Grattis.

Det är en underbar känsla när man har fått deras förtroende. Var rädd om det.

Det låter härligt Anders. Du har inte någon bild på vännen som du kan bifoga i en kommentar här på sidan?

// Staffan

Jag blev varm i hela kroppen när jag läste ditt inlägg.

Vilket förtroende. Lycka till nu och i framtiden med vovven. Det är underbart att se att någon har det tålamod som krävs i bland.

Roligt! Det är inte alla som blir utvalda och betrodda, det är bara att stolt sträcka på sig lite

Grattis!

Förtroendet släpper jsg aldrig. Möjligen att hon skiter i mig:)

Hon bestämmer dock..den blåöggda madammen.

Inte lätt..jobbar hela tiden.

Ska bli kul att se hur långt vi kommit innan 2100.

På våren t o m.

Först nu förstår jag hur vi människor skadas för livet och hur lång tid

det tar att komma igen.

-Ander

Kul att se dig här igen Anders! Hoppas att allt är bra. Fin historia också.

Ser fram emot att följa uppföljningen av era handskottade lekbottnar nästa år (finns möjligheten till lek redan nästa år tror ni - eller är det ett mer långsiktigt projekt)?

Vi elfiskar efter yngel. Öring och laxyngle går till stranden direkt efter att ha lämnat lekbottnen. Och stannar i anslutning till lekbottnen.
Så det går att se mycket bra hur man lyckats.

Och vad vi sett så blir det yngel i närheten av våra konstgjorda bottnar året efter. Det betyder att dom leker där på en gång.
Nu gjorde vi dom så sent så dom har redan lekt. Så borde det inte finnas yngel nästa sommar. Men förhoppningsvis sommaren efter det.

Har faktiskt hänt att öring lekt på en botten som jag lämnat inte riktigt färdig för att gör det dagen efter. När man kommer på morgonen är dom där. :) då är det bara att lämna stället och vänta till nästa sommar för att färdigställa.

Jo jag är in här med jämna mellanrum bara för att se. Kolla hur ni sköter er:) Och det gör ni ju jämt.
Tänkte eftersom det är så många hundvänner här att det kunde vara intressant att lämna länken.
Hur det i slutändan blir mellan jag och Tuffer i vinter är ändå en helt oförtsägbar historia.

-Anders

Jag håller tummarna för att det ska gå bra Chano. Och det kommer det göra.

För ett år sedan..efter två år av att ha försökt funderade jag faktiskt.
Nu vet jag att det kommer att fixa sig.
Hon har hela tiden jobbat på det frenetiskt..jag vet det.
Förstog det en gång när jag vaknade med hennes tass på mitt ben och när jag såg upp, en hund som verkligen studerade mig.
Hon kommer i alla fall aldrig att dö p g a sitt "handikapp"att inte veta våra signaler.
Då får hon flytta till mig.
Men Fredrik är en superkille som verkligen gett henne vägen in till vårat liv.
Om det nu ska vara så jäkla bra ..vilket det ju är om man ska vara bland oss.
Eller hur man nu ska beskriva det.

-Anders