Huggorm
Idag på min skogspromenad träffade jag på denna ståtliga huggorm. Min första tanke var att den måste vara död så kallt som det är i luften, men när jag kom närmare lyfte den på huvudet och väste och blåste upp sig.
I morse skrapade jag is från bilrutan och på eftermiddagen träffar jag på en orm. Det är väl så det kan vara på hösten men lite märkligt känns det.
Oj, ormarna är fortfarande i gång alltså. Jag såg i och för sig en liten snok förra veckan, men då hade det inte varit någon frostnatt ännu och det var ganska varmt på dagarna när solen var framme. Var det obehagligt när ormen väste? Jag hade nog tyckt det i alla fall… 😞
"Grief is like the ocean; it comes on waves ebbing and flowing. Sometimes the water is calm, and sometimes it is overwhelming. All we can do is learn to swim."
Ja det var lite läskigt för den var rejält irriterad på mig Men den var inte så snabb när den väl ringlade iväg. Annars tillhör jag dom som har väldig respekt för ormar.