Ja, bokskog är fantastiskt att gå i! Bode i tio år i Skåne och att gå genom denna fantstiska palrsal, när boken precis fick nya löv, var som att gå i en kyrka. Gran är trist. Ofta planterad och i snörräta rader. Förutom  Vad jag tror att vi har här, som kommer sk Douglasgran! Den har väldigt blanka, gröna barr, kraftiga och silvergrå på undersidan. Janne fällde en jätte för tre år sedan, den skymde sikten och var i vägen för vår vändplan. Men överallt, så står det massor av små och stora bebisar! Man blir så glad, när man ser dem! Du får nog ordning på din lilla skog, Vanessa! HAr du några vildsvin?

Nix, det var inte Douglasgran. Får ta bilder, så få ni se, ni som kan. Väldigt vacker, med illgröna feta barr.

Visst är det tråkigt när det blir så, men det är ju inte dagens skogsbruk som är felet, det är ju dom som högg ner och planterade barr som gjort fel. Sen är det ju tyvärr så när man har något litet torp eller dyl .och inte äger marken runt. Jag kan personligen säga att jag föredrar lite öppnare och ljusare bestånd runt hus, granar och tallar har inte invid hus att göra.

Förhoppningsvis så kommer dom kanske och gallrar ur lite snart så du får lite mer ljus?

Tyvärr så blir det inte så. Skogsägaren som ägde marken innan hade vi muntligt avtal med så att skogen inte skulle gå så nära vår mark. Men han avled och det muntliga löftet som gavs i slutet av 1700-talet och alltid upprepats generation till generation avbröts för ett par år sedan.

Nu planterar hon ända in till vår tomtgräns som består av en hektar mark. Sedan så kör de med skogsfordon och skoter på vår mark och förstör den. Det är inte lagligt att förstöra… Men vi har drabbats av så mycket de senaste åren att vi inte ens har lagt ner energi på det hela. Min kusinson har redan varit i luven på henne, och han är verkligen en lugn kille. Till och med han tappade tålamodet. Nog om det :-).

Ville bara berätta om mitt älskade landställe :-).  /Vanessa

Vanessa Din berättelse är för mig en mardröm. De ridåer och "speciella" träd, som enligt direktiven skall lämnas kvar…ofta så görs ju inte det med någon större "finess" i mina ögon.

Hade det kostat så mycket att lämna en del bokar i angränsing av er tomt?

Och jag undrar var det så orationellt och arbetssamt att lämna en del träden utefter bäcken här hos mig? Varför lämnas inte dessa "öar" av skog på ställen där de passar bäst? Eller är de dåliga exemplen endast "olycksfall" i arbetet?

Vanessa, jag lider med dig! Har du pratat med den lokala naturskyddsföreningen? De kan förstås inte ta hänsyn till personliga värden, men rör det sig om olaglig markförstöring kanske de kan agera på något sätt. Fast ofta är SNF-folk ganska föraktfulla mot "NIMBY-syndromet" (not in my backyard), d v s att folk engagerar sig för naturen först när man själv är drabbad. Usch, man känner sig så maktlös! I våras byggde en industri ut vid en fin bäckdal strax intill min mammas barndomshem. Marker där jag gick mycket i min barndom och lärde känna många blommor och fåglar. Om inte skogen växer alldeles intill huset kanske du kan hoppas på en ny storm, för efter Gudrun och Per planterar man lövskog på vissa håll i Småland har jag hört.

Olle

Mycket tankevärda ord Olle.
När det gäller mljöorganisationer i stort gäller det du talar om.
Men man kan fundera ..vem ska upptäcka vad som sker om man ska vänta på att någon som inte bor där gör det.
Moment 22. Jäkligt konstigt tänkande.
Vem ska upptäcka att man avverkar tjädervin om inte de som jagar och bor där ska göra det. Helt sjukt. Men det funkar tyvärr ofta så.
Det där har jag aldrig fattat.
Karriärister som intagit organisatiopner vill ta åt sig äran av upptäckten annars får det vara.
Sen har vi ju de som sammarbetar med svenskt skogsbruk.
Som WWF Världsnaturfonden som numer Sveaskog skryter över.
Som också är med om att göra så folk flyttar från sina gårdar.
Gå in och läs om deras "fina" sammarbete på Sveaskogs Hemsida.
Medlemmar till dessa organisationer finns ju mest också där dom berörs minst av skogsbruket. Så varför bry sig om några stackare i utmarken som förlorar sin skog ända till husknuten.
Media brukar bry sig. Och har man lite tur kommer någon utlänsk miljöorganisation förbi.
-Anders

#6 Du anar inte hur jag sett på Gudrun och Per :-). För hon har planterat täta rader med gran ända in på vår hektar. Det var strax innan Gudrun slog till. Då torpet ligger högst uppe på en kulle, och då är hennes planteringar på samma plats. Så i min hjärna så har plantorna åkt upp, och sedan när Per slog till så såg jag åter framför mig plantorna att försvinna igen. Men nu ska jag vara en snäll flicka…

Då vi nästan aldrig är där nere, jag för mina sogliga minnen, och de andra för avstånd och andra landställen med mer bekvämligheter.

På vår mark har dock lövträden börjat sticka upp igen :-). Fast det börjar bli dags för oss att rensa lite där. Som ni kan se på bilden.

Men det som gör mig ledsen är att vi hade det där avtalet mellan oss och tidigare skogsägare sedan 1700-talet som nu inte längre gäller för henne som tog över det hela. Så nu försöker vi hitta papper över det hela. För någonstans i all släktröra ska det finnas, då det kan finnas i fyra olika hem så är det lättare sagt än gjort. Hade inte reagerat så alls om jag köpt ett hus idag och fått träden på köpet efter det.

Nåja, det är som det är. Och innan jag drar in någon utomstående så ska vi sköta det själva på snyggt sätt. /Vanessa

Vanessa, ta kontakt med Lantmäteriet! Ingen har rätt att köra över din mark utan att ställa i ordning efter sig! Du har hemförsäkring? eller försäkring på huset? Skulle du dra det i rätten, så har du rätt att använda dig av din försäkring. Sedan så finns det en regel, som säger, att har du inte använt dig av ett servitut på jag tror, 50 år, så är det inte giltigt. Kolla dessutom servituten! En som är en fena, vad jag vet, på sådan här grejer, är Nore. ÄVen min gubbe är duktig på dessa regler. Vår granne och dem som vi arrenderar jakten hos här är ute i samma dielmma. Deras granne vill köra över deras mark, som har nyuppväxt skog. Ca 10 år. De hänvisar till några gamla papper. De vill inte betala ordentligt för att de kör. Dessutom, så finns det andra, men längre vägar att ta. Men de är snåla. Ok, varje meter kostar fläsk att köra, det vet ju du SeaHawk, men vill man ha ut sitt virke, då får man ju se till att det kommer fram på bästa sätt.

Puttar upp denna för Vanessa! MArny eller Nore, ni är ju duktiga på såna här frågor, eller hur?

Kan tyvärr inget om skogsvård / lagar om att fälla träd. :o/

Vad ni är snälla, men nu ska jag låta min energi gå till att ta hand om familjen, julen och allt runt. Återkommer, och tack, tack, tack. /Vanessa

  #12. Ja det är riktigt att det kan finnas ett servitut, men de har inte rätt att förstöra någotting utan att återställa som det var tidigare innan de börgade köra där.            Jag tycker du skall ta kontakt med markägaren som använt din mark att köra på, tala om för honom om ditt problem o fråga honom vad som skall göras med den sönderkörda vägen som jag uppfattar det var frågan om.              Är han ceriös o tillmötesgående så behöver du inte blanda in lantmäteriet o andra myndigheter, för då kommer han säkert att tillmötesgå dina krav o rätta till vägen.           Men ett gått råd, visa inte dina klor förän han är likjiltig.     NORE