Ja han trampar på ömma tår. Samtidigt som han har en brasklapp och är även öppen för andra lösningar. Vilkt man faktiskt får ge honom en eloge för!

Jo men trots allt…visst kan väl en förälder säga ett klart och tydligt Nej! Eller? Och att kastrera katterna som man har är ju en bra lösning. Det är ju kattens status som behöver höjas, en del tycks tro att den inte är värd någonting, att den klarar sig hur bra som helst på egen hand. En katter gör det, andra inte. Jag har sett katter som är vilda och de mår inte bra, jag vill bara ta dem med mig hem och ge dem mat och värme..

Det är ju vintern som är jobbig för en vildkatt om den inte har mat och skydd. Visst kan de leva på möss och annat, men det är parasiter som tar död på katten til slut.

Som vanligt finns det alltid två sidor på ett mynt, De katter som går att rehabilitera ska man förstås försöka göra det med, men de andra då, vad ska man göra med dem?

Här på trakten finns ett par bönder som har ladugårdskatter som förökar sig utan hejd och ägarna bryr sig inte om det alls. De sprider sig i området och gör vad de kan för att överleva. De har aldrig varit i närheten av en människa och ingen kommer närmare än 30 meter ifrån dem. På nätterna går hankatterna runt och pissar in revir på allt, altanmöbler, eventuella sommarskor som står där, entrédörren och trappan, dörren till garaget och verkstaden, bilarna.

Glömmer man vedboddörren öppen efter att ha hämtat ved så har någon av dem varit in och pissat där också, för att inte tala om hur härligt det blir om det står öppet in till verkstaden en timme.

Våra egna katter blir spöade så att vi flera gånger fått söka vård för dem. Jag bara frågar, hur gör man? Vi har bott här i 14 år och jag har skjutit i genomsnitt två såna vilda hankatter varje år. Grannarna kommer hit och ber mig ta bort fler för de har minst lika stora problem. Att prata med de gårdsägare som är orsak har inte hjälpt ett enda dugg, snarare tvärtom.

Sedan finns ytterligare ett problem, de tar alla fågelungar här så fort de lämnar boet. jag har märkt att det blir färre småfåglar häromkring för varje år. Så säg mig ni som menar att katter ska leva till varje pris - vad ska vi göra?

Jag vet inte..kan man inte prata med bonden ändå? Jag menar om alla som har det jobbigt på grund av dessa katter går till honom alla på en gång?   För det är ju synd om katterna juOch människorna….Katter är ju nyttodjur för de fångar möss och råttor, men det kan de göra även som kastrerade…och då luktar inte deras revirstänkande heller..Kanske man kunde säga precis hur det är så kanske bonden förstår?

Dom här lyckades dom inte skjuta

**Hej jag svarade på det här i min grupp nu så jag lägger ut det här oxå
**
Hej  jag håller med dej om det ,men han har rätt på en punkt och det är att man inte ska ge efter när barna vill ha en sommarkatt och det håller jag oxå med om,som du vet så har jag jobbat för många katter som har haft ett helvete där dom bor och många andra ställen oxå för den delen,jag kan ju bara nämna Meros där jag rädde fyra katter där myndigheterna oxå ville skjuta dom ni kan läsa själva här om ni inte har gjort det tidigare (Hej idag har jag varit en sväng på Meros igen,) Men det är konstigt varför ska alla myndigheter göra det så lätt för sej jämnt,men som vi vet så handlar det om pengar igen som så många gånger tidigare när det har med våra oskyldiga djur att göra som inte heller kan förvara sej Fy-faan säger jag bara. Jag hoppas att den här människan får det jävlikt het om öronen efter det här uttalandet jag hänger med på det om det ska skrivas på. Hej Cuyo

Nu trampar jag väl på en massa ömma tår men jag kan se att han faktiskt har en rätt bra poäng ändå. Om det nu finns så många förvildade katter som han påstår så kommer det omöjligt gå att rädda alla. Är det då inte bättre att skjuta av beståndet så det inte finns en katt i varenda buske? Färre katter = högre status…

Sen hade jag ju gärna sett att man hade infört samma tvång för kattägare som för de som har hund, alla katter borde märkas på ett eller annat sätt. Chip eller öronmärkning (örontatuering?) Jag menar, så jäkla svårt borde det inte vara ändå att införa ett register av ett eller annat slag?

Problemet är väl i vanlig ordning att det finns en jäkla massa människor som inte bryr sig. Som skiter i att kattens status är kass. Som låter sina katter springa vind för våg okastrerade och omärkta.

De som har katter på det viset har ingen förståelse vare sig för katterna eller för andra människors problem med dem. Om man klagar mer än vad som redan gjorts får vi antingen ytterligare försämrad grannsämja, vilket inte är så kul att hantera i andra sammanhang där samarbete krävs, exempelvis inom vägförening osv och dels säger han de bara, -"jamen skjut dem då".

ja dina bönder som är grannar kan du för det örsta hälsa, att har de flr än 9 katter som är över 1 år och får de fler kullar än 2 eller matar de fler än 4 katter som inte är dras egna, så¨ska de ha tillstånd. Sen kan man alltid anmäla för djurskyddet i ditt län om du befarar att djuren inte är friska.

Läs denna lilla Braiga sida, gjord av en väldigt bra person här!OBS! HAr INGET med djurens(O)vänner att göra. Då får du veta precis vad du ska göra och vart du vänder dig. MEn var beredd på ovänner.

http://www.djurensvanner.info/

# 7 Riktigt jobbigt …det kan inte vara så kul heller för en jägare att stå och skjuta katterna, är det ingen som tänker på det? Man skulle kanske kunna tro att jägare är kallsinniga, men det finns de som är väldigt rädda om  djuren och även då katter, de flesta  jägare som jag vet  är väldigt måna om naturen. Så…det är nog inte att "bara skjuta".

Men jag tycker synd om katterna….inte deras fel men det är jag det..knas som man är

#8 Det där hjälper ingenting. Åtminstone en av de personer jag pratar om har redan djurförbud, men på något sätt lyckas hans fru ha både flera hästar och hundar ändå. Katterna bryr de sig inte om alls, de får klara sig själva och hur många de har eller hur många ungar de får har de ingen aning om själva och inte bryr de sig heller.

Det där med tillstånd för fler katter än 9 ser ju vackert ut på papper, men de som struntar i det kan hålla på länge innan myndigheterna tar upp det, katter är alldeles för lågprioriterade i sammanhanget när det finns massor av kor ochgrisar som lever under usla förhållanden.

#9 Det är aldrig någon trevlig uppgift att behöva skjuta katter. Vi har egna katter och att skjuta andra katter tar emot än mer pga det. Jag har som sagt skjutit näst intill 30 katter sedan vi kom hit och det är lika jobbigt varje gång. Nu har vi en ny hankatt som går här, men den verkar vi ha fått lite kontakt med och vi har börjat försöka mata in den närmare och närmare. Kanske kan vi få den såpass orädd att vi kan ta hand om den själva.

ja, jag kan inte skjuta något, som jag inte ska äta. OCh min sambo gillar inte att skjuta kater, som han blir ombedd att göra ibland. HAn börjar lessna och tycker det ärotrevligt.

En kompis som vi har i vårt jaktlag, vägrar resolut att skjuta katter som är friska om han blir tillfrågad.

#11 Nja, här åker alla förvildade katter med om någon i jaktlaget får syn på en sån förvildad. De tar ju alla harungar och alla markbyggande fåglar förlorar sina ungar, storspoven, tofsvipan och rapphönsen får inte en unge kvar.

Som jag ser det finns inget alternativ till att skjuta bort förvildade katter. Inga resurser finns att försöka "omvända" de katter som sprids vind för våg utan att någonsin ha haft kontakt med en människa.

Hej jag har läst vad några av er har skrivet och jag tyckler ni har rätt i mycket av det här,men jag har en fråga hur många av er jobbar ideellt med att hjälpa djur som har det jobbigt idag,jag vet att det finns dom som bara skriver och sen är det inget mer.

Jag är mycket ute idag och ser elendet och hjälper till med det jag kan,men tyvärr så räcker man inte till med allt som måste göras,och där kommer oxå vår kostnad in som vi själva får stå för.

Men om vi är fler som ställer upp på det här så kanske vi kan rädda många djurliv idag det här var bara en liten tanke som jag ville ha sagt i den här diskussionen tack

                Hej Cuyo

men hur gör man då? i en affär här finns det en organisation som har satt ut behållare där man kan lägga ner antingen mat till katterna eller pengar…det har jag gjort, men det krävs ju mer. Vad kanman göra mer om man inte är så väldigt stadd vid kassa? Jag kan inte ta emot fler katter än de jag har, och då kan man undra vad kan man hjälpa till med? Älskar katter, de är världens goaste och snällaste, och de har en sådan personlighet

#12  och hur ser du, att den är förvildad? Kollar du om den är chippad, ellr  tatuerad eller kollar om den är saknad?

När det gäller harungar och annat smått vilt, så får du nog börja söka efter andra bovar i sammanhanget än katter. Mårdar och minkar tex.

Börja med att anmäla dina ansvarslösa grannar, som inte kastrerar sina katter. En kampanj med TNR är det enda långsiktiga. OCh HUR skjuter ni katterna? Rambometoder? Eller gör ni efter regelboken?

Här bor inte så många och deras katter känner man igen, så om man ser en katt stryka runt i några månader, oftast i eländigt skick, letar mat på komposter osv, råder det ingen tvekan om att det är en katt som ingen känns vid. Om man dessutom inte kommer närmare katten än 30-40 meter innan den drar som en oljad blixt är det ingen tvekan.

Jag har sett katter ta harungar många, många gånger. Minken finns inte här, den finns nere vid ån och vid sjön , mården finns i skogen, inte i jordbrukslandskapet.

Om man anmäler grannar på en liten by gräver man sin egen grav. Hur skjuter vi katterna? Laddar hagelbössan med ettor.

Peter, helt korrekt. Men inte på längre håll än 3 meter. Alternativt att ni tar dem i fällor och skjuter med exempelvis salongsgevär 22.

Här är PDF filen från jordbruksverket. LAdda ner och skriv ut. OCh så finns det något som heter civilkurage. Att stillatigande se på hur folk misssköter sina djur anser jag vara oförlåtligt. Du kan anmäal anonymt, eller så kan du låta en vän till dig anmäla som inte bor på orten. Sen gör du honm samma tjänst. Så gör jag och några till här som inte tolererar djurplågeri av något slag.

Jag har skjutit en katt med salongsgevär en gång på tio cm håll i huvudet och det kan jag säga att det gör jag aldrig om. Det var en egen sjuk katta och det tog löjligt lång tid innan hon var stilla. Med en hageletta blir det inte en rörelse efter skottet. Tre meter är inte möjligt att komma in på med folkskygga katter.

Jag lever ett bra liv här tillsammans med min familj och våra grannar. Att anmäla en annan granne för att de inte bryr sig om sina katter funkar inte, men det verkar du inte förstå. Vi skulle med tiden bli tvungna att flytta härifrån. Våra barn skulle få ett helsike i skolan och folk skulle börja se snett på oss i bygden.

Eftersom det är ett litet samhälle skulle det inte hjälpa att anmälaren inte kommer härifrån, de som står på den här bondens sida (vilket inte är få på landsbygden) skulle räkna ut vem det kommer ifrån. Civilkurage är inte applicerbart på den här situationen här om vi vill ha ett gott liv.

Nej, det kan jag inte förstå. Liv som liv. Skulle han missköta sina eventuella hundar eller kor, hur gör du då? Eller … det är ju bara en katt…..Bor själv ute i vildmarken och drar mig inte för att anmäal om det är dålig djurhållning. Att åtminstone upplysa om, att två okastrerade katter ger upphov till teoretiskt 11 miljoner nya kanske kan hjälpa? Eller att varför ska en katthona behöva föda 120 ungar i sitt liv? OCh vad gör de med kattungarna? Skänker bort eller säljer för en krona tassen?

Nä, det finns en gyllene regel och den är lösningen på hela skiten. KASTRERA! I ett inte alls för långt perspektiv så är det lösningen. JAha, varför gick du inte till vet och avlivade då? Det är trots allt det humanaste om det inte är frågan om en olycka. Eller var det för dyrt? Det var ju bara en katt. OCh som du säger, då går du emot bestämmelserna, när du skjuter på längre håll.

Snart blir jag så ilsk, så jag låser den här tråden. Tyvärr. För detta liknar ju rena Flashback.

Varför inbillar sig folk alltid att det är såååå mycket humanare att avliva ett djur hos veterinären?? För att det är renare? Ser mindre "otäckt" ut i våra känsliga ögon? Inga blodiga bilder att bära med sig i minnet?

Nej du. Det där sväljer jag inte, de gånger jag varit tvungen att ta bort mindre djur har jag alltid vänt mig till en jägare jag känner och det kommer jag fortsätta med. Mina djur skall inte behöva släpas iväg till främmande människor i en byggnad som luktar starkt av rengöringsmedel och många gånger ren och skär skräck! de skall få avsluta sina dagar i hemmets trygga vrå utan stress!

Kan säga att här omkring i min trädgård finns det både mink/iller. mård och vesslor, min ettåriga katt kom hem med en vessla som han dödat….det finns ekorrar och många många fåglar, rävar, ugglor, ormvråkar, falkar, glador, harar en hel massa kaniner, möss…och allt detta i en liten skog som inte är stor alls, och bara en liten bit från själva stan….men vi bor nära vattenriket i kristinstad så de kommer väl därifrån, alla djuren…jo, vi har rådjur och hjortar här också..snart kommer det väl en älg klampandes också, ( då tänker jag stanna inne )

och visst tar katterna fåglar harungar , men de tar mest det mera lättfångade bytet som möss. ( inte kul när de drar in bytena ) Katterna har ju också fiender så att säga, och de utsätter sig för stor fara hela tiden, så….

#19 Han har som jag sagt redan djurförbud och misskötseln av korna uppdagades genom en veterinärbesiktning. Grannarna har inte anledning att kliva in i hans ladugård och det är inte alltid självklart att djurmisshandel syns utåt. hans betesmarker ligger bakom ladugården, så man såg aldrig korna på nära håll.

Jag bryr mig inte mycket om att du gör som du gör, här skulle det inte funka. Vi skulle bli tvungna att flytta, barnen skulle fara illa. Jag tänker inte utsätta någon i familjen för detta även om det är synd om katterna.

Jag kan förstå din önskan att rädda alla katter, men det måste ändå finnas lite realism med i resonemanget också. Du behöver inte hetsa upp dig över mig, jag är av samma uppfattning som du principiellt, men jag tänker inte gå till ytterligheter för att rädda hans katter till priset av vårt väl och ve här.

Hej 22 jag har läst lite av det du säger att man inte kan eller ska anmälla sina grannar för barbens skull om man ser att djur far illa,jag skulle nog ta tag i den här grannen och säga några allvarsamma ord hur man ska behandla sina djur,och om han inte lyssnar på det då är det faktiskt min skyldighet att anmäla honom,annars så råkar man illa ut skäll har jag läst om.

 Och som du oxå säger att jag vill inte att mina barn ska må dåligt om jag gör en anmälan mått våra grannar,men om det nu hade varit ett barn det här hade handlat om hur hade du då ställt dej i den här frågan,och jag anser att våra djur har lika stor rätt att få hjälp som vi människor gärna vill ha om det händer oss något,och kom nu inte och sej att det här är ju bara ett djur och inte en människa det handlar,men för mej har det faktiskt igen betydelse för vi kan säga till om det inte är bra ,men det kan inte ett djur tyvärr.

                      Hej Cuyo

Om det hade varit ett barn (och jag tycker inte att det är samma sak, jag skulle offra varenda katt för ett barn) skulle ingen normalt funtad människa vända sig emot. Men skulle det komma ut i ett gammaldags bondsamhälle som detta där vi bor, att en utomsocknes (hitflyttad) familj anmält en granne för att denne har fria ladugårdskatter (som man traditionellt alltid haft på bygden), då skulle vi råka i onåd hos såpass många att vi inte kunde bo kvar här. Att just den här bonden som jag beskrivit lite om, inte hanterar katterna som han borde, väger inte så tungt som du och Gunilla hoppas i en sådan här bygd.

Gunilla och du har en syn på detta som helt enkelt bara finns hos yngre människor som lever i andra samhällsstrukturer än det gamla bondesamhället. Ni vill beskydda i oändlighet, hävda djurets lika rätt gentemot människor osv, men så fungerar inte verkligheten på landet.

Ingen skulle likställa något djurs rätt att leva med en människas här och ingen här skulle ta strid och kanske kullkasta hela sin livstillvaro för en katt. Det fungerar i fantasin, men inte i verkligheten. Gjorde man så på landet skulle små krig uppstå mellan olika läger överallt och så vill ingen leva.

Jag vare sig kan eller vill gå  i konfrontation med en granne. Han har tre barn själv och de har förstås en modernare syn på djuren än vad bonden har, så de kan säkert mycket lättare komma tillrätta med problemet.

Jag säger inte "bara ett djur" och vi tar väl hand om våra egna, men att tro att man kan gå fram som en ångvält i sin omgivning och kräva att andra ska göra som jag, det är bara naivt för det skapar ingenting annat än osämja, som i långa loppet kommer att leda till att folk som vi måste flytta härifrån.

Du och Gunilla kanske skulle kunna betala priset det skulle kosta oss att göra det ni hävdar måste göras i den här situationen, men min familj kan det inte.

Förresten, varför skriver du alltid i fetstil?

JA du, jag är ingen stadsbo ska du veta,  och anser ,att har man så dåligt förhållande till sina grannar, att man inte kan anmäla djurplågeri elelr vanvård, md hänsyn till sin familj, då hade int jag velat bo kvar i ett sånt samhälle. JAg kan inte låta bli att tänka på Bröderna Lejonhjärta. Vill man vara en liten lort, eller inte?

JAg säger inget om avlivning med gevär på ett humant sätt, om man nu kan kalla det för det. För min del är det otänkbart. MEn som PEter här beskriver, så bedrivs det alltså egentligen olaga avskjutning. Hur vet ni med 100 % säkerhet, att det inte är en stackars bortsprungen katt, som ni leker Rambo med?  OCh om du stör dig på Att Cuyo skriver fetstil, då har man små bekymmer.

Hej Gunilla jag håller nog med dej så jag tycker inte det är någon större ide att lägga ner någon energi på det här resonemanget som skrivs som svar på mitt inlägg,då tror jag att jag har större glädje att lägga ner det på det jag tycker mest om,och det är att inte djur ska behövas plågas för att folk inte vågar anmäla det .

                Hej Cuyo

JA jag är mållös….. Att öppet gå ut med att skjuta katter på ett olagligt sätt,,,,, JAja…..

Varför andra metoder fungerar sämre
Skjuta eller fånga och avliva

Att skjuta eller fånga för att avliva har praktiserats i hundratals år. Denna metod minskar antalet katter under en kort period men är en kortsiktig lösning. Det finns flera anledningar varför avlivning inte fungerar:

"The vacuum effect"

Kolonier med förvildade katter trivs där det finns mat och skydd. När man försöker skjuta av en koloni men mat och skydd finns kvar, kommer det förr eller senare fertila katter från närliggande områden och tar besittning av det tomma territoriet och det hela börjar om igen. Detta fenomen kallas för "the vaccuum effect" och beskrevs för första gången av dr. Roger Tabor i hans studier av Londons förvildade katter (The wild life of the domestic cat, 1983).
Att försöka få folk att sluta mata katter är nästan omöjligt. Länder och stater i USA där det är förbud på att mata hemlösa katter har den erfarenhet att engagerade människor ändå matar dessa katter.

"Overbreeding"

Det är ytterst sällan som ett område "saneras" från samtliga förvildade/hemlösa katter. Det är en mycket tidskrävande uppgift och oftast blir bara en del av katterna avlivade. Problemet med de förvildade katter verkar då löst för att det är lugnt ett tag.
Katterna som finns kvar har dock bättre förutsättningar att klara sig (mer mat per katt, mindre konkurrens). Fler kattungar kommer att överleva och populationen kommer snart att vara av samma storlek igen. Övergivna och ofta okastrerade tamkatter ansluter sig lättare till kolonier med låg konkurrens.

Brist på resurser hos myndigheter

Förutom att förvildade katter är en lågprioriterad grupp hos de svenska myndigheterna sägs det även vara brist på resurser till att kunna fånga in och avliva alla tusentals förvildade katter. Framförallt i stora städer där det bara finns några få tjänstemän som belastas med djurskyddstillsynen och tiotals (eller kanske hundratals?) kattkolonier, är infångning och avlivning inte realistiskt.

Sluta mata

Att sluta mata verkar i första hand vara en bra lösning med tanken att katterna flyttar om de inte längre matas. Problemet är dock att de inte gör det så länge de inte hittar en annan matkälla i närheten. Förvildade katter är mycket territoriala. I stället för att lämna området är de benägna att komma ännu närmare för att komma åt mat t ex genom att söka igenom soptunnor eller ta sig in i hus genom kattlucka eller fönster.

Omplacering i hem

Åsikten att alla förvildade katter ska räddas och omplaceras i hem är fin men inte realistisk då det finns många gånger fler hemlösa och förvildade katter än det finns lämpliga hem. Den dag då det förvildade kattbeståndet har minskat genom exempelvis TNR kan läget vara ett annat men i dagsläget används resurserna bättre genom att kastrera den förvildade kattpopulationen än att genom en lång och osäker procedur försöka socialisera och omplacera katterna. Inte minst är det mer humant att låta den förvildade katten leva det liv den känner sig trygg med men under ordnade förhållanden.

Förflyttning

I Sverige finns det hittills inga reservat där förvildade katter får leva sitt liv. I exempelvis USA och Belgien finns det några men tyvärr räcker inte heller dessa reservat till för alla kolonier.
Att förflytta en koloni till ett annat område, t ex ett ställe på landet, är inte lätt. Katterna måste vara inlåsta i ca en månad för att förhindra att de vid utsläppandet inte ska vandra iväg. Även om man gör detta kommer det att försvinna en del katter.
Ett annat problem med förflyttning är att den ger samma effekt som avlivning: "the vaccuum effekt" och "overbreeding".

Inte göra någonting alls

Om man inte gör någonting alls så kommer kolonin att nå ett naturligt tak, nämligen det antalet katter som kan överleva på den mängd mat och skydd som finns tillgänglig. När taket överskrids kontrolleras populationen genom sjukdom och utmärgling. Alla problem som finns inom en okontrollerad koloni finns kvar inklusive högljuddhet, urinodör, löpande honor, döende kattungar och kostnader för myndigheterna vid försök att rätta till situationen.

taget ifrån

göteborgs katthjälps hemsida..

Tack, Debattia!

 Men skulle det komma ut i ett gammaldags bondsamhälle som detta där vi bor, att en utomsocknes (hitflyttad) familj anmält en granne för att denne har fria ladugårdskatter (som man traditionellt alltid haft på bygden), då skulle vi råka i onåd hos såpass många att vi inte kunde bo kvar här. Att just den här bonden som jag beskrivit lite om, inte hanterar katterna som han borde, väger inte så tungt som du och Gunilla hoppas i en sådan här bygd.

Tyvärr är det därför dessa katter har ett helvete att försöka leva utan hunger,kyla och sjukdomar. Hur länge ska ni vara så fega och inte våga ställa upp när ni ser djur lider ?? Lite civilkurage hade varit på sin plats ,ute på landet för längesen,då hade vi inte haft det djurplågeri vi har idag.

Gunilla och du har en syn på detta som helt enkelt bara finns hos yngre människor som lever i andra samhällsstrukturer än det gamla bondesamhället. Ni vill beskydda i oändlighet, hävda djurets lika rätt gentemot människor osv, men så fungerar inte verkligheten på landet.

Utveklingen av samhället bör även beröra landsorter. Det är väl inte bara inavel som bor ute på landsbygden heller ??

Ingen skulle likställa något djurs rätt att leva med en människas här och ingen här skulle ta strid och kanske kullkasta hela sin livstillvaro för en katt. Det fungerar i fantasin, men inte i verkligheten. Gjorde man så på landet skulle små krig uppstå mellan olika läger överallt och så vill ingen leva.

Ni är fega,står med mössan i handen och skrapar med foten..

Jag vare sig kan eller vill gå  i konfrontation med en granne. Han har tre barn själv och de har förstås en modernare syn på djuren än vad bonden har, så de kan säkert mycket lättare komma tillrätta med problemet.

Är man feg ,men ändå vill hjälpa djuren kan man ringa och anmäla anonymt. En anmälan ska alltid tas på allvar även om man är anonym.

Jag säger inte "bara ett djur" och vi tar väl hand om våra egna, men att tro att man kan gå fram som en ångvält i sin omgivning och kräva att andra ska göra som jag, det är bara naivt för det skapar ingenting annat än osämja, som i långa loppet kommer att leda till att folk som vi måste flytta härifrån.

Vi säger inte våra barn och deras barn utan alla barn är vår framtid.Det gäller även djuren.Man har inte rätt gå och blunda när man ser djur som far illa. Hur ska vi då få slut på djurplågare ??

Få dem att vakna upp  och börja förstå att dom ska respektera sina djur.

Du och Gunilla kanske skulle kunna betala priset det skulle kosta oss att göra det ni hävdar måste göras i den här situationen, men min familj kan det inte.

Förresten, varför skriver du alltid i fetstil?

Peter, jag förstår din situation. Men lösningen är ändå en anmälan eller tio. Du kan anmäler anonymt till länsstyrelsen. Genom att vara aktiv kan du påverkar djurens situation och vara ett bra förebild till dina barn. Den som tiger samtycker…

Artikel om hur man anmälar vanvård. Jag har också anmäld en bonde där jag bodde och han blev av med alla sina djur. Kossornas horn hade tex växt in i skallen igen.

Sedan finns det en norsk undersökning att katter tar bara 0,5% av fåglarna och då ofta sjuka. Det måste finnas andra anledningar att fåglarna blir mindre. Kanske miljögifter?

Jag har utekatter och de släper alltid in sina byte. Det blir kanske en fågel på 30 möss/sork. Men jag tänkte också på att fåglarna allmänt har blivit mindre.

#31 Tack för ett riktat inlägg med lite trevlig attityd, Jag har börjat känna mig som det är skottpengar på mig här.

Bonden ifråga har redan djurförbud, han har till och med suttit i fängelse för det, efterkontroller sker. Myndigheten borde ha kunskap om vilka övriga djur som finns på gården, för underligt nog har frun i huset hästar och hundar trots att mannen fått djurförbud. Hon har tydligen något slags jobb som är knutet till veterinärernas verksamhet.

När det gäller markhäckande fåglar har jag sett när katter tagit tofsvipans ungar och rapphönskycklingar. Det var vad jag relaterade till.

Det finns ingen urskillnad på om det är tama elle skygga katter som tar fåglar i så fall men det är inte så många % som katter tar.

Tyvärr är djurskyddslagen inte tillräckligt stark och det är väl därför frun får fortsätta behålla djuen. "Prata om Grönköping."

Du kanske ska ringa Miljö och Hälsovårdskontoret och berätta hur dom har det med katthållningen  ifall dom har nonchalerat det???

Tyvärr är  många vuxna svenskar alldeles för fega ,vill inte lägga sig i. Folk flyttar från sina katter,grannarna vet vad dom heter o.s.v. men dom vågar inte anmäla. Förstår inte varför vi är ett så skrämt folkslag??? Måste börja agera och visa  vad vi tycker och tänker om saker och ting. Vad lär vi våra barn med att tiga still ????

Vad lär vi barnen med att se på när djuren lider och vi inte gör någonting ?? Vi lär dem bli likadana som oss…

Jo, men det finns ju ett problem i hela situationen och det är faktagrunden. Häromkring finns mycket såna förvildade katter. Vi har bara runt vår tomt just nu 5 st. Vi har försökt locka in dem för några av dem ser rätt fina ut, men det kan ju vara så att de är övergivna nyligen.

Jo vad jag tänkte komma till är ju att ingen egentligen vet varifrån katterna kommer rent faktiskt. Med stor sannolikhet kommer många ifrån den gård en halv km bort som jag beskrivit tidigare, men det finns många andra som har typ 8 okastrerade katter och det går aldrig att säga med absolut säkerhet varifrån de kommer.

Självklart har det för fåglarnas del ingen betydelse om katten är en tam huskatt eller en förvildad stackare som försöker överleva, det är ju det totala antalet katter som utgör problemet. Jag är rätt säker på att Miljö & Hälsa i vår kommun har klart för sig hur utbrett problemet är, det är bara så enormt att det inte finns resurser till att komma tillrätta med det tillräckligt snabbt.

Helt klart är det ett stort djurskyddsproblem ! Finns det några från KKS  på den ort du bor ??? Ett alternativ att prata med dem och höra om det går göra någon form av TNR-projekt ??? Dom kanske också kan hjälpa till och prata med bonden, eller om där är någon annan djurskyddsförening???

Ytterligare ett problem är att det finns folk som åker till bondgårdar och stall och släpper av sina katter för dom tror det är det bästa för katten när dom tröttnat på den.

Märker du det är tama katter kan du kanske sätta upp lappar och förhöra dig om de är saknade. Kan också kolla upp om dom är märkta.

Ta också gärna kort på dem och sätt in efterlysningar i Kattpolisens tråd.

Tack Debattia för att du går in och talar här. Som sagt, vad lär man sina barn om man själv tiger still?

Länsstyrelsen måste reagera på en anmälan. Annars får man påminna de. Det är deras jobb och deras ansvar.

Katter är Sveriges största djurskyddsproblem. Det finns många bönder som har för många katter. Många ridskolor kastrerar inte heller. Ungarna kommer och ungarna försvinner…..

Men vi måste göra något åt det. För mig är det klart att bara information och kastrering hjälper. Bönderna har ofta pengar till veterinären men kommer inte ens på idén att kastrera sina katter.

Kastreringar borde vara skattbefriade, då skulle fler hade råd att kastrera sina och "andras" katter. Hade jag mer pengar skulle jag samla in alla förvildade katter och kastrerar de!!!

Det skulle vara en eller flera gratis kastreringsdagar om året ,för kattenas bästa. Katthem skulle ha någon form av rabatt så dom har råd kastrera innan dom placerar i nya hem. Bönder kanske skulle vara skyldiga uppge hur många katter dom har,dom måste ju märka och registrera sina övriga djur, hundar ska id-märkas, men katterna så ?????

JA finns egentligen bara en orska till att man inte anmäler. VI har ett sånt fall i vår förening. Anmälan krockar med tystnadsplikten….. JA faktiskt!

Man skulle kunna göra någon sorts "reklam", där man i massmedia hela tiden tjatar om sommarkatter, kattungar som har det svårt ( vuxna katter också så klart) så att folk får se..det finns de som betraktar katter som ohyra. Det finns de som hatar dem och verkligen plågar dem. Människor som inte förstår eller inte bryr sig, om att även katter kan känna smärta. Jag har sett hur djur plågas och mina söner har berättar hur de har sett andra plåga både fåglar och andra djur.( nej,mina barn skulle aldrig kunna göra så, det vet jag..de hade en period där de tog hem skadade djur ..även små möss) ..så ta fram allt det hemska som händer och uppmana föräldrar att aldrig ge efter för ett barns tjat om en sommarkatt. Aldrig!

Det man som förälder måste lära sina barn är att man ska ha respekt för djuren. Vilket djur det än är….

Så rätt talat…..

kanske om alla betalade för sina katter så kanske man inte lämnade dem vind för våg, alla som har kattungar märker dom. men hur många betalar för en bondkatt? och hur många fam märker sina katter.? tyvärr kommer vi inte att kunna lösa detta förrän katterna får en högre status i folks ögon.

här finns det halsbandstvång i stan eller kommun och de som inte har det och går i fälla avlivas. man kan inte längre lämna in en övergiven? katt hät för det är full på alla djurhem.

vet har en kastrerings kampanj varje år med 50-75% rabatt på kastrering, men det hjälper inte när folk inte ens vill lägga ner de pengarna på det för det är bara en katt.

Rifla, bra sagt. MEn halsbandstvång? Hur många gånger tar sig katten lyckligtvis ur sitt halsband? Då får man säga så här. Halsbandstvång oK. MEn sen så MÅSTE det kollas upp ifall katten är IDmärkt. OCh är den IDmärkt, så kan man kolla upp ifall den är kastrerad, vilket de oftast är i så fall, såvida det  inte är en förrrymd raskatt.

I USa så föregår man faktiskt med goda exempel. MAn säljer inte okastrerade kattungar ens från djurhemmen.

Så det finns i grund 4 punkter, som man som ansvarsfull kattägare bör göra:

1. kastrera
2. IDmärk
3. vaccinera
4. försäkra

Gör man dessa punkter i den ordningen, de två sista är ju inte det mest akuta, men väl så bra att göra, så försvinner problemen! Du kan tex aldrig få in en katt på pensionat om inte alla dessa fyra punkter är med.

OCh ja, alla mina tre har alla dessa fyra punkter. Vår nykastrerade gårdskisse är visserligen bara kastrerad och idmärkt, men hon är liksom vår gårdskatt. KAn tyvärr inte komma in för de andra.

Håller med om att man måste höja kattens status i många lägen.

Det är väl märkligt att när pengar sägs så stänger många sina öron när det gäller huskatter !!!!!

vill man inte betala så behöver man ingen heller, de kostar väl att föda upp i mat och vac och id..

tack rifla. enklare kan det int sägas

Ser man enbart ur storstadsperspektiv verkar det ju enkelt. För mycket katter, = besvär (repar bilar (hus å hemskt!) kissar i rabatterna osv. Enkel lösning ur enkelspårig hjärna = skjut bort problemet.

Här på landsbygden är inte katten något litet prydnadsdjur ofta. De gör tjänst i lagård och stall och håller borta möss och råttor.

Skulle de inte få gå lösa så skulle de inte finnas kvar alls…..Ingen bonde går och rastar dem i sele precis….

Problemet är ju inte katter utan människor. Alla katter har rätt till någon som bryr sig om dem, även om de går lösa. Men skjut inte katterna, dressera deras människor istället! Alla vet numera att man inte bara kan lämna en sommarkatt. Ändå görs det tydligen.

Ändå behöver människan katter för att lära sig empati. Och att man inte kan ha kontroll på allt.

Jag vill inte leva i ett land där man helt sonika skjuter bort katter

här på landet är tamkatten en av de värsta predatorer vi har. fågel ungar, harungar,större fåglar , tam kycklingar, stora harar. mm

rifla, lite fel har du där. Ok, för att de tar fåglar. MEn stora harar? nä…HArungar, ja. Fågelungar, till en viss gräns. Tamkycklingar? Ja men då får vi väl skylla oss själva, som inte kan hägna in dem.

Min stora gamla hanne gick fritt tills för 3 år sedan, då vi byggde rastgård. åt våra katter

OCh visst, han kom dragandes både med småfågel och ekorre och tom en liten vessla. Men  när det gäller det vilda, så är det väl för det första inte så gott om harar överhuvudtaget och sedan finns det fler predatorer som tar exempelvis fågelungar och ägg.. Exempelvis ekorren…. OCh så får vi inte glömma oss själva, som jagar  både tjäder, orre och hare om det passar oss.

Sen får vi inte glömma, att man får ta det onda med det goda. Det är skönt att ha naturlig råttfångst och musfångst.

predatorer behövs också i naturen och kattens rykte (bland en del) som aggressivt rovdjur är betydligt överdriven. Om  kisse tar en fågel så är det oftast gamla/sjuka/svaga fåglar. Plus naturligtvis nu när de första kullarna är flygfärdiga. De "oförsiktiga" blir kattens byte, =naturligt urval, de övriga lär sig….

Och människan jagar faktiskt också, trots att det inte behövs…..

#49 Där har Rifla faktiskt rätt. Våran katt hade tagit en vuxen hare och lyckats släpa upp den på vinden genom kattluckan vi har där. Men oftast tog han harungar.  Och jag har hört fler tala om samma sak om just vuxna harar.

#51 Vilken duktig kisse! :-)

Men är det vuxna harar vid full vigör? Eller harar som är gamla/skadade/sjuka? Dvs just sådana som det finns predatorer till att ta…..

Och människor skjuter ju harar av hjärtans lust, inte av instinkt eller matlust.

Eller ska katterna bort för de är rovdjur och faktiskt tar byten? Jag förstår inte riktigt logiken, om den finns.

Har Människan utnämnt sig själv till en sådan toppredator att han/hon ska bestämma vad som lever och vad som dör? Vad som i naturen är till besvär och ska bort och vad som är gulligt och kan få  finnas till prydnad?

Måste varit antingen en j******t tuff kisse, eller en sjuk hare. Ok, jag är iten vän av de storaenda vilda katterna hos mig i alla fall, men att en normal katt tar en frisk hare? Svårt att tänka mig. MEn det ärklart, helt omöjligt är det väl inte. Men vi har nog andra djur som är större fiender till hararna än just katten. OCh ansvaret är faktiskt, till syvende och sist, kattägarens. KAstrera och håll ordning på era djur! Ingen låter sina hundar springa vind för våg hur somhelst och låter dem avla av sig. Varför ska man göra det med katter?

NÄ, ett allvarligt snack med ansvarslösa djurägare och ordentlig påläsning om vad som egentligen gäller och att djurskyddsinspektörerna också tar saken på allvar är det som krävs. nånstansfår vi börja.

trots det så förstår jag inte: varför är det värre att en katt tar en hare (troligen skadad/sjuk/gammal) än att en mänsklig jägare skjuter en hare? Vilken logik använder man då?

Ska ALLA jägare hållas i koppel?

Magi-cat

Det är ingen större skillnad annat än möjligen att jägaren inte skjuter haren under yngelperioden, vilket katten knappast förmår ta hänsyn till, vilket i sin tur kan leda till att tio småharar försvinner för att en stor gjorde det.

Sedan måste jag säga att ditt resonemang runt jämförelsen mellan mänskliga jägare och de du kallar naturliga, haltar betänkligt.

Först och främst är det en gammal myt att vilda rovdjur bara tar svaga och sjuka djur. Om det var sant skulle det finnas så mycket svaga och sjuka djur att artens fortlevnad vore hotad.

Ett vuxet lodjur som exempel, behöver motsvarande ett rådjur per vecka i köttmängd. Om man betänker att lodjuret tar hare, räv och diverse andra smådjur, inklusive tamkatter som den betraktar som både konkurrent och byte, blir det väldigt många djur som går åt och så många sjuka eller svaga djur finns det inte.

En mänsklig jägare är inte den blodtörstige dödsmaskin du tror. Hon/han är en utbildad förvaltare av sitt jaktområde. Hon/han ser till att där finns precis så många rådjur som hennes/hans areal orkar bära vintertid.

Hur många rådjur naturen förmår föda under vintern per 1000 hektar, varierar från söder till norr, men det är just den siffran som styr hur många rådjur som kan skjutas på den arealen.

Dessa rådjur skulle annars dö svältdöden och dessutom skulle konkurrensen om födan vintertid bli såpass stor att alla rådjur skulle få det svårt. Då är det bättre att minska ner populationen till den nivå där naturen förmår föda  den.

Man kan tillägga i detta resonemang om rådjur att det inte är ett naturligt viltslag i svensk natur och att det därför behöver stöd av människor. De människor som ger det stödet är jägare.

Undrar ändå om en vanlig katt klarar av en frisk vuxen hare…..De kan ju spriga både snabbare än katten och sparkas rejält…..

OCh för att hålla oss till tråden, vi ska inte diskutera jägares vra eller icke vara. ÄR ju själv numera lat jägare och vet vad som gäller.

MEn att lägga skulden på tamkatter för att fåglar och harar försvinner tycker jag är helt absurt.

#55.  Du var en tuffing som gå mot strömmen i kattleden, oj oj det gör inte jag, men jag kan säga som du jag håller fullständigt med dej, o andra jägare, tamkatterna som ligger hemma i soffan o spinner så rofullt, är ett vilddjur när den är på jakt, helst skall bytet plågas en stund innan döden inträffar.

Jag har iaktaget vid jakter när huskatter som plundrar bon , nere på sjöland o holkar, som jägare så brukar man känna djuren man har på skogen o fälten, redan tidigt kan man bestämma avsjutning till hösten redan nu

Jo NOre, men vuxen hare och tamkatt? Nääääääää eller hur?

Så det är alltså helt OK med katter som tar vilda djur ute, för de tar inte så många, och vilda djur tar ju oxå ungar?

Tänk om vi skulle ha hundarna lösa, och de skulle ta fåglar, harar, rådjur och vadhelst de kom över. Visst, en del större djur blev det troligen. Var är skillnaden? Är ett större djur värt mer än ett mindre? Är det mer synd om rådjuskidet som får nacken knäck av en husky som sen äter upp den, än en harpalt som katten leker ihjäl innan den släpar hem den till matte som slänger den i soporna?

#49 Så man får skylla sig själv om man inte har tamdjuren inhängnade? Det tycker jag med. Har man kycklingar lösa på gårdsplanen och grannens katt tar dem, har man sina katter lösa och lodjhuret tar dem, har man fåren går på vall och vargen tar dem, en ponny lös på täkten och björnen slår den, hunden lös i skogen och vargen tar den då den kommer fram, får man skylla sig själv. För du gör väl inte skillnad på vad katten gör eller vad andra rovdjur gör? Man är skyldig att hålla koll på sina tamdjur, när det finns rovdjur som kan skada dem.

#59 så sant..

Säger bara en sak…..

http://www.gunillas.hideaway.dinstudio.se/gallery3_14.html

#57 Tack för de orden. Annars har jag mest fått på skallen här för att jag inte gillar gulliga omskrivningar, utan tror att strikt sanning och realism är vägen att gå.

#58 Jag tror säkert att enstaka hårdingar till katter klarar av en vuxen hare, men det tillhör inte vanligheterna. Harungar har jag sett hur katter tar, till och med att katten klarar av att hinna upp en treveckors harunge som ändå är bra snabb.

som sagt.. min russian blue har som jag vet i sitt liv tagit 2 vuxna harar. 1 sparvhök. 15 vuxna kråkor. 10 vuxna skator. 10 vuxna kajor. 1 huggorm. 1 mink. jagat iväg och bitit räven. jagat iväg och bitit lo, men blev skadad själv. sen har han tyvärr 4 andra hankatter på sitt samvete. sen allt som jag inte vet!!

min norska skogskatt hane. 1 sparvhök, 1 vuxen hare. och många andra saker..

Min norska skogskatt hona. flertalet harungar. flertalet vuxna fåglar bla fasan höna.

Och hemma hade de royal canine torrfoder..

Hmmm, mina katter här har bara en enda gång tagit en harunge som de släppade in och som jag satt ut i skogen igen. Vet inte om den klarade sig. Men påkörda harar ser jag ofta.

Jag kan bara inte förstå hur det är OK att låta sina katter vara ute och jaga fritt. hur kan det vara lagligt, när det inte är det att ha hunden lös så den jagar?

#65 Skulle nog vara svårt med ett förbud mot utekatter.

#65 håller med dig..men alla säger ju att katterna har det bättre på landet. och vi bor på landet.. och visst tar de sork och möss med å håller rent runt stugan. ville bara visa ett axplock av vad jag skrivit upp mycket har jag glömt med..

De är fruktansvärda predatorer när de är lösa.

Ja jag fattar bara inte, hur man törs , rent ekonomiskt ha en russian blue och en  norsk skogkatt lösa. de betingar ju ett väldigt högt pris. Ska faktiskt ta och fråga inne på raskattsidorna, om dessa trofeer hos riflas katter verkligen stämmer. Tycker det verkar lite i värsta laget.

MEn nu tycker jag faktiskt, att vi har blommat ut lite i den här diskussionen. Frågan var, om man kan lösa problemet med den explsiva förökningen av förvildade katter genom att skjuta av. Tom herr Eskil har förstått att det inte är hållbart. Det måste till andra metoder, som gör, att katter ställs på samma nivå som hundar, ÄVEN ANSVARSMÄSSIGT!

Min var också norsk skogs katt. Dom ska vara beryktade som riktiga jägare.

Harungar tog han flera. Massor med fågel + den vuxna haren. Vi satte en metallstång till fågelbordet så han inte tog sej upp.

En gång var han proppmätt efter att ha satt i sej en halv gädda. Då fick han syn på en mus som han tog och lekte ihjäl. Bra jägare med andra ord, men o så grymma.

Grannens katt roar sej även med att rycka upp mina nysatta blommor.

En fråga bara.

Hur fångar man in vilda vuxna katter och får dom tama. Dom är ju vettskrämda. Och förvildade. Undrar om det inte är humanast att ta bort dom. För kattens bästa.

Om folk kunde se katten med samma ögon som en hund, skulle stora problem vara lösta.

#70 Håller med!

Tidigare hade vi två katter, båda nu avlidna pga hög ålder. Honkatten var ingen storjägare, men hennes son var en veritabel specialist på att ta halvstora fåglar som skator och koltrastar till och med i luften. När han levde kom nästan inga andra katter hit. Undantaget var grannens gamla slagskämpe till hankatt kallad Kungen. Han kom hit och spöade skiten ur våra katter emellanåt, men till slut tog ägaren bort honom.

Vi har numera bara en katt, en vanlig sköldpaddsfärgad bondkatta och hon är ganska lugn av sig. Hon kommer med sorkar emellanåt och en och annan småfågel. Hon lämnar sällan vår tomt och därmed är risken att hon ger sig på något större ytterst liten.

Det största jag har sett henne komma med var denna vattensork som hon fångade i diket 30 meter från vår tomtgräns.

Varför skulle inte en ras katt som jag betalat för få samma status som en vanlig katt? jag låter ju inte bilen stå i garaget för att den kostade 100tusen. och mina jakthundar är åxå ute i naturen. sen har man väl katten försäkrad??????  och skulle den dö i trafiken så köper jag väl mig en ny..

men en katt måste väl få vara katt…

Bor man i tätbebyggda områden stjäls dock vissa raskatter. Fast det får man väl ta, om man vill ha katten lös. Jo, klart en katt ska få vara en katt. Det håller jag med om. Fast om man har en katt som jagar ochj dödar massor, borde den inte få vara lös. En hund som jagar och dödar får inte. Vad är skillnaden?

#74 ingen skillnad alls. han är död nu russian sen flera år tillbaka av ålder. han blev 15 år och fick cancer så vi tog bort honom. och skogskatten lugnade sig lite efter kastrering.

Ok, håll er till ämnet som TS har börjat med nu. Det är inte rätt metod att skjuta av. OCh  när det gäller förvildade katter, så är det faktsikt TNR som är bäst.

#73… Fy 17 för en sån inställning…. "Då köper jag väl en ny"

Men vad gör ni med vild katter?

#0 Borde inte detta redan vara reglerat i §21 i lagen om tillsyn över hundar och katter

jag köper mig en ny om jag vill ha en katt, är det så konstigt? jag betalar för mina katter har dom vac och försäkrade. jag tar ingen bond katt av grannen som får springa vind för våg och vara okastrerad.

jag skulle aldrig ens om jag ville kunna ta hem en vuxen katt från något katthem pga hundarna, den katten skulle må jätte dåligt.

jag köper mig en ny hund när den gamla eller den andra dör med. för jag vill ha djur, det betyder inte att jag inte älskar mina djur.

eller är det att jag har/tar mig råd att köpa dom som är det värsta`??

#79 Katthemkatt med min hund:

Än en gång, kan vi inte hålla oss till vad TS har skrivit? För om det inte går, då låser jag den här tråden

Rifla; jag tror att det lät hårdare änm vad du menar. Läste man det rakt upp och ner fick man första tanken på att inga känslor var inblandade och när katten dör så köper man bara en ny bara så där utan känsla.

Jag har själv två katter som varit hemlösa och de är hur goa som helst. Tror inte de skulle ha något mot en hund om de fick lära känna den. Däremot så är den som jag haft sen hon vart kattunge med tjurig mot andra och är mer avvisande mot hundar och då växte hon upp med hundar.

Idag skulle jag i första hand ta hand om en hemlös misse än att köpa en raskatt privat. Men det är min personmliga åsikt.

Jag upprepar min fråga. Vad gör ni med vild katterna?

Dom som är så förvildade så dom bara ligger bakom soffan och trycker, när man lyckats fånga dom i en bur och tagit in den.

Bleenda för det första så finns det inget som heter vildkatter i Sverige. OCh ställ frågan inne på Hittekatter. TNR är ett projekt som är bra i det sammanhanget. Bara för att man är skygg, så ska man inte omedelbums bara dö.

Något som man måste ha när det handlar om förvildade katter är att man måste ha tålamod. det kan ta timmar, dagar månader och till och med år innan katten litar på oss tillräckligt. en del av dem kanske aldrig blir knä och gos katter men jag har sett det mest hopplösa fall bli helt fantastiska katter.

En arbetskamrat tog hand om en som på djurskyddet skulle avlivas då både personal och veterinär ansåg det vara bortom all hopp. Min arbetskamrat skulle ha den katten och försöka eller så skulle hon inte ha någon alls. Det tog några månader men efter ett par år nu är den katten en av de värsta jag mött när det handlar om att gosa. Hon är nästan för jobbig med att gosa om en katt kan vara det. Både personal och veterinär kunde knappt tro att det var samma katt men med rätt miljö, rätt person så kan man komma långt med dessa förvildade missar.

Tack för svaret.

#84. För jag inte skall blanda mig i debatten för mycke, men förvildad tamkatter fins det mycke gott utav, men givetvis är det inte katternas fel.

Ni på katthemmen sliter er blå för att visa resultat, o jag förstår er förtvivlan att inte lyckas.

Har läst igenom inläggen, o jag tycker att varge inlägg har något vetigt o komma med, så håll sidan öppen än tycker jag

Tack Nore. Ja, jag är ite den som säger helt stopp till avlivnign, det vet nog de flesta av er. Men som sagt, det är ingen lösning på lång sikt.. För du som  jägare Nore, vet att det är ingen kul syssla.Ponera att en kommun sätter ut en jägae en viss tid för att skjuta av katter i en koloni. Vad kostar inte det? Räkan alla socialalavgifter ch skatter också. Vi säger att jägaren lyckas skjuta 20 katter av 30 under en månads tid och har således kostat kommunen ca 25.000-30.000 kr.  10 katter har gömt sig och lever vidare. Vi säger att endast hälften överlever vintern. då är 5 katter kvar, som drar igång allsammans igen och man står på ruta ett nästa år igen. Rätta mig om jag har fel….

HAde man då haft en kombination av kanske avskjutning av skukare djur och TNR på de friska, så hade det itne blivit fler. Ett levande exempel på detta har vi på MEros, där inga katter är kvar längre. Ja hela Meros är ju borta.

Här kan ni läsa hur man få en skygg katt tam:)

• Skygg kattunge hemma-och nu? Del 1
• Skygg katt hemma-och nu? Del 2

#89. Kommunerna vi bor i  har inte tid o vänta på att dessa blir tama, o det billigaste då är avskjutning, så är det bara.

#88. Din kommun betalar bra hör jag vår kommun betalar 25:- per djur till skytten + reseersättning på samma summa mil, så du förstår vilka penninger vi gör.

Skall svara på detta varför gör du du detta om det är så dålig förtjänst, jo jag vet att när jag använder mitt vapen så gör jag rätt o förkortar lidandet snabt, så det slipper bli arborst piljagade katter, som många yngre propagerar för, tyst o man kommer djuet nära, men vad hjälper det när de skadeskjuter ändå

Noe, nej nej… inte Strömstads kommun… NEj jag menar faktiskt Göteborg. Där satte de faktiskt av en hel månadslön med alla sociala avgifter och f**tif*n ca 27.000 kr en månad varje år för att skjuta bort katter i Slottskogen. Efter sju sorger och åtta bedrövelser, så fick äntligen Göteborgs KAtthjälp övertyga dem, att de penganra var bättre använda på ett TNRprojekt. så det är vad som sker där nu. De sk förvildade katterna kastreras och märks och får skötsel under kontrollerade former. Ungarna som har komit, palceras ut till bra hem, likaså e kater som kan socialiseras. Kvar blir alltså en ständigt krympande stam  katter, som inte förökar sig och håller på sitt revir.

Ingen som har läst Debattias inlägg?

Trap Neuter Return Varför andra metoder fungerar sämre
Skjuta eller fånga och avliva

Att skjuta eller fånga för att avliva har praktiserats i hundratals år. Denna metod minskar antalet katter under en kort period men är en kortsiktig lösning. Det finns flera anledningar varför avlivning inte fungerar:

"The vacuum effect"

Kolonier med förvildade katter trivs där det finns mat och skydd. När man försöker skjuta av en koloni men mat och skydd finns kvar, kommer det förr eller senare fertila katter från närliggande områden och tar besittning av det tomma territoriet och det hela börjar om igen. Detta fenomen kallas för "the vaccuum effect" och beskrevs för första gången av dr. Roger Tabor i hans studier av Londons förvildade katter (The wild life of the domestic cat, 1983).
Att försöka få folk att sluta mata katter är nästan omöjligt. Länder och stater i USA där det är förbud på att mata hemlösa katter har den erfarenhet att engagerade människor ändå matar dessa katter.

"Overbreeding"

Det är ytterst sällan som ett område "saneras" från samtliga förvildade/hemlösa katter. Det är en mycket tidskrävande uppgift och oftast blir bara en del av katterna avlivade. Problemet med de förvildade katter verkar då löst för att det är lugnt ett tag.
Katterna som finns kvar har dock bättre förutsättningar att klara sig (mer mat per katt, mindre konkurrens). Fler kattungar kommer att överleva och populationen kommer snart att vara av samma storlek igen. Övergivna och ofta okastrerade tamkatter ansluter sig lättare till kolonier med låg konkurrens.

Brist på resurser hos myndigheter

Förutom att förvildade katter är en lågprioriterad grupp hos de svenska myndigheterna sägs det även vara brist på resurser till att kunna fånga in och avliva alla tusentals förvildade katter. Framförallt i stora städer där det bara finns några få tjänstemän som belastas med djurskyddstillsynen och tiotals (eller kanske hundratals?) kattkolonier, är infångning och avlivning inte realistiskt.

Sluta mata

Att sluta mata verkar i första hand vara en bra lösning med tanken att katterna flyttar om de inte längre matas. Problemet är dock att de inte gör det så länge de inte hittar en annan matkälla i närheten. Förvildade katter är mycket territoriala. I stället för att lämna området är de benägna att komma ännu närmare för att komma åt mat t ex genom att söka igenom soptunnor eller ta sig in i hus genom kattlucka eller fönster.

Omplacering i hem

Åsikten att alla förvildade katter ska räddas och omplaceras i hem är fin men inte realistisk då det finns många gånger fler hemlösa och förvildade katter än det finns lämpliga hem. Den dag då det förvildade kattbeståndet har minskat genom exempelvis TNR kan läget vara ett annat men i dagsläget används resurserna bättre genom att kastrera den förvildade kattpopulationen än att genom en lång och osäker procedur försöka socialisera och omplacera katterna. Inte minst är det mer humant att låta den förvildade katten leva det liv den känner sig trygg med men under ordnade förhållanden.

Förflyttning

I Sverige finns det hittills inga reservat där förvildade katter får leva sitt liv. I exempelvis USA och Belgien finns det några men tyvärr räcker inte heller dessa reservat till för alla kolonier.
Att förflytta en koloni till ett annat område, t ex ett ställe på landet, är inte lätt. Katterna måste vara inlåsta i ca en månad för att förhindra att de vid utsläppandet inte ska vandra iväg. Även om man gör detta kommer det att försvinna en del katter.
Ett annat problem med förflyttning är att den ger samma effekt som avlivning: "the vaccuum effekt" och "overbreeding".

Inte göra någonting alls

Om man inte gör någonting alls så kommer kolonin att nå ett naturligt tak, nämligen det antalet katter som kan överleva på den mängd mat och skydd som finns tillgänglig. När taket överskrids kontrolleras populationen genom sjukdom och utmärgling. Alla problem som finns inom en okontrollerad koloni finns kvar inklusive högljuddhet, urinodör, löpande honor, döende kattungar och kostnader för myndigheterna vid försök att rätta till situationen.

taget ifrån

göteborgs katthjälps hemsida..

Peter: Vad tror du du lär dina barn när man skjuter hemlösa katter?

Att hemlösa katter är mindre värd än ens egna katter? Att man ska skilja mellan ägda och oägda katter? Om det nu finns för många katter kan man väl lika väl skjuta ens egna också. Eller är det då synd om de katterna får att de just är dina?

Ska man kanske också börja avliva människor, det finns ju alldeles för många sånna också, världens storsta predator? Kanske börja med de hemlösa?

Du lär dina barn att de till varje pris ska hålla sams med grannarna. Framme med skygglapparna, ser inget, hör inget som kanske skulle orsaka diskutioner med grannarna. Man fostrar upp fega människor utan egna åsikter och som inte vågar eller kan ta saker i egna händer. Men du kan vara lungn, det finns hur många föräldrar som helst som gör precis som du. Inte konstigt att Sverige ser ut som det gör…. handfallen, alltid någon annan som ska tänka och lösa problemet.

Sen berättar du i ett inlägg om eran honkatt och hennes son. Tydligen har ni själv okastrerade katter. Ser du inte, genom att ha okastrerade katter, att man då bidrar till problematiken med "överksottet" av katter? Var tror du de kommer ifrån? Just det, från okastrerade katter! Alla dessa så kallade vildkatter kommer från ägda sociala katter där ägaren skiter i att kastrera de. (Jag bor själv på landet och här har vi enbart kastrerade katter i området, att bo på landet innebär inte att man per definition inte behöver använda hjärnan).

Till slut vill jag påpeka att människan med avstånd är den som gör mest skada för världen, djur och natur i hög fart.

#93 Den typen av tankegång som du ger exempel på här, att man lika gärna kan skjuta hemlösa människor om man kan skjuta förvildade katter, återkommer med jämna mellanrum. Jag brukar generellt kategorisera dem som hörande till "bambisyndromet", dvs att man överför mänskliga egenskaper på djur.

Det är för mig en oerhört stor värdegrundsskillnad på en katt och en människa, precis som det är skillnad mellan en sork och en katt, eller en sork jämfört med en geting osv.

Jag lever efter epitetet "tillbörlig respekt". Det innebär att man respekterar allt levande, men i olika grad, annars kunde jag ju aldrig ens slå ihjäl en mygga eller bita i en morot.

Du presenterar ett märkligt sätt att förhålla sig till andra människor. Du känner ju inte mig och du vet ingenting om vad för slags person jag är. Ändå sätter du ju en etikett på mig genom att skriva som du gör här.

Etiketten som grundar sig på att jag har tagit av daga ett antal eländiga stackare till katter, som du jämför med hemlösa människor, framställer mig som en hemsk människa utan medkänsla, empatisk förmåga och totalt hjärtlös.

Då vill jag säga följande. Nästan samtliga av de katter jag tagit bort, har aldrig varit "någons" katt. De föds i någon lada här i trakten och får sedan klara sig bäst de kan.

En del av dem klarar sig hyfsat bra, en av dessa håller vi just nu på att försöka locka in och ta hand om. Det är en sköldpaddsfärgad hankatt som vi kallar Frasse. Han har vistats här sedan i vintras och vi matar honom och vi har sett att han försiktigt närmar sig mer och mer. Nu står han kvar fast vi finns tio meter ifrån. I början försvann han bara någon skymtade.

De flesta av de här förvildade katterna blir dock mat åt andra predatorer. Några av dem har jag som sagt tagit bort innan de svultit ihjäl och då handlar det om katter som absolut inte går att socialisera. En katt som vuxit upp totalt fjärmade från människor är det ingen lätt sak att få ordning på. Om du tittar på TV och ser på de djurpolisprogram som sänds, ser du att där avlivas alla såna katter.

En gång har jag skjutit en katt som inte tillhört den kategorin, men den blev jag ombedd att ta bort eftersom de angrep främmande människor. Katten var trevlig hemma, men när den kom hit uppträdde den hotfullt och attackerade barnen. Ägaren kom hit och bad mig ta bort katten.

Angående de katter i vårt hushåll som jag beskrivit, drar du åter helt felaktiga lutsatser. Honkatten var en hittekatt som var högdräktig när den kom till oss. Hon och den hankatt ur hennes kull vi behöll kasterrades så snart det var möjligt. Dessa två är numera borta, de togs till veterinär när de blivit gamla och sjuka för att få somna in. Nu har vi en annan honkatt, även hon en hittekatt, hon är kastrerad. Jag skulle aldrig ha en okastrerad katt.

#93 Den typen av tankegång som du ger exempel på här, att man lika gärna kan skjuta hemlösa människor om man kan skjuta förvildade katter, återkommer med jämna mellanrum. Jag brukar generellt kategorisera dem som hörande till "bambisyndromet", dvs att man överför mänskliga egenskaper på djur. Det är för mig en oerhört stor värdegrundsskillnad på en katt och en människa

Jämförelsen har inget med att överföra mänskliga egenskaper på djur att göra. Det är precis som du skriver en personlig värdering, ingen fakta. Jämförelsen handlar om att alla slags djur, människa som katt, har lika mycket rätt till sitt liv. Varifrån tar du dig rättigheten att avsluta någon annans liv bara så du, eller någon annan, blir av med "problemet"? Tror du att t ex en katt (eller en gris eller ko) gärna vill dö bara för att den inte kan kommunicera till dig att den inte vill det?

Medkänsla till levande varelser som inte berör ditt emotionella liv har du i alla fall inte oavsett om jag känner dig eller inte och det för man ju över till dina barn.

_Om du tittar på TV och ser på de djurpolisprogram som sänds, ser du att där avlivas alla såna katter.
_Då tittar du bara till de programm som backar upp din åsikt. Det finns nämligen hur många organisationer som helst som jobbar med Trap Neuter Return (jag har själv jobbat med det i Holland och USA och jobbar nu med det i Sverige) och de blir bara fler.

Läs gärna inlägg nr 92 och återkom sen gärna för att berätta om du fortfarande anser avskjutning vara en bra metod.

Vilken rätt har jag att avsluta någon annan levande varelses liv. Ja om inte annat har jag den naturliga rätten att leva precis som  alla andra levande varelser.

Jag är en människa, ett allätande däggdjur, en primat bland andra. Jag äter andra djur och på något sätt känns det onödigt att äta dessa levande, så jag tar livet av dem först, hur konstigt det än låter.

Alla levande väsen har rätt till liv, det håller jag med om, men det innebär faktiskt inte att man inte får döda något för i så fall tar du ju ifrån dem som lever av andra deras rätt till liv. Ett utopisk resonemang som bara passar in i jehovas vittnens värld där lamm och lejon sover tillsammans med små barn.

Jag tittar inte speciellt mycket på TV och jag selekterar definitivt inte, hur skulle jag kunna veta innan jag ser ett djurpolisprogram vilka som avlivar och vilka som eventuellt inte gör det? (jag har aldrig sett något sånt, finns de verkligen?).

Jag har aldrig påstått att avskjutning av förvildade katter är en BRA metod, men i realistiska perspektiv kanske det enda rimliga i en del sammanhang.

Jag vore tacksam om du slutade att försöka berätta i ett allmänt forum vad du tycker att jag har för slags läggning. Behåll det för dig själv. Sluta att påstå att jag fostrar fega individer.

Du går långt över gränsen för vad som är acceptabelt. Jag betackar mig för denna typ av aggressiv fördömande kategorisering. Vill du fortsätta diskutera detta så ber jag dig göra det personligen.

JA, nu har vi ju olika åsikter och har givetvis rätt att ventilera dem alla.

OCh det är ju ingen här, som går till rena personangrepp, utan det är bara rent generellt sagt.

Barn gör inte som man säger att man ska göra, utan de gör som man gör. Där är jag enig med både Peter och Dagoe. Peter, du har själv enbart kastrerade katter. Bra. MEn, du praktiserar ändå avskjutning av herrelösa katter så att vad jag förstår, dina barn får veta det. Då tycker de att det är OK. Får jag föreslå en kompromiss? Du står upp och säger till dina slarviga grannar att de ta mig tusan får kastrera sina katter och säger åt dem, att du börjar ogilla detta evinnerliga avlivande. Upplys dem om TNRmetoden.Då blir ni på lång sikt av med de herrelösa katterna. Säg åt dem , att ska de ha katter avlivade, så kan de ta dem till vet, för du ska ha lika mycket betalt som en vet. FÖR DET ÄR OFTAST DÄR SKON KLÄMMER!!!!!!

Vi människor kan mycket väl leva utan kött, tittar man på hur vi är "skapade" så bekräftar både våra tänder (jämför med t ex katt och hund) och vår tarmsystem (som är långt, jämför med t ex hund och katt som har ett kort tarmsystem) att vi är präglade växtätare, som vår kusin chimpansen, som vi till 99,9% delar DNAn med. Våra tänder är korta och platta, vår tarmsystem är lång vilket behövs till att kunna smälta vegetabilier. Kött ruttnar i våra tarmar… 
Hundar och katter blir VÄLDIGT sällan diagnosticerade med tarmcancer… däremot är tarmcancer väldigt vanligt hos människor… hur kommer det? 

Jag blev som barn aldrig upplyst om hur köttindustrin ser ut… man åt bara kött för att föräldrarna också gjorde det. Det var liksom den enda sanning. När jag var i den åldern att jag själv kunde göra en uppfattning på hur "produktionsdjur" har det i vår "civiliserade" samhälle blev jag omedelbart vegetarian. Jag var väldigt förbannat på mina föräldrar, och även skolan, att man inte berättade den andra sidan av köttätandet… Att det finns en grym industri bakom det. Jag fick ingen chans att välja. Det var bara att äta kött, inget mer med det. Inget man ska ifrågasätta.

Barn har rätt till att veta både sidor av medaljen… vad som gäller djurens rätt till sitt liv, köttätandet… ja, egentligen allt i livet.

Att döda ett försvarslöst djur för att den utgör ett problem för omgivningen (eller äter ni även upp katterna? Varför egentligen inte? Kött som kött) har som jag ser det öht inget med "rätten att döda" att göra… det är bara en lätt, snabb, billig och därmed kortsiktigt lösning.

MJa, Dagoe, vi är väl mera egentliga allätare?

Rent miljömässigt, så är väl vi som äter vilt de mest vänliga mot naturen. OCh jag har tyvärr en sån åkomma(nu HATAR jag att prata sjukdomar) att jag knappt kan äta grönsaker och i synnerhet inte baljväxter. (IBS) Annars så hade jag  troligen minskat ner på mitt köttintag. Och jag högaktar er som är vegetarianer, inte tal om annat.

MEn oK, den diskussionen har vi en annan tråd om. Nu gäller det åsikten om bra inställning till katthållning. Det gäller att upplysa om, att man löser inga problem med att skjuta av. En kastrerad katt ger inte upphov till fler individer. Punkt slut.

Chimpanser är inte vegetarianer, de jagar och dödar mindre primater och sliter dessa i stycken för att sedan äta dem. Gorillor däremot, är vegetariener, men för att få i sig tillräckliga mängder näringsämnen behöver de äta motsvarande  drygt 15% av sin kroppsvikt varje dag.

När det gäller de förvildade katterna, finns inga riktiga bevis för varifrån de verkligen kommer, det är mer antaganden och på såna grunder kan man inte anklaga någon.

Mina barn har inte någon vetskap om de katter jag har avlivat. Det har skötts utan deras insyn och närvaro. De har faktiskt ingen som helst aning om att jag har skjutit någon katt.

Ok, då får jag hoppas, att vi kan hålla en sansad ton här inne. OCh vill ni gruffa, så ta det via PM i stället.

100. Du skriver att ingen vet varifrån de förvildade katterna kommer,menar du då Sverige eller??

För här kommer dom nog mycket från empatilösa människor,som saknat både hjärta och kunskap.

Det handlar väl heller inte enbart om dig och dina barn,utan allas våra barn.Vad får dom för synsätt utifrån oss som så kallat ska vara vuxna och som inte bryr oss? Hur många generationer ska det ta innan vi förstår och respekterar samt höjer katternas status ?

Eftersom många,många svenskar bara rycker på ögonbrynen när dom ser en hemlös katt istället för att bry sig . Ring våra politiker och fråga om djurskyddslagen inte gäller alla djur ??? Turas vi om och ringer fem dagar i veckan  kanske någon reagerar till slut?

Fåglar tar också kattungar !

#98  Varför ger veganer och liknande, sina hundar och katter vegetariskt foder??? Dom är ju rovdjur.

Om du tittar på våra tänder så upptäcker du nog att våra hörntänder inte är platta. Jämför dessa med rovdjurens och ta en funderare.

Och chimpansen har riktigt läskiga tänder som den äter upp sina grannar med. Jag trodde  inte att chimpansen var sån jägare som den faktiskt är. Man har sett riktigt otäcka naturprogram om det.

#100 Då har jag blandat ihop våra kusiner, förlåt! :)
Varför berättar du inte för dina barn att du skjuter katter? Jag menar inte vara elak, men som jag skrev inlägg nr 98 blev jag personligen som barn väldigt upprörd över att jag blev "förd bakom ljuset". Barn är inte dumma, de kommer ju att få veta förr eller senare.

#103 Var någonstans skrev jag att hundar och katter ska äta vegetariskt foder?

Du tycker alltså att våra tänder är lika som obligatoriska köttätarnas som t ex lejonet? Det krävs bra mycket fler än 4 halvskärpa hörntänder till att kunna slita sönder kött. Köttätare har en mun full med spetsiga molarer till det. Vi har en massa platta såna….
Som sagt är ju också vår tarmsystem ett bevis på att vi trivs bättre med vegetariskt mat.

Bevisligen så behöver hjärnan en protein för att utvecklas normalt. Denna protein finns endast i kött.

Du har inte skrivit något om hundar och katternas grönfoder. Men du verkade kunnig i det området, så därför frågade jag. Jag var på en djurmässa där djurens rätt i samhället stog i en monter. Och dom talade varmt för det vegetariska fodret till sina husdjur.

Jag tycker att alla ska få välja vilken mat dom trivs bäst med. Blandad kost har ingen dött av, eller…

Lagom är bäst när det gäller det mesta.

Att vi inte kan jämföra våra tänder med ett lejons håller jag absolut med om. Hur skulle vi se ut i ansiktet då. Men vi passar nog för varierad kost.

#102 Nej, min del av diskussionen här handlar om specifika förvildade katter här hos oss.

Jag har blivit uppmanad att "säga till" bonden som jag tror är ansvarig att han ska kastrera sina katter.

Jag har försökt förmedla att det inte är så enkelt eftersom jag bara antar att det är därifrån katterna sprids. Det är ingenting jag vet säkert och då kan jag ju inte heller bara går dit och börja rya om saker som jag inte har några bevis för.

#104 Nej varför skulle de få veta? De har ingen som helst insyn i vad jag har gjort eller inte gjort i detta sammanhang.

här har vi åxå stort problem med vilda katter. inte utav de grannar som bott här länge utan av de som kommer och bor ett år och sen lämnar djuren när de inte orkar med det idylliska lantlivet längre. och deras katter skjuter vi och ungarna är med och hjälper till. man kan aldrig fånga dom fast fällor är utsatta. och jag vill inte ha vildkatten inne hos mig på nätterna och äter upp maten. vi har envägs kattlucka med lås men våra vill jag att de ska få komma och gå som de vill

essentiella livsmedel är protein och det protein från soyabönor är inte tillräckligt eftersom människa har svårt att ta upp vegetariskt protein pga att vi inte har den enzym som bryter ner och förvandlar.

vi människor har för liten magsäck för att vara uteslutande växtätare och för korta tarmar för att vara uteslutande köttätare alltså vi mixar..

Jag ger upp. Skrämmande inställning mot hjälplösa varelser har ni. Lycka till med dödandet av allt som inte berör ert emotionella liv… hoppas inte att någon av misstag skjuter en av era egna katter för det skulle ju vara hemskt… eller?

Ja jag är enig med Dagoe här. Er inställning till katter , förvildade är ruskig. ni skjuter alltså hellre av, än att ni står rakryggade och ryter åt grannskapet att åtminstone BÖRJA kastrera! OCh Rifla, vad är det jag läser? Ni tar hjälp av ungarna i massdödandet? Där är jag också enig med Dagoe. Vad är det för signaler man ger till barnen  då?  För övrigt, så vill jag be er hålla debatten vegan/inte vegan utanför denna tråd. Det finns en tråd om veganer  här inne, där kan ni fortsätta spinna vidare på det ämnet.

#108 Jag ger också upp. Det låter som du tror att jag ägnar mitt liv och min tid åt att skjuta katter och annat. Så är det såklart inte.

Den som är engagerad nog kan ju sätta igång att åka runt och rakryggat ryta åt folk än här och än där att de ska kastrera sina katter. Det skulle bli flera heltidstjänster på landsbygden här och det är ingenting jag vare sig skulle hinna med eller orka med. Min mesta energi går åt att hålla mig vid liv och resten ägnar jag åt familjen.

En enda person kan inte åka runt och försöka få folk att inse vad deras skyldighet är utan vi måste tillsamans hjälpas åt för att få till en förändring. Ju fler vi är desto bättre.

Jaha jag är förvånad att denna sidan inte låst för länge sedan, men det beror nog på att jag inte varit in i debatten, att vi har så mycke hemlösa katter beror helt o hållet på oss duktiga mäniskor, deras barn kommer till landet o firar semester i torp med katt o höna, sen är semestern slut, o lilla misse o höna lämnas kvar, hönan har mer tur bonden tar tillbaka hönan o gör hönssoppa på den, menas katten går en oviss tid till mötes, om den inte har tur o bli ladugårdskatt hoss vänliga bönder, en eller två katter har ingen större skilnad, bra rottkatter behövs i vårt sammhälle.

                           MVH Nore    som lever mitt i verkligheten.

Peter, droppen urholkar stenen. OCh säger ingen något alls, då händer ingenting. Jag säger inte förbehållslöst nej till avskjutning, det vet ni. Men att tro att det är den enda saliggörande lösningen, det är fel. Man måste ta problemet från två håll, dvs att kastrera också. För då får du väck grundproblemet, dvs, de nya kattungarna. Om du bara skjuter av, så får du en aldrig sinande ström av nya kattungar. MAn kan  lägga upp det väldigt sakligt och sakta få folk att förstå, att kastrering i längden är den ultimata lösningen. OCh visst, vi behöver bra ladugårdskatter. Felt är, att folk har gamla fördomar och tror, att kastrering gör dem lata och inte villiga att jaga. Vidare så tror folk att katterna kan leva enkom på möss och råtor och att de aldrig behöver avmaskas, exempelvis. En kastrerad, avmaskad ladugårdskatt, som får sin mat har det inte dåligt. OCh han gör ju ett jättejobb.

MAn kan börja med att ge folk siffror, så kanske de börjar förstå hur illa det är med två okastrerade katter i realiteten

Två okastrerade katter kan bli 11 miljoner katter.
Efter antal år Antal katter
1år 12 st
2år 67 st
3 år 376 st
4 år 2 107 st
5 år 11 801 st
6 år 66 088 st
7 år 370 092 st
8 år 2 072 514 st
9 år 11 606 077 st

Om jag läst och tolkat inläggen rätt här, så har väl de allra flesta menat att man måste hålla undan katterna som finns, men även kastrera. Det förstår nog de allra flesta här.

Under några år hade veterinärstationerna här i stan rabatt på kastreringar på vårkanten enbart för att få bort dessa förvildade katter.

Men att ta till bössan , det måste man göra tyvärr i vissa svåra fall.

Gunilla med flera. Men det är ju det jag har sagt hela tiden. Självklart är avskjutning inte det enda saliggörande och jag praktiserar verkligen inte det heller. varför ser ingen det andra jag skrivit, det som inte handlar om att skjuta?

Vi håller precis på att försöka locka till oss en av de katter som lever som förvildad här. Vi har inga okastrerade katter själva och har aldrig haft, bortsett från den förra honkatten, men hon var redan högdräktig när hon kom till oss och hon blev kastrerad så snart det gick.

De förvildade katterna häromkring är många och jag TROR att de kommer ifrån ett specifikt ställe 1 km bort, men jag vet inte säkert.

Jag skjuter inte gärna katter, det är mycket obehagligt att tvingas göra det.

#115 Så rätt, så rätt.

Peter, jag respekterar dig. OM det är så, att du misstänker ett specifikt ställe, varför anmäler du inte? Det  är inte tillåtet, att utan tillstånd avla fram mer än två kullar per år, elelr ha fler än 9 katter , eller mata fler än fyra som inte är ens egna. Anmäl anonymt. OCh kniper det, så kan jag ställa upp med mitt namn och anmäla, bara jag får på fötterna. JAg är inte rädd för det.

massdödande var väl att ta i va?

vi har kampanjer här där alla får 75% rabatt på kastrering i jan-feb men det är bara ett få tal som gör det.

självklart ska ungarna lära sig ta ansvar om sina djur. Det är där svartet ofta ligger att föräldrarna ger sina barn djur att ta hand om, och alla vet väl att barn inte gör det till 100% bara de första 3 dagarna sen är det vuxna som gör det.

varför skulle inte barnen hjälpa till att vittja fällor och försöka fånga katterna och när det sen inte går vara med att ta bort? när ska barn lära sig ansvar för naturen och viltet och nu i detta fall andras tamkatter. våra barn är med oss i jakten och vi lär dem hur jordbruket och skogen fungerar. de jobbar på gården och i skogen och är som troll i skogen.

HAr ni så bra rabatter på kastrerng, då förstår jag inte varför ni inte får till en större tillströmning. Jisses, så många katter som skulle bli kastrerade här om priset var så lågt!

OCh jag säger massdödande, ja. ÄR det fler än 3-4 så använder jag mig av de ordet. OCh det är ju håresande, att ni låter ungarna vara med och fånga i fällor och tala om för dem, att jaha dessa aktter ska avlivas! För ni skjuter dem väl också, så ungarna ser det? Nä fy för sån mentalitet!

Vad gäller jakt, så är jag inte emot det för jag är köttjägare och tar bara till mig det som kan ätas. HAr aldrig tack och lov, sett en katt skjutas, för jag vet  att det är visserligen en snabb avlivning men det ska se hemskt ut….

Jag vet inte hur det är i andra dagstidningar. Men här får dom inte sätta in kattungar på "bortskänkes" längre.

Många tar den söta lilla kattungen på annons. För den ääärrr juuu sååå sööt. Och som rifla säger. Efter några dagar med lite kiss och bajs på mattorna eller i sängen, så är den inte så söt längre och då åker den ut så fort den klarar sej. Eller sätts ut på annons igen och så skylls det på allergi.

Här har mina barn också fått vara med när det händer något med djuren. Här på ett jordbruk föds det och dör det under hela året. Det är livets gång. Visst blir man ledsen när något älskat djur dör och då visar man det. Man visar också att man inte låter djur lida i onödan. Och tas därför bort. Även vilda katter som man inte får någon kontakt med. I möjligaste mån försöker vi ge dom mat  men en del är så skygga och vintern kommer att vi hellre tar bort dom.

Jag tror att man har ett annat synsätt om man har ett jordbruk. Barnen tar oftast saker som dom är, medan vi vuxna krånglar till allt mer än det behövs.

Bättre att ta bort en katt när den inte anar något i stället för att lura in den i en bur och skrämma livet ur den genom att även släpa iväg kraken till en fullkomligt ovan miljö som till exempel till vetrinären. Där kan man tala om att utsätta ett djur för onödigt lidande och stress.

#119 vi har en 22 pistol och den avlivas andra djur än katter med, den används för det ändamålet. kommunen betalar för det. man kan inte ta med gevär i tätrbebyggt område.

som bleena skriver våra ungar är med tidigt och ser lamm dö efter några dagar när de matat med flaskan, de ser vetrinären avliva kalvar och när vi kanske måste skjuta kon i båset under kalvning för att allt komut med kalven. de har sett värre saker än katter som dör och har så stor respekt för djuren att onödigt lidande för dom inte finns i huvudet. de skulle aldrig lämna ett djur ensamt utan mat och omvårdnad. de skulle aldrig tjata till sig ett djur, för de skulle aldrig få något. Alla djur vi har har vi vuxna ansvar för men ungarna får hjälpa till.

Ungarna hittar oftast kidden efter slåttermaskinen och vet hur de ska hjälpa till där om vi inte är i närheten. Det kallar jag ansvar för naturen och hur den fungerar inte en hemsk mentalitet. ungarna har när de väntat på skolbussen 1 km hemmifrån fått avliva katter som andra bilister lämnat eller kört på när de står där. jag tackar gudarna för att mina barn vet och respekterar andra varelsers liv så mycket att de kan hjälpa dom över på andra sidan när det står vuxna och skriker och tittar på och inte hjälper till.

vi har förut kört iväg några katter till katthemmet men de har varit så stressade att en av dom kastade kattungarna hon bar på. och en var helt tokig så den fick vet avliva med blåsrör..låter det bra?

Vi bor på landet och några km från oss är det ett sommarstugs område där det ofta tyvärr lämnas katter med svar -att det alltid finns någon som tar hand om eller de kan väl jaga maten själv, den är inte liten och gullig längre.

Vi som gör detta kanske inte alltid tycker om det men jag kan inte ta hand om alla själv, hur gulliga de nu är.

NEj, jag är  själv motståndare till gullighetsfakton, och vet, att man kan bli tvungen. Men att inte upplysa om att det enda verksamma medlet i längden är kastrering, det tycker jag är fel. Så anser jag. OCh visst i de fall du beskriver, själfallet att ni lärera ungar rätt. MEn flika in det där med att detta hade inte behövt hända i samma utsträckning, om katterna hade varit kastrerade.

#122 Ursäkta att jag väcker liv i den här jobbiga tråden igen Gunilla, men jag har diskutarat den här frågan om avlivning av katt med skjutvapen i ett par andra sammanhang.

Det visar sig att just den fråga eller bestämmelse som jag tyckte verkade så orimlig - den om tillåtet maxavstånd för avlivning med skjutvapen, inte stämmer.  Du sa att det var 3 meter, vilket kräver infångande och onödigt mycket stress för djuret och jag tyckte det var orimligt.

Jag har nu kontrollerat med Jordbruksverkets författning och det ska vara 30 meter.

ja peter, jag böjer mig för kalla fakta. Ryyys… 20 meter för hagel….urrrk…..

Jag är helt klart för att fånga in så många som möjligt och ge dem nya hem - men tyvärr är nästintill alla katthem överfulla och då finns det fortfarande katter kvar på gatan.

Men de som är kvar kan fortfarande föröka sig hejvilt och är många gånger magra och utmärglade. Så i min mening är det bästa för samhället och ett relativt humant sett att skjuta de övriga som inte får platts till att tas hand om.

Och i övrigt så är det många av de katter som bor på hemmet som mår otroligt psykiskt dåligt - efter som de aldrig haft kontakt med människor och nu helt plöttsligt ska sitta instängda i flera månader eller tom. över 1-2 år innan de får komma ut. Inte heller detta är humant, inte när vissa av dem måt väldigt dåligt =/

ja det där är en fråga, som stöts och blöts överallt. Det du beskriver i ditt andra stycke, går att åtgärda med TNR metoden.

Det du skriver om i ditt tredja stycke är nog det värsta problemeet. MEn de kattena brukar om de bara får chansen bli väldigt goa kissar. MAn får låta tiden arbeta och även där, funkar inte anpassniga, så är TNR en metod som tom används i Alaska. Så det går.

Därmed inte sagt, att det värsta ödet som kan drabba en katt är en snbb och smrärtfri död. Att svälta och frysa och plågas ihjäl är värre. Det måste nog alla skriva under på.

Ja självklart ska man inte använda avlivning som första alternativ, det är så klart det sista alternativet när ingenting annat återstår.

Tyvärr ska man väl säga, är det oftare och vanligare förekommande på landsbygden att man inte bryr sig om att kastrera sin/sina katt/er.

Sedan den här diskussionen dök upp här, har jag kollat runt lite i vårt samhälle och kommit fram till att de som bor inom själva samhället ofta har kastrerat sin katt, men bland dem som bor utanför, som vi gör, är det bara vi och en eller två familjer till bland hundratals som kastrerat sin katt.

Sen tycker jag nog inte - om man ska prata skjutavstånd - att 20 meter som maxhåll med hagel är för mycket.

Med en hagel-1a, finns det inget djur upp till rådjurs storlek som tar ett steg efter en kärnträff på det hållet och är djuret bara stilla så är det ingen risk att skjuta ett så dåligt skott att det inte blir kvar på stället.

Jag skjuter dessutom hellre med hagel än med kula på såpass kort håll eftersom hagelsvärmens kärna är 10-12 cm i diameter, vilket ger ett långt säkrare skott än en kula på det avståndet.

ja jag håller med, men  en katt är ju så litet mål…Ok, mig personligen skulle aldrig kunna skjuta en katt. KAn bara avliva sånt som jag ska äta

Jo i grunden känner jag väl ungefär likadant, men för att det ska bli något kvar av rådjuren över vintern måste vi jaga räv hårt. Under senare år har vi haft nästan lika många rävar som rådjur i markerna häromkring och räven går hårt åt rådjuren på vintern.

Jag skjuter ganska mycket kråkor och skator, en del grävlingar och mink, allt för att ge bättre förutsättningar för det vilt jag vill äta.

JA räven här han kommer nte att bli låglivad. HAn har bitit vår lilla MAgasinMee så hon fick åka till vet i dag