Jämn temperatur inomhus gör att luftfuktigheten blir låg. Även utomhus blir luftfuktigheten låg då vattnet fryser. Om du är fuktig då du går ut fryser fukten och då torkar huden ut ännu mera.

Jo, men det där är jag med på. Funderade ju mera VARFÖR…

Största orsaken är ju vattnets kemiska fysikaliska egenskaper med stor energibehov för att omvandlas till ett annan fas och vattnets densitet är som störst vid 4 grader.

Vid kyla vill kroppen göra sig av med vatten för kompensera kyleffekten.

Jag är ju ingen exspetrt på detta område, men jag tror mycke på att vi duchar för ofta med mycke starka rengöringsmedel, hur många tar vad som rekomderas av duchkräm o hårchampo, inte jag iallafal vänder på flaskan slabba på så det går fort sköljer av sig o ut o torka av sig ingen återfettning av huden, dett tror jag skulle försvinna om vi badade mer i badkar, våra fötter skall vi inte tala om de är alldeles för långt från ögonen o så stänger vi in dem i sockar o skor, tänk om vi behandlade händerna som fötterna då skulle det bli kaos,

                                    Nore

Tack!

Skulle vilja sticka in med en annan fråga så länge, innan vi "TAR TAG" i huvudfrågan (som jag inte riktigt anser vara besvarad ännu):

Det sägs ju att luften vid minusgrader är så knastertorr, genom att alla vattenmolekyler faller ner som frost. Ja, fast detta borde ju innebära att luften inte kan bli torrare, ju mer termometern faller under minusstrecket!? Ja, fast nog är det väl så att luften ändå BLIR torrare och torrare, ju kallare den blir!? Ja, å detta säger väl oss då att det INTE ALLS är så att ALLA vattenmolekyler faller till marken, bara för att det är minusgrader!? Eller?

Intressant fråga frånen som får superproblem just på vintrarna med torr hud. Då finns det bara ett medel som hjälper och det är Fenuril

Funderade lite på hur det är med oss som bor nära havet (Göteborg t.ex). Här är ju alltid rått och salt och kallt på vintern trots få minusgrader. Sältan som kommer från havet måste väl påverka också. Ex. blir alla fönster alldeles saltiga vid blåst så salthalten måste vara mycket högre än på andra torrare kalla platser i Sverige. Det måste väl också påverka huden…?

Salt drar ut fukt ur huden ja om salthalten i omgivningen är högre än i kroppen.

http://www.acc.umu.se/~urban/givarsida/sida/rapport.htm
http://www.smhi.se/foretag/m/ml_luftfukt.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Daggpunkt#Daggpunkt

Det där med fukt är en jäkla soppa.
Har glömt vad jag en gång lärde mig men..
Visst kan vintern vara fuktig. Speciellt om vattnet fälls ut.
Isbark bildas ju om jag inte minns fel upp till -20 grader.
Och ni vet hur fuktigt det kan vara då.
När Daggpunkten är lika med temparaturen vid minus bildas isbark.
Isbark = att vattnet fryser på kalla ytor.
Ni får själva läsa om vad daggpunketn är. Finns också mätare för det.
Rätt kul i alla fall.
Ville bara säga att det kan även om det är "torrare luft på vintern även kan vid rätt kala tempraturer visa sig vara fuktigt.
Hm..vet inte om det var så viktigt i denna diskusion men…
Mvh/-Anders

Tack för alla svar!

OK. Tolkar det som att inte all fukt faller till marken som rimfrost ens vid kalla minusgrader, men/och att det blir mindre och mindre fukt kvar, ju kallare det blir, även om en viss temperatur-grad på en viss plats, inte behöver innehålla exakt lika mycket fukt som nästa gång temperaturen visar på samma grad på den platsen!?

Tillbaka till hudfrågan då. Kan fortfarande inte se att jag fått något svar som jag känner är så övertygande. Tror ändå att Björnen i # 3 pekade på något viktigt och kanske avgörande i denna fråga - vattenmolekylernas största täthet vid plus fyra grader.

Luften är väl i REGEL torrare ju fler minusgrader det är, och i REGEL torrare också ju fler plusgrader det är, men att brytpunkten här ligger vid plus fyra grader. Om luften från en tänkt utgångspunkt på plus fyra grader i regel blir torrare och torrare, oavsett om temperaturen från denna utgångspunkt stiger eller sjunker, så säger väl det oss att torrheten/fuktigheten är kopplat till den s.k. GRAVITATIONEN!?

M.a.a. detta, kan man då inte se det som att när vår hud torkar ut lite på vintern då det är kallt eller på sommarn då det är varmt, så gör den det för att den s.k. gravitationen drar ut salter och fukt i oss!? Ja, är det inte så man måste se det!? Det är liksom endast "till synes" LUFTEN som drar ur fukten ur oss. Ja, men det faktum att denna inte kan behålla denna fukt vid nämnda vädertyper, visar väl OCKSÅ på att det i själva verket är "GRAVITATIONEN" som drar ut fukten (eller snarare salter, men att vattnet åker med)!?

Funkar det måhända så här:

Vid kallt väder på vintern blir stor del av vattenmolekylerna i våra hudceller så lätta att de förångas och stiger till skyn. Till marken faller dock vattenmolekylernas salter som också tar med sig en VISS del av vattnet som dessa är bundna med, och fäller ut till frost på marken.

Vid varmt väder på sommaren blir stor del av vattenmolekylerna i våra hudceller OCKSÅ så lätta att de förångas och stiger till skyn. Till marken faller likadant här, vattenmolekylernas salter som tar med sig VISS del av vattnet som dessa är bundna med, och blir till dagg på marken. Tänker mig då att detta även sker dagtid, bara det att vattnet som följer salterna till marken, då snabbt förångas, och att det endast är på kvällar, nätter och mornar, som det blir kvar ett tag…

Även om ni aldrig hört en sådan beskrivning - låter det ändå inte troligt att det så här det går till!? (Etablissemangets förklaringar tror jag att vi har anledning att omvärdera i väldigt stor utsträckning. Ja, T.O.M. när vi pratar NATURlagar… Ja, fast kritisera mig gärna - det är det som är meningen…)

Om man ser till ett några dars lågtryck. Anpassar sig kroppen mot det? D v s om trycket i vår kropp utjämnas med utsidans.
Som vid tryckförändringar inne och man öppnar ett fönster och luften åker ut eller in. En följd av fördröjning av den yttre tryckförändringen gentemot den i huset.
Kan det också vara en faktor. Att kroppen också reagerar på trycket. Att det sen när det blir högtryck så förlorar vi någon dag mindre vätska.
Och att vi samtidigt om det går från högtryck till lågtryck förlorar mer vätska.
Att det är lättare att "torka ut" periodvis oavsett temraturen.
Kanske då kroppen inte riktigt hinner med att ställa om.
Jag tror att kroppen utjämnar utflödet genom acklimatisering efter en tid oavsett vilken teori som skulle visa sig rätt.
Men snabba förändringar i kyla, värme, lufttryck, mm är en stor faktor.
Men jag har inga belägg..så att säga.
Sen tror jag också att det är högst personligt hur torr hud man får. Ärftligt kanske. Jag har bott i Lappland hela livet med en stamtavla i lappland så långt bak man kan se.
Möjligen är det en orsak varför jag inte kan se någon skillnad på min hud från sommar till vinter. Möjligen skule fördelningen ge mig mer problem på sommaren.
Hm..Bengt-Olov..vilken fråga du kommer med..undrar om någon alls kan ge ett fullständigt svar. Men visst..kul funderingar.
Mvh/-Anders

Ju kallare det är desto lägre vattenhalt vill kroppen hålla. Vilket borde innebär att kroppens salthalt blir lite större, och hudens vattenhalt sjunker för att genom osmos för att kompensera ett högre saltinnehåll i kroppen.

När man fryser så produceras det mera urin med lågt saltinnehåll, vilket är ett sätt att höja kroppstemperaturen.

Intressant Chano! Kanske får återkomma till det där…

Björnen, är det alltså verkligen så att salt höjer kroppstemperaturen!? Ifrågasätter dig absolut inte - vill bara veta… Har själv funderat på det där, men inte blivit särskilt klok…

En liter kranvatten och en liter vatten från Döda havet som får stå i rumstemperatur ett par timmar - är dessa två vatten verkligen olika varma!? Tror inte det va… Ja, fast det kanske bara är vid en temperaturförändring som detta visar sig!? Bekräftas kanske istället ditt påstående när man använder kranvatten resp. salt vatten för att koka upp något!? Menar du måhända att det faktum att saltvatten har högre kokpunkt och kokar klart det som ska kokas, snabbare, visar på att vatten med högre koncentration salt, har tendensen att höja temperaturen mer!?

Naturligtvis har ett glas med dricksvatten och och ett med saltvatten samma temperatur. De får naturligtvis samma temperatur som omgivningen (lagen om jämvikt). Däremot bör det vara lättare att värma resp. kyla saltvattnet jämfört med omgivningen. I alla fall är det mycket lättare att värme ett kilo salt än 1 kilo vatten. Då saltet löses blir det andra bindningar och det kan nog bero vilket salt det gäller hur mycket lättare det är att värma saltvattnet.

Vatten har ju extremt stor ytspänning (genom starka elekronbindningar) och därför kan ett vattenglas vara rågad. Men blanda vattnet med något så upphör ytspänningen. 

För att värma upp vatten krävs mera energi än andra ämnen. Ju mindre vatten kroppen innehåller desto lättare är det behålla kroppstemperaturen. Vid mycket varmt väder vill kroppen höja vatteninnehållet för att det är lättare att kroppen inte blir för vam. Vid kallt väder vill kroppen minska vatteninnehållet för att behålla värmen.

Saltvatten fryser senare än sötvatten. Saltvatten kan ju hålla minusgrader men inte sötvatten vid normalt tryck.

Nu innehåller inte kroppen bara salter och vatten utan även andra ämnen som proteiner, fetter osv.  Ständigt finns ett utbyte mellan dessa som färändras efter omständigheter.

Jag snor tråden och frågar om det finns någon bra hudkräm som inte är vattenbaserad som kan rekommenderas att användas om man ska vistas ute i kall natur? Vi har haft runt -27 flertalet dagar och då vill man ju inte smörja in sig med en vanlig hudkräm som har vatten i sig om man vet att man ska gå ut en stund senare. Fenuril nämns i ett tidigare inlägg, men jag har för mig att den är vattenbasterad - eller har jag fel?

Det är helt OK - om du bara ger din syn på huvudfrågan också, så…

Har själv fått ett tips om Sheasmör! Ja, en växt som man utvinner olja ifrån i inte minst Afrika, och som afrikanerna flitigt använder för att motverka att DE torkar ut - när det är för VARMT hos dem…

#16 Tack för tipset!

"Vid mycket varmt väder vill kroppen höja vatteninnehållet för att det är lättare att kroppen inte blir för varm."

Gissar att du menar att kroppen vill minska salt-%:en, när det är varmt!? (Ja, för bevisligen svettas man ju en del, när det är varmt…)

Så här alltså:

Vid "kall kropp" / "kallt väder", så vill kroppen göra sig av med vätska, en relativt saltFATTIG sådan, så att dess salthalt blir HÖG.

Vid "varm kropp" / "varmt väder", så vill kroppen också göra sig av med vätska, men en relativt saltRIK sådan, så att dess salthalt blir LÅG…

När det är varmt så innebär svettningen ju att vatten kommer ut via huden som kyler kroppen och med svettningen följer saltet med genom osmos.  Genom svettning så uppkommer också ett behov av att dricka mera som kyler ännu mera. Vid avdunstning av vattnet krävs värme som tas från kroppsytan. (Det är ju tydligt om man får bensin på händer så kyler det starkt när den avdunstar.) Jag tror att saltavgången genom svettning är ett misslyckande för kroppen. En del djur svettas ju inte alls som hos människorna.

På vintern sker vattenavgången genom njurarna och där kan saltsalten regleras i motsats då utsöndringen sker genom huden. Därutöver sker ju utsöndring genom njurarna av diverse oönskade ämnen.

Jag tror inte det är salthalten som är det viktiga utan det är istället vattnet som är det viktiga. Vattnet använder kroppen som temperaturreglerare. Sekundärt förändras kroppens salthalt.

När jag började att fundera på just det här med svettmekanismen långtt tidigare, kom jag OCKSÅ fram till just att det var VATTNET som var av så stor betydelse. Ja, men efter dina resonemang nyss, så började jag faktiskt öppna upp för att faktiskt SALTERNA var av minst lika stor betydelse som vattnet. Nu pekar du på att det nog ÄNDÅ är VATTNET som är den stora grejen…

"När det är varmt så innebär svettningen ju att vatten kommer ut via huden som kyler kroppen och med svettningen följer saltet med genom osmos."

Kroppen kan väl själv styra det här med hur mycket salt som ska följa med vattnet ut!? Det gör den ju tydligen när kroppen kyls ned (då är det ju ett rätt saltfritt vatten som går ut)… Varför skulle inte kroppen kunna se till att salterna blir kvar i hög utsträckning även vid transpirering, om den så bara "ville"!? Tyder inte det här med att svetten är så salt att SALTET faktiskt ÄR av stor betydelse, och lika stor sådan som vattnet, när det gäller värmeregleringen!? Ja, och att det framförallt är SALTET som måste ut när organismen håller på att överhettas. Enda sättet att få ut saltet, är att föra ut det med vattnet som bärare s.a.s…

Att svetten kyler huden och att denna "kyla" vandrar igenom underhudsfettet (som vi har just för att vi inte ska vara så utsatt för olika temperaturer), och sedan att denna "kyla" ska kyla ned hela "innanmätet", tror jag inte ett ögonblick på. När det gäller salterna och deras betydelse för värmeregleringen, så har vi ju det faktum att dessa är LADDADE partiklar…

Länk, kolla sedan själva……

Hoppas du kan svara på # 20 också vid tillfälle, Björnen… Vore ju intressant att komma till någon slutsats i denna tråd…  

Ett tillägg: De som svettas lätt bara de påbörjat en måltid (utan att den behöver vara varm), tyder det inte att det i dessas fall, verkligen är SALT som vill ut (och p.g.a. att de måltiden eller måltiderna innan, redan försett sig med mycket salt)!? Ja, för varför skulle en kall måltid efter bara ett par minuters inmundigande, få dem att svettas, om det inte vore för att det är SALTET som måste ut!?