En fråga om ballistik.....
Nu ställer jag, som är lite okunnig en rak fråga, som jag vill ha klara och faktiska svar på. Alltså inget känslopjunk, för då låser jag tråden direkt. Hur snabba är våra jaktvapen? Går samtliga vapen fortare än ljudet, då menar jag även hagel?
Anledningen till att jag frågar, är för att jag vill veta, vilket är det mest humana sättet att exempelvis avliva en hund. Våra jakthundar har alltid avlivats med ett skott, det är oftast en tjänst jägare här uppe gör varandra. Man talas vid, talar om var man har grävt en grop i skogen och ställt spaden och när man kommer hem en dag, är hunden borta och spaden tillbaka. Nästa gång är det vår(sambons) tur att göra samma tjänst.
JAg har en gång tvingat mig till att titta och måste erkänna, att så snabbt som det går, kan inte en veterinär avliva. Lägg därtill, att hunden blir glad och harmonisk när han får se en farbror med bössa och får gå ut i skogen. Oestetiskt? Javisst, ingen vacker syn. Smärtfritt och ovetandes? JAvisst.
Och går all ammunution snabbare än ljudet, då är ju hunden inte ens medveten om att den dör, eller hur?
Jämför med, att sätta hunden i bilen, stressa in till vet, vilket i de flesta fall är förknippat med obehag.
JAg medger, att jag ALDRIG skulle kunna skjuta en hund, men ställer bara en rent objektiv fråga, vilket är egentligen bäst, ur hundens synvinkel?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Ingen som kan eller vill svara?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Jo jag skall svara ärligt, det är en stund som jag inte tycker om. Men att gå till vetrenären med sin jaktkompis o ge den en spruta är ingen höjdare men kanske ett nödvändigt ont, har varit tvungen att göra det någon gång, men den blicken jag fick när jag satt hoss honom, vad har du gort med mig husse?
Det skall jag aldrig vara med om mer, utan göra det när hunden har skoj, kanske prisis när han hittar ett färskt spå. Amunition hoppas jag är stilla, men kulans hastighet på mitt vapen lär inte djuret uppfatta. Jag kommer att skriva mer om detta lite senare, det var lite minnen som väktes för mig, så jag återkommer. NORE jägare
Bra. hoppas på ett objektivt och kunnigt svar. Ja, jag uttryckte mig lite taffligt. Kulan går alltså snabbare än ljudet, i alla fall vanlig älgammunition. Samma med 22 och 222? Då menar jag 22 magnum. OCh hur är det med hagel? Vetgirig…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Ingen kommentar eller nån som vet?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Hagel går betydligt saktare, det beror på laddning o hagelstorlek. Kan säga så här, skulle du skjuta på ett rådjur på 25m så uppfattar det inte skälva knallen från dit gevär. Du skall få exata uppgifter, skall ordna en tabell så du får exakt hastighet. Hagelgevär är ett fruktansvärt farligt vapen enligt min mening. NORE
Alla jaktvapen är väl i och för sig farliga 
mvh Martin
JA, gafflar är också farliga i fel händer. Nore, tack! Just 25 meter är ju perfekt avstånd på rådjur,vi kör med svart Rottweil 1:or. Me som jag tidigare sagt, äter ingenting skjutet med hagel längre. För dyrt hos plågis om man missar ett hagel. Men det betyder att hagelbössan även den är snabbare än ljudet! Slutsatsen är, om jag fattat det rätt, så är djuret inte ens medvetet om skottet i alla lägen. Rätt?
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Det är helt riktigt, instämmer med dej om brunstbokjakten. #6 Ett vapen i orätta händer är farligt, men hoss en jägare är det säkert, vi har utbildning på dessa. Det har kommit en bra bestämmelse att hvo män inte får ha brukliga vapen hemma, nog för de har utbildning men som sammhället ser ut med stölder o hot med miletära vapen är vanligt vid rån. #7 Var hoss en gammal jägare för en tid sedan, han sa att ett bra riktmärke på rådjursjakt är när det första fråsten kommer i gräset, men så länge väntar inte jag, tempraturen skall vara under tio grader på morron o kväll då går jag nog ut på rådjur. som kommunjägare så får jag en ganska lång jakt ändå på rådjur. Nore jägare
Jag undrar… om det är en jakthund som är glad i att vara ute och jaga… inte kopplar den väl skottet med sin egen död, även om den skulle hinna höra det? Den har väl hört skott många gånger, och alltid i för den trevliga sammanhang.
Tror inte att det spelar den minsta roll om den skulle hinna höra att ett skott har gått av, döden lär i alla fall vara ögonblicklig, utan att hunden först blir rädd för skottet. Varför skulle den det?
Lite intressant fråga, lite konstig som bara du kan svara på.
Huruvida man vill dö. Höra eller inte höra verkar ovidkommande.
Själv skulle jag vilja ha en spruta. Hur vill du själv ha det?
och andra sidan skulle jag ta ett skott om den som sköt mig inte visade mig för de som inte hörde dit. Och jag visar inte mina skjutna kompisar för någon.
Spruta är mest för att den som vill eller måste och inte har koden, den riktiga känslan ska kunna titta på liket oavsett hur det ser ut.
Jag har älskat mina hundar och andra djur som jag haft som tama.
Det finns en gräns som är oundviklig när ålder eller sjukdom tar vid.
Jag har gått emot min egen önskan om hur livet ska sluta….
Ett skott. Av kärlek. Av medlidande och med stor sorg.
Man hatar sig själv att spränga skallen på sin kompis.
Se ögonen poppa ut i värsta fall.
Ja..så är det. Man skyller ifrån sig med att det går fort.
Hemma har vi en djurkyrkogård där vi sätter kors med namn, födsel och död.
Skulle själv vilja ligga där. Men troligen måste man väl ligga med en massa typer som man inte alls har något gemensamt med. Nåja..det är ordnat.
Brukar gå dit till "våran" kyrkogård" ibland minnas och ge de döda livet i minnet.
Jag tillhör inte någon religiös sekt. Inte sekten svensk kyrkan heller.
Barnen går dit och frågar vem det var.
Jag berättar ivrigt.
Tänker rätt mycket på det varje höst när man skjuter skogshöns, älg och björn.
Att inte sätta en grankvist i hatten som man lobbar för i jägarförbundets tidning.
Utan att med vördnad lägga drömmarnas "grankvist" på det liv man just tog.
Skulle den som sköt mig sätta en grankvist i hatten skulle jag hämnas.
Bättre bör man vördas.
Det där med grankvisten har jag bara sett på tv att det finns sådana simpla översitteriet.
Ingen kan klandras hur det går till när man väljer döden på sin kompis.
Spruta. Eller ett skott.
Man har också att göra med människor.
Även om jag vill bli skjuten av min kompis så kanske han/hon inte vill.
Ja men ge mig en spruta då för fasiken. Fast jag inte gillar att va på sjukan.
Det finns ingen "rätt" väg.
Det finns bara en oåterkallelig väg som man nog bör tänka på när man skaffar djur.
En sak kan jag säga.
Det här handlar egentligen inte alls om ballistik utan om dålig självkänsla och förtroende.
Ta tag i saken och gör vad du känner för är rätt.
Det är förbannat enkelt när det gäller liv eller död.
Men nedvärdera ingen oavsett kändisskap med en jävla grankvist i mössan.
Eller att göra något som du inte kan stå för.
En bild från vår kyrkogård.
-Anders
Anders! Tack för dina fina ord! Just vördnaden inför döden och tacksamheten för det man får vid jakten, är något jag sätter högt. inga grankvistar här inte!!!! Och tack för att du inte rackar ner på mina objektiva frågor! Än en gång tack!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
OchNoe… håller med. Vi brukar inte börja med rådjuren förrän älgen är klar.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
#10. Anders G. Instämmer i varje ord du skriver, du uttrycker det så fint!
#8 Jag skulle nog vilja säga att ett vapen i rätta händer är säkert.
Rätta händer innebär inte för mig per automatik jägare. Det inträffar dödsolyckor varje år under jakten, och jag har själv en kompis som jagar som alltid går med patroner i bössan, även under rena transporter. "Man vet ju inte vad som dyker upp". Därför följer jag aldrig med han ut och jagar längre, vill inte råka vara i vägen den dagen det smäller.
Sen att vara utbildad på vapen, det är ett relativt uttryck. Jag är också utbildad på vapen, men ändå finns det vapen jag inte skulle röra - om jag inte kände till funktionen osv. Bara för att man har en grundutbildning, eller vidareutbildning inom vissa vapen, så är det inte samma sak som att man med automatik kan hantera alla vapen.
mvh Martin
Nej MArnyman, en sån skulle inte jag vilja ta i med tång. Din "kompis" alltså. Burr! Totalt avsaknad av respekt. Nä, men jag var mest intresserad av att höra från helt opartiskt håll, vilket som är det mest humana sätt att avliva en hund på, egentligen. JAg menar, om jag inte ens är medveten om att jag dör, då kan det ju inte finnas bättre? det är det jag menar med, att hör man inte ens knallen, för att kulan är snabbare än ljudet, då kan man ju inte ens vara medveten om att man dör….
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

#14 Denna kompis som inte visar någon hänsyn till andra kamrater o går med laddat vapen, är inte någon riktig jägare utan han tror han är jägare. Under transport skall vapnet vara obruksbart, det skall vara oladdat o säkrat, det får inte finnas skott i loppet eller magasin, utan de skall vara var för sig. Du har rätt om att alla vapen o utbildning, det fins inte en klok jägare som går ut på jakt utan att först provat på bana om vapnet går rätt, o att vapnet passar skytten. Men alla vapen är nästan likadana att göra patron ur o säkra, det kan vara så att du hittar ett vapen i naturen efter en stöld eller något liknande, o då skall den mest okunniga göra vapnet säkert. Köper du en ny bil, så tar du reda på vad reglars sitter på just denna modell innan du tar dej en åktur, det är likadant där i fel händer så är bilen livsfalig. NORE jägare