# Värdefulla ekar skövlade Author: moondancer Läste [denna](http://www.corren.se/archive/2009/3/6/k4rk9m8eyi7g2k0.xml) tråkiga nyhet i morgontidningen. Åsikter? ## Comment 1 Author: chik Ja väldigt tråkit. Men är inte Eken fridlyst? ## Comment 2 Author: heliotropes Det var tråkigt att markägaren hade missat eller struntat i det som gäller, tur var det väl att de hann stoppa framfarten. #1 Just där i området gäller det tydligen ett särskilt ansvar för bevarandet. ## Comment 3 Author: moondancer Eken är inte fridlyst som art men vissa enskilda stora ekar får förklaras som naturminnen av länsstyrelsen eller kommunen enligt 7 kap. 10 § miljöbalken. Uppgifter om vilka ekar som är skyddade som naturminnen i ett län finns hos länsstyrelsen. [(källa naturvårdsverket)](http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Fragor-och-svar/Artskydd/Ar-eken-fridlyst/) Eklandskapet i Östergötland [(länk för mer information)](http://www.eklandskapet.nu/eklandskapet.html) anses vara i detnärmaste unikt, då det är norra Europas största sammanhängande område bevuxet med ek. Markägaren har har inte brytt sig om att anmäla avverkningen till länsstyrelsen (som man ska göera enlig miljöbalken), vilket betyder att han har begått ett lagbrott. ## Comment 4 Author: Sukram Tråkigt att sånt händer![Rynkar på näsan](http://www.svensknatur.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") som tur är så kan även stubbar och grenar vara värdefulla för många arter så hoppas att veden får ligga kvar. Tyvärr så har EU ett förslag som ska förbjuda att det får finnas mer än 60 träd/ hektar på hagmarker om man vill söka miljöstöd för hagmark.  Då komemr nog många lantbrukare i desperation såga ned massa hagmarksträd istället för att rita om kartorna och söka stöd för andra skiften. Det blir ett hot mot ekarna. ## Comment 5 Author: chik Sukram. Är det inte faststält redan. För att få bidrag så får det inte vara mer än 50 träd har jag hört. För att räknas som uppen betesmark. Men lita inte på mig, för jag är så snurig. Men blir det något för en markägare som har gjort så här.Markägaren tycker kanske det är värt det om det bara blir några kr i böter om det är någon som kommer på att det är avvärkat. ## Comment 6 Author: Hawknestgrove JA jag ställer mig bara frågandes till var ekonomin ligger i det hela. ## Comment 7 Author: Bjornen För att kunna få bidrag för hagmark får det inte finnas mer än 50 eller 60 träd per hektar. Ett mistat betesbidrag kan vara många tusen kronor. Där har Sverige som vanlig varit flata och inte gjort undantag, vilket får denna konsekvens. Jag tvivlar på att avverkningen är förbjuden om nu inte detta område har något särskilt skydd i form av reservat eller annan begränsningar. Normalt krävs tillstånd eller anmälan för slutavverkning över en halv hektar. Att glesa ut ett hagmarksområde är inte slutavverkning så det behövs ingen anmälan. ## Comment 8 Author: Hawknestgrove Tack Bjornen. HAde nåt sånt för mig också, att det gällde just slutavverkning och inte gallring..... ## Comment 9 Author: moondancer uppföljning till artikeln [här](http://www.corren.se/archive/2009/3/7/k4ts42za3igsdi3.xml) ## Comment 10 Author: Hawknestgrove Tusen tack! ## Comment 11 Author: HAPE Jag jobbar med stöd till landsbygden. De nya reglerna är inte den katastrof som alla skriker om av mer än en anledning (här kommer en sida av saken). Sverige har dessutom inte varit flata, utan har på alla möjliga vis kämpat för våra betesmarker, men det är EU som betalar ut en stor del av pengarna och alltså även de som bestämmer. Betesmarker med särskilt höga värden bör ju omfattas av miljöersättningen för betesmarker med särskilda värden (vilket brukaren själv är ansvarig för att söka). Gör de det så kan de: 1\. Om de har max 100 träd per hektar få både gårdsstöd (runt 1200 kr ungefär - beror på Eurokursen) och miljöersättning på 2500 kr =3700 kr 2\. Om de har mer än 100 träd per hektar kommer de kunna få en förhöjd miljöersättning på 3700 kronor per hektar, men inget gårdsstöd. Om marken inte har några höga natur eller kulturvärden så gäller de nya reglerna både för gårdsstöd och miljöersättning för allmäna värden - dvs 60 träd per hektar och baserat på många timmar i fält kan jag säga att 60 träd per hektar är mycket. 100 per hektar är väldigt många träd. Har de inga särskilda miljövärden så är det väl inget att bli upprörd över att ta bort några träd. Tycker man att trädbärande betesmarker är estetiskt vackra så är det helt okej att låta bli att söka stöd för dessa och lämna dem som de är. ## Comment 12 Author: HAPE Men jag vill förstås tillägga att jag förstår frustrationen över att reglerna ändras så ofta ![Glad](http://svensknatur.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 13 Author: Bjornen Det som är värst när det gäller dessa regler är de fortfarnde levande fäbodarna och där är inte 100 träd per hektar så mycket. Det som blir effekten är att många betesmarker och lundar blir igenväxta och bara skogsproduktionsytor. Det är inte lätt att få den förhöjda miljöersättningen på "nya" marker. Där kan det också bli problem med 5 års åtaganden. ## Comment 14 Author: HAPE Men reglerna för vad som är särskilda värden har inte ändrats - de är samma som 2007 innan hela cirkusen börjad, därför är det inte svårare att få det stödet nu än tidigare. Det som skiljer är varifrån pengarna kommer. Summan blir samma oavsett. Jag vet inte vilka 5-åriga åtaganden som skulle innebära problem? Vad är den stora skillnaden för fäbodarna som du ser det? De har tidigare inte heller fått gårdsstöd för "skogsdelen" utan enbart för den öppna fäbodvallen. Det är samma regler nu. Vad de får för skogsarealen är knutet till antalet djur. ## Comment 15 Author: moondancer ytterligare en uppdatering från corren [LÄNK](http://www.corren.se/archive/2009/3/18/k5efqxw5jhq5y0z.xml) ## Comment 16 Author: Lassemannen1982 Min farbror avverkade en massa flerhundraåriga ekar på en äng för att göra åker där (för 30-40 år sedan ska tilläggas)![Rynkar på näsan](http://svensknatur.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Det är klart att det är sorgligt att man gör så, men samtidigt måste bönderna få bruka sina marker, ett dilemma! Så har väl alla tänkt, hugga ner för att ge plats åt hus, åkrar, beteshagar osv och därför har ekbeståndet minskat. Öland var helt täckt av ekskog förr (långt, långt tillbaka i tiden). Nu är det i princip bara Halltorps hage på som inshyser den större ekbocken i Sverige, vilket blir problem om det inte finns andra ekar i närheten där populationen kan utvecklas. Jag skulle gärna vilja besöka ekskogarna i Östergötland och även Sveriges nordligaste ekskog vid Testeboån utanför Gävle. Ek är ett väldigt fint träd som när det är gammalt kan ha många värdefulla insekter.![Glad](http://svensknatur.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 17 Author: Sukram #16 problemet idag är snarare att inga bönder röjer beteshagar för att odla upp längre utan man fick omställningsstöd under 80-talet för att plantera igen hagar med gran! Idag har vi mark i träda och färre bönder som kan bruka jorden. Halltorps hage är en nderbar ekskog. Den större ekbocken _Cerambyx cerdo_ är desstom en jättemaffig skalbagge att få se. ## Comment 18 Author: Hawknestgrove Burr, den hadejag INTE velat ha på mig... MEn som sagt, en riktig bjässe! ## Comment 19 Author: moondancer #17 Den skulle man vilja se i verkligheten. Har ännu inte haft nöjet. Men jag har iaf haft nöjet att bekansta mig med både ekoxar och läderbaggar. ## Comment 20 Author: Sukram #17 jag harr tyvärr inte fått se ekoxe och läderbagge även om jag har besökt lokaler där de ska finnas. Det närmaste jag har kommit är att jag har sett läderbaggespillning. ## Comment 21 Author: moondancer #20 Önskar dig lycka till i jakten på dessa härliga insekter! ## Comment 22 Author: meraskog Det är inge vidare att endast områden med redan höga naturvärden är de enda som kan få stöd med fler än 60 träd. Värdet av fristående solexponerade träd, såväl för ögat som för den biologiska mångfalden är mycket högt. Ska vi inte nyskapa detta värde så dör det ut med de få få hagar som får ha fler än 60 träd. Avståndet mellan hagarna med bra förutsättning är idag ofta för långt, för spridning av de hotade arterna som behöver hitta något av de helst mer än 60 träden, med rätt kvalitet för den arten. En natur med hög och artrik mångfald är en frisk natur. Utan frisk natur, kommer vi sakna möjligheter för morgondagens behov av lösningar. I och för sig tycker jag inte man ska få arealstöd, det förstör svenska landskapets variation, trivselinslag och nytta för binäringar, viltförekomster. En jordbrukare med åkerholmar, buskbryn mot skogsdungar och en variation av träda och olika sädesslag, skulle kunna ha skyhöga arrendepriser för jakt på marken. För där skulle viltet trivas. Men visst det blir inte en enkel monokultur att sköta som många har idag. Undrar hur jordbruket i europa skulle se ut utan stöd... ## Comment 23 Author: [Borttaget] Svårt att begripa att enstaka träd kan vara så värdefulla men förstår det. Hur värdefulla är då inte många träd? \- Att bo där all mark i hela kommuner ägs av Sveaskog är svårt. Förstår då inte resten av världen hur svårt det är när Sveaskog avverkar allt så att vi i utmarken förlorar grunden för vår överlevnad. \-Vi förlorar veden. /Nu köper vi ved från kusten (30mil bort) Jag själ. \-Vi förlorar jakten. (jag jagar) \-Vi förlorar fisket genom att öringen försvinner av näringstillförseln av hyggen. (ja fiskar) \-Vi förlorade alla sågverk då massaindustrin tog komando. \-Hur svårt det är att leva vidare i skogen. \-Har redan en gång blivit tvingad att flytta av Sveaskog. Vi behöver både träd och vi behöver skog för att vi ska må bra. Mvh/-Anders ## Comment 24 Author: Hawknestgrove Chano, dina inlägg är värdefulla och manar till eftertanke, verkligen! ## Comment 25 Author: Sukram #23 när det gäller ek så är ofta solitära träd värdefulla. ek gynnas av att stå relativt ljust och öppet och "sparbanksekar" blir ofta stora och gamla. Ju äldre en ek blir desto fler arter kan de dessutom hysa. ## Comment 26 Author: moondancer #25 Helt rätt, men det är också viktigt att det finns ekar av olika ålder i omgivningen, så att de insekter, fåglar, mossor, svampar och lavar som lever i och på ekarna kan fortsätta leva även i framtiden när den stora ''sparbankseken'' har dött.