera är blodigeln rödlistad i Sverige. ## Comment 23 Author: Hawknestgrove Ok, . JA jag tänker inte stifta någon vidare bekantskap med dem...Huvaligen! Men jättebra info! ## Comment 24 Author: nobsan Används inte blodigeln inom medicin? ## Comment 25 Author: Hawknestgrove Jo, både förr och jag tror att det har en renässans. Men, nej tack......Då får Gunilla vingar om de kommer med nåt sånt..... ## Comment 26 Author: Sehvrin #24 Jo, blodiglar används fortfarande inom medecinen. Speciellt i mikrokirugi, om man tex tappat en bit av ett finger och syr på den så hjälper blodiglarna att få igång cirkulationen vilket tydligen är så gott som omöjligt annars, om jag förstått det rätt. ## Comment 27 Author: moondancer #26 dessutom motverkar blodigelns saliv blodets koagulering ## Comment 28 Author: Hawknestgrove Neeeeej! Vill inte.... Läbbigt..... ## Comment 29 Author: Coturnix Ja men om man får välja på finger kvar eller inte då är det väl inte så mycket annat att göra än att gilla läget.:P ## Comment 30 Author: Hawknestgrove Ja, i det läget ja......Bara jag i såna fall, Gud förbjude, slipper se de slemmiga varelserna .....Uähhh, nu kommer jag få mardrömmar i natt... Blodiglar....... ## Comment 31 Author: Bjornen De blodiglar som används inom medicinen är huvudsakligen en ungersk underart av blodigeln. Blodigel och bin är de enda djur som får sändas via post av de rester av Postverket som finns kvar. ## Comment 32 Author: nobsan #30 Tänk om ditt avtryckar finger skulle trilla av. Då tar du väl emot en liten igel, va? ## Comment 33 Author: Hawknestgrove Häääääää? Sänds de med vanlig post! Tänk om kuverten går sönder och det kommer iglar på mina brev!!!!!! GAAAAAAAAAHHHHH! Ok, då får det gå för att de är ungrare då. Är ju själv halvungerska. Därav mitt rebelliska sinne......Tack, Mamma! ## Comment 34 Author: elena Ormar har jag respekt för men är inte direkt rädd. Gäller det spindlar följer många med veden jag bär in. Det är inget jag bryr mig om. Fladdermöss är det lite otäckt med när de sveper förbi kinden i mörkret men jag litar på deras radar. Små söta möss och råttor är min stora skräck, blir kallsvettig och livrädd. Har en väninna med stall där jag brukar hålla till. Där fanns stora råttor en period. En tjej gick en morgon in i foderkammaren för att ösa upp lite havre. Hon böjer sig över havren och ser en stor råtta sitta där och mumsa. Den blir lika rädd som tjejen, försöker kasta sig över hennes axel för att ta sig ut och fastnar i hennes stickade tröja med klorna. Jag var inte där den dagen men fick höra om det och vågar inte gå in där. ## Comment 35 Author: moondancer Måste säga att som biologi-studernade är det sjukt skönt att inte ha några djurfobier alls. ## Comment 36 Author: Hawknestgrove Men erkänn, att när ni sitter och rensar i rabatterna, och det rör sig under handen, då studsar ni 5 meter bakåt! Rent instinktivt! För att upptäcka, att det bara är en liten oskyldig stålorm. Som jag brukar flytta bort, så långt jag kan, då jag inte vill döda den med gräsklipparen. Elena, burr..... jag hade nog åkt på akut inkontinens, om jag hade varit din kompis. Stor råtta, som fastnat i min tröja, bläh...... ## Comment 37 Author: moondancer #36  nej, fasktiskt inte...känner att det rör sig och undrar vad är detta för trevligt. ## Comment 38 Author: [Borttaget] Jag är så panisk rädd för möss och råttor att alla i min omgivning funderar över mig! mina barn har tidigt lärt sig att ta ut mössen eller sorkar som katterna kommer med.. jag kan inte!! står på en stol vit som ett lakan i ansikte om det skulle springa e på golvet. min sambos dotter vrider sig i skratt fort vi pratar om det hon var 7 nu är hon 9 när det hände... kul man roar någon!! ## Comment 39 Author: Martin Någon direkt fobi i naturen har jag inte... skulle vara fästingar då. Ogillar verkligen dessa kryp... ## Comment 40 Author: skogspojken Det ska väll då va mot människor. Inte kul med för många på samma ställe ## Comment 41 Author: heliotropes Fobier på spindlar som överraskar en inomhus eller i bilen. Ute gör dom mej inget:) Nu i vinter har jag varit lite extra nojig,efter att varit nära till fots att totalkrockat med ett rådjur i den becksvarta vinternatten. På våran gård har vi två hus som jag går mellan minst en gång per dag,ofta jättesena kvällen/natten,i kors går alltid ett par rådjur.Jag är kväll/nattmänniska. Så varenda ljud kan göra att jag hoppar högt:)