En salamander skulle jag tippa på.

tippar också på salamander. Bildgoogla….

Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). De vistas i dammar under vår och försommar när det är lektid, resten av tiden är den ett landdjur.

Lita på PEter. HAn är duktig på reptiler….

#4 Jodå hyfsat, men här var det ett stjärtgroddjur

ok amfiblie, ligger väl nära till hands?

#5 Stjärtgroddjur? Kallar nästan allt sånt där "slemmigt" för reptiler jag

haha….

Slemmiga kan reptiler inte vara, de måste vara helt torra. Hur skulle en orm eller ödla se ut om den var slemmig efter att ha rört sig genom torra löv, torrt gräs, barr, småpinnar och sand?

Många groddjur är täckta med en fuktig hinna, exempelvis grodor och salamandrar, medan den vanliga paddan är torr

hih… ja, jag har inget emot reptiler eller amfiblier heller. Slemmiga… jo tack… ta  i en gädda……..bläh!

#10 Jag gillar gädda, men en hel del fiskare gör inte det och kallar dom ¨Slempelle¨.

de är goa att äta, ja och roliga att fiska. MEn som sagt, de är riktiga slempellar….Vi flår dem….

#9 Vet att de inte är slemmiga…de ser bara lite "slemmiga" ut

Minns när vi som små håvade salamandrar i en mindre vattenpöl bakom mina kusiners garage. Helkul sen att ta med dem in till deras akvarie. Numer tycker jag bäst om dem på sin rätta plats utomhus.

Något slemmig var också den tjocka ål som jag skrämde upp på strandkanten när jag vadade i ån för nån vecka sen. Kul att se ungarna när de plötsligt fick något ormliknande som krälade runt fötterna på dem. Gissa om de skrek!

Ålen smet strax ner i vattnet igen, så förskräckelsen var kort.

Å, det var ett nytt sätt att fiska ål på.

Skyddar barnen från små duniga gökungar men skickar de slemmiga ålarna på dem…undrar hur den där Sanna är funtad

#0 Vad mysigt med små Salamandrar hos sig på tomten.De är väl rätt ovanliga nuförtiden?Och nån av de här Salamandrarna är väl fridlysta också tror jag-Den större Salamandern kanske det var som 'är fridlyst?

De som vi kallade för slemmisar när vi var små, när vi fiskade, det var mörtar och braxar. Hi hi, de var riktigt slemmiga, om jag minns rätt.Jag fiskar inte så mycket nuförtiden - tyvärr - Synd- Jag skulle behöva det för det är så skönt och rogivande att sitta stilla och bara meta! Ett stort fint metspö har jag också som bara ligger och blir dammigt nere i källaren…….. Jag får ta och ändra på det den här sommaren!!

#17

Bra ide' !

Att meta upp lite abborre o stuva är inte fel alls! Bara de inte är för små..

#3 När jag var grabb fiskade vi upp de som vi kallade ¨vattenödlor¨(mindre vattensalamander).

Nä, inte med krok! Vi knöt försiktigt en björntråd om livet på en mask o kastade ut. Vattenödlan sög i sig en bit mask o kunde lyftas upp med mask i munnen.

Efter en tid i ¨burk-med-vatten-fångenskap¨fick de (efter våra morsors enträgna böner) friheten åter. Fina var dom, speciellt hanarna.

#17 Samtliga svenska groddjur och kräldjur är fredade och man får inte röra dem utan särskilt ömmande skäl och då ska man kontakta miljökontoret hos sin kommun.

Det enda som är tillåtet är att ta lite grodrom och kläcka, samt föda upp till smågrodor - under förutsättning att smågrodorna sedan sätts tillbaka där grodrommen insamlades.

#19

Det här utspelade sig runt 1963 - 1964. Antar att det är preskiberat, om de ens var fridlysta då….

Men du har väl själv aldrig plockat grodor, snokungar osv när du var i den åldern eller hur

#20 Såklart jag har, fridlysningen av svenska herptiler kom i slutet av 80-talet har jag för mig.

Min kommentar var förstås inte riktad till dig utan till isa i #17.

haha…. vi har väl humor här inne allihopa…..Katten Arne hälsar, att han tycker småödlor är gott. Tyvärr så kräks han upp dem sen… bläh

#21 Förlåt, är helt ute o reser!

haha, ni har kul här märker jag

#21

Som lite plåster på såren så räddade jag faktiskt en liten orm förra veckan…

Jag är för tillfället på ett jobb i mellan östern. En lokal kille jag jobbar med kom in på kontoret med en liten orm inmotad i en plastbehållare , han ville visa mig ormen för han vet att jag tycker om djur..och är jägare.
Inte konstigt alls här, som det är i vissa andra länder..ähum..

I alla fall var det en mycket vacker liten orm, kanske 30-35 cm lång, brun, tunn, runda pupiller, lite orangeskimrande huvud med 3 svarta band (eller svart med orange band)

Varken de eller jag visste om den var giftig eller inte. Killen ville bevara den i en flaska med alkohol. Jag bad dem vänta och låta mig kolla vad det var för en orm.
Jag ringde min  yngste son som gillar ormar-reptiler, han identifierade den som en "Roths Dwarf Racer". Jag tiggde till mig ormen o sa att jag ville ha den hemma i en"glasbur".

Jag fick den och smög senare iväg o släppte den i en stenmur i skuggan av ett fikonträd…långt ifrån bebyggelse.

Tyvärr hade jag ingen kamera, men namnet racer förstod jag när jag släppte den. Giftig..Nää Google rulla ned lite…

Mer..

Ps. ¨Min¨orm hade mera orange än svart på huvudet..

hih dagens goda gärning!!!!!!!

#26 ¨Vit Lögn¨..Visst! Men nej! Den lögnen skäms jag inte över!

#25 Snygg fint och bra räddning. Roths pilsnok som den brukar kallas på svenska, är mycket vanlig i hela Nordafrika och i mellanöstern ända bort till Pakistan.

Den lever mest av småödlor, vilket är rätt typiskt för alla "racers". Samtliga arter i familjen är helt ofarliga.

Mina lyckliga tjejer fångar flera grodor och paddor varje vecka. Som de sedan släpper ner i vår fontän. En liten vattenpöl gjord av ett planteringskärl vid entrén med sandbotten, lite planterad vass och stora stenar i, och några skinnärling från bäcken som de också släpat hem och lagt ner där i. På kvällen brukar jag se till att grodorna "rymmer", och sen gör tjejerna om proceduren igen efter några dagar.

Under våren har dock en liten groda fått bo i fontänen ganska länge. Töserna räddade den från katten, och han hade gnagt av ett framben på grodan. Såret läkte fint och numera väntar grodan på att bli frisläppt i diket nere på myren. Nån vecka till får han på sig, så hoppas den klarar sig sedan med endast halva frambenet kvar.

En huggorm fick jag avliva som katten hade tagit, bitit hål i ena ögat och sen börjat äta av svansen först medans ormen fortfarande levde. Gjorde jag fel där? Visst fick jag avliva den stackars ormen?

Groddjur kallas ofta amfibier och det betyder att de är både land- och vattendjur. Vanliga paddor och salamandrar vistas i vatten endast under tiden före, under och kort efter leken, därefter går de upp på land och kommer inte ner i vattnet igen förrän nästkommande vår.

Grodorna vistas på samma sätt i vatten runt lektiden, men sedan går de också upp på land, men de använder vattnet som flyktväg om de blir störda eller skrämda. En groda som inte blir störd eller skrämd vill inte vara i vatten.

Salamandrarna kan äta under vattenytan, men det kan inte grodorna och paddorna göra. De måste jaga på land.

När jag var liten kallade vi salamandrar för "vattenödlor" och vi trodde att de skulle/kunde bo i vatten. Vi tog hem dem och stoppade dem i akvarium och kunde inte förstå varför vi hittade dem ihjältorkade i dammet under sängen varenda gång.

#29 Självklart måste man avliva ett svårt skadat djur.

#19 Ok. Så är det ju, nu när du säger det, så har jag läst det, någonstans, eller hört på tv:n.

Då var jag också lite olaglig när jag var liten, för jag samlade på små grodor. Men jag släppte dem alltid fria efter några dagar, när jag undrade varför de var så slöa…..då var det inget roligt längre. Min mor sa åt mig att jag måste ge dem mat och vatten, men jag gav dem bara sallad och vatten, och de ville de inte ha……..En av dem gillade att bo i min jackficka.

ja, suck, även om jag var djurvän  även som liten, så förstod jag ju inte…… Fångade humlor i tändsticksaskar och lyssnade… radio….. fasen så taskigt…..