Vår skog är sårad, vi får ta följderna.
Vår skog är brutalt misshandlad. Sårad för länge sedan har den blött och blöder fortfarande. Breda diken som aldrig har en chans att växa över och kalhyggen som står där, gapande tomma för det växer ingen ny skog där.
Än värre är det med såren som inte syns. Giftiga oljor från skogsmaskinerna som har runnit ner i marken. Föroreningar från luften som sveper ner över vilka skogområden som helst. Dioxiner och andra miljögifter som ingen av oss kan se. Hoppas bara att vi inte kommer att känna av dem istället.
Jag var barn på 60-talet vid Laisälven. Jag minns vad jag skrattade åt mina föräldrar som satte på sig en så rolig ryggsäck med något som såg ut som en dykarutrustning med ett munstycke där framme. Jag följde med dem, som glad 5-åring, dessa soliga och fina sommardagar.
De skulle upp till vårat hygge, några hundra meter från vårat hus och spruta mot lövslyet som hotade våra nyplanterade tallbuskar. Åh, vad det var roligt att springa rakt in i dimman som kom från munstycket där framme. Det såg ut som de hade en snabel och den kletiga vätskan, smetade sig fast på min bara hud. Jag skrattade.
Något år senare kom det flygplan som svepte över skogen på låg höjd. Efter sig hade de en vit svans av dimma. Ett flyktigt moln som sällan hamnade där det skulle. Det blåste iväg över skogar och myrar. Det blåste över älven, föll ner i vattnet och ner på den andra sidan och någon dag senare såg vi förundrat att den gröna sommarskogen blivit alldeles brun. Då minns jag hur de vuxna fått något misstänkt i blicken. De diskuterade med varandra. - Kan detta verkligen vara bra!
Att ämnet hette hormoslyr, var det ingen som reagerade mot, inte då, men snart gick larmet - det ger cancer. Ett beskämpningsmedel som förbjöds 1977, efter alla skador som medlet hade gett. Ett otroligt medel som vi alla har fått vara försökskalvar till.
Som tur är har både jag och mina föräldrar, klarat livhanken, än så länge, i alla fall. Det är många som har klarat sig sämre. Fortfarande används bekämpningsmedel. När blir de skadliga? Är det när nog många har blivit sjuka av det? Hälsningar skogstrollet.
Det var då tidens vansinne, det var då skogsbolagen börgade köpa upp så mycke skog de kom åt. Då fick vi också så kallade skogspatroner som spekulerade i skog, kalhögg o käna massa pengar o lämna utan att återplantera några gran o tallplantor. Och det var då älgskaderna ökade i skogen, de hadde tagit död på födan för älgen när de dödade slyn, idag hotar skogsbolagen jägarna om de inte följer avskjutningen så blir de av med jakten, det fins många skjutgalna andra sidan gränserna som betalar stora pengar för att jaga på skogsbolagens regler. NORE jägare
Fruktansvärt att höra, man blir mörkrädd…
Ja, men snart har vi inte mer älg att jaga…. i alla fall inte här uppe!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
- Var det inte så att ett ogräsmedel som används flitigt i trädgårdarna också visat sig förstöra grundvattnet? Men det medlet står väl på hyllorna fortfarande.
0# Din berättelse är så bra skriven!
Hej på er!
Det är så roligt med kommentarer och att få så positiva. #4: tack, tack!
Tyvärr så vet jag väldigt lite om olika medel men vad jag vet är att de flesta av dem är farliga, om de används på fel sätt. Hormoslyr tycker jag är ett exempel på när de som bestämmer inte tar sitt ansvar. Inte går till botten och tar reda på fakta innan medlet går ut till ovetade brukare. Det är skrämmande, och oroligt och samtidigt så vet alla, att fortfarande är det likadant. Pengarna får styra, medlet är effektivt till en relativt billig penning och därför är det bra.
Andra som är mera insatta i olika kemikalier och deras verkan kanske kan ge dig #4 ett bättre svar.
Hej! bra skrivet skogstrolletbarbro, vi behöver bli påminda om vad som hände under den där tiden, och det kanske hjälper oss att bli medvetna om det som händer i dag i skog och mark.
#1, såg ett inslag härom kvällen om det du nämner, hotelserna från skogsbolagen till jägarna om ni inte skjuter antalet älgar som dom bestämt, annars så blir ni av med jakten nästa år, skrämmande, - Det är inte roligt längre - som en av jägarna sa.
Mvh/Brigida
Starta ny diskussion