Cuyo, har man skaffat sig ett djur, oavsett vilken sort, så har väl en normalt tänkande människa den insikten att : "Aha, nu tryter pengarna, vad gör jag då?"   

Naturligtvis ser man till sina djurs bästa. Annars har man väl inte djur?

Det finns absolut ingen orsak/anledning att säga: Nu har jag inte råd längre!

En billig försäkring kan kosta ca 100:-/månad och billig hundmat utblandad med matrester kan man kanske komma undan med ca. 100.-/månad.

Det är inga stora summor om man drar in på t.ex. cigaretter och andra saker som inte är livsuppehållande, så visst 17 har man råd med ett husdjur.

Jag skulle villigt dra ned på vissa saker bara för att förvissa mig om att min Marodör har det bra.

Det jag försakar materiellt, får jag tillbaka i kärlek.

Räcker nte det?

Hej jag håller med vad du säger i en del saker men inte allt,det är inte alla som har det så bra som du och det är nog dom jag tänker på mest,jag har många människor jag ställer upp för idag som har det mycket jobbigt med att få det att gå ihop,och många hade ju sina djur innan den här krisen kom då allt skulle sparas heller hur.

 Så jag tycker inte man ska komma med en massa bortförklaringar hur det var förr,vi är inne i en lågkonjunktur som vi alla får vara med att betala,och vilka får lida för det ju våra djur som vi har haft i många år innan det blev så här för många människor med alla besparingar.

               Hej Cuyo

Det värsta är att djur får lida oavsett hur vi har det ekonomiskt. Det är inget nytt att många avböjer veterinärbesök även om de har råd.

De allra flesta dock har ju sina djur för att de älskar dem och avstår då gärna från det mesta själva.

ja jag är lite kluven där. I just det där fallet du berättar om, så var det väldigt mycket okunnighet. Det var ju bara att köpa vanlig kattmat till kissen, så mådde den ju bra. JAg vet att du gjorde en änglagärning där. Men nu stöttar du fortfarande och jag vet inte riktigt om det är juste av damen. För mat är u en elemetär sak, som man alltid ska ha råd med till sitt djur. En liten innekatt kostar inte mycket i mat om man inte kör med det dyraste. Ok, sitter och kastar sten i glashus, har ett motsvarande fall i Strömstad, där personen har pengar, men jag stöttar för att katterna ska få det bra.Med kattmat, alltså.

Man ska inte skaffa sig djur om man inte har råd att ta hand om dem, även i en lågkonjunktur. Är man djurvän så ser man även till att ha lösningar för hur det kan bli i framtiden.

Du skaffar väl inte barn om du inte vet att du kan ta hand om det?

Jag känner många som faktiskt sparar pengar på ett särskilt konto att användas till djuren om det skulle knipa.

Hej tommy1 det håller jag med om men jag tror att det var inte riktigt så jag menade heller,och hur barn har med det hör att göra förstår jag inte riktigt men det finns säkert någon förklaringen på det oxå.

Nu är jag inne på djuren som kommer ikläm oavsett vad ni säger med att man ska tänka sej för OSV,djuren fanns säkert innan vi fick den här lågkonjunkturen så det är väl mycket det jag syftar på att det blir tuffare för många som inte hade tänkt sej att det skulle bli så här med ekonomin som det blev idag för många djurägare .

 Hej Cuyo som tycker det är jobbigt att förklara det här på rätt set,men jag vet att alla ni är djur vänner och det kan man nog komma långt med för vi vet vad vi pratar om.

 Hej jag önskar er en trevlig afton och en trevlig helg

Hej nr 1 jag kanske svarade dej lite otrevligt men jag menade inte att göra det,jag hade bara djuren i tankana när jag svarade dej.

              Hej Cuyo som önskar att jag blir förlåten

#7 Jag tror alla vet att du är "djurens beskyddare" och det ska du ha en stor eloge för

Jag håller med dig i stort men jag tror ändå alltid det kommer att finnas giriga människor som har sina djur som leksaker som man kastar när de går sönder…

Hej nr 8 jag vet att det behövs många mer människor som ställer upp frivilligt med det jag håller på med,och jag kan säga dej att jag har många duktiga Medarbetare som gör allt för att vi ska kunna rädda några djur till ett drägligare liv,och personerna är min vän Gunilla och jag har oxå kommit ikontakt med Kusten som gör ett enastående jobb är i Göteborg och där jag oxå hjälper henne med mat.

   Hej Cuyo jag glömde såga dej att vi tog hand om en katt där barn hade den som en leksak,nu har vi fått ett barnbarn till i familjen och det märktes på Malla hon sprang och gömde sej så då förstår ni vad den katten har varit med om,oj oj för dessa föräldrar som inte har vet att deras barn inte ska leka med levande djur.

JA ett bra sätt att undvika stora ekonomiska smällar, är att ha ett lite konto för bara djuren. MAn kan sätta undan kanske 50 kr i månaden om man har en kisse, tex, det blir en fin buffert om något händer. JAg sätter undan 200 kr i månaden till mina 3 på et kattkonto. De pengarna rör jag inte, men så gott det är att ta av dem, när försäkringen ska betalas!

Hej Gunilla och ni andra ni pratar om att man ska lägga undan pengar så man har för utgifter som inte inte räknat med så långt är jag med,men hur många människor hade trott att det skulle bli så här med vår ekonomi,för hade man vetat det innan man skaffade sej ett djur,då hade det ju inte varit något problem eller hur men att det blev som det blev hade nog igen av oss djurägare räknat med.

  Hej Cuyo som tycker det är svårt att förklara det här,för vi har alla olika uppfattningar om hur det kunde har varit i stället

ja vi har väl lite delade meningar där. Att djur kostar, det vet man, eller ska veta. Visst, allt har blivit dyrare. Men, som vi talade om, för 30 år sen så kostade en kastrering av en honkatt 300 kr. I dag kostar det ca 1200 kr. Så ur det perspektivet, så är det inte så dyrt. OCh då får man tänka att förr så var det ingen moms på vetbesök. I dessa 1200 är det ju moms 240 kr. JAg vet inte vad en vanlig fattigpensionär fick i pension då mot vad de får idag. Sen vet jag, att många så kallade fattigpensionärer är rena levnadskonstnärerna. JAg känner en tant, som jag var och hälsade på i går, en riktig krutgumma(nej Cuyo INTE hon, en annan!) HOn åker färdtjänst en gång var 3:E månad in till Strömstad, handlar det hon behöver och hör och häpna, betalar utlandsresa till sin son med familj varje år! Otroligt….

#5 Det finns ju faktiskt en hel del som skaffar barn trots att de inte kan ta hand om det, och ibland tror jag även att de är väl medvetna om att de inte är de lämpligaste föräldrarna.

Samma sak är det med djurägare.

Jag har haft djur, men kommer nog aldrig mer att ha det. Eller ja, tjejen har två katter och de tar jag gärna hand om osv, och blir vi sambos en dag så får jag ju ta hand om dem därefter också. Men efter dem vill jag nog inte ha fler husdjur, i mitt tycke låser de mig rent för mycket.

Kloka ord, MArny. Tänk om fler kunde resonera som du……

Hej jag tror att vi kommer inte längre med den här diskussionen .men jag tycker det är bra att vi har olika åsikter och värderingar om det här,för jag tycker vi har sagt det som vi har velat och alla menar ju vi djurens bästa så klart.

                       Hej Cuyo

Oh ja. Att diakutera utan att bli osams är viktigt! Sen tycker jag, att vuxna barn, som många gånger har bra med pengar, borde kunna stötta upp sina gamla föräldrar  som kanske har en låg pension…..MEd husdjuren, tex!

Jag jobbar i hemtjänsten. Ofta, ofta träffar vi äldre och sjuka/nedsatt förmåga som av någon anledning måste få hemhjälp, och detta är ofta också ett lyft för deras husdjur.

Vi hade tex en dam som med långt framliden demens bodde med sin hund. Hunden var medtagen när vi började jobba hos damen, den fick för lite vatten, för mycket av fel sorts mat mm, samt led av svår foderallergi. Vi hjälpte damen i samarbete med anhöriga så hon kunde behålla sin hund. Hunden fick ett drägligt liv, fick mediciner med hjälp av hemtjänsten, vi gav den vatten och hjälpte damen att få ut den så den kunde kissa på kvällarna då hon inte kunde gå ut själv med den.  Om det hade handlat om en frisk ung människa så hade hundens liv varit på gränsen till djurplågeri, men damen fick så mycket livsglädje av denna hund att hennes sjukdombild förbättrades i och med att hunden mådde bättre. När hunden dog av ålder och sitt tidigare leverne blev damen förkrossad och har ännu inte efter ett par år förstått att han inte finns mera. Hon kunde sen inte bo kvar hemma.

En annan dam för något år sedan i ett senare skede av sin sjukdom fick för sig att hennes gamla katt satt fastkedjad utanför hennes fönster. Katten hade hon på mitten av 70talet och detta ställde till det enormt för alla runt om damen, anhöriga och personal som jobbade. Hon var förtvivlad dygnet runt eftersom hon inte kunde få bort bilden utanför av sin fastkedjade katt, och att ingen annan kunde se denna katt kunde hon helt enkelt inte förstå. Inga samtal eller starka mediciner hjälpte. Hon trodde helt enkelt att alla ljög och plågade hennes katt.  Till slut ledsnade en anhörig och gav tanten en mjuk, silvergrå katt med ljusblå ögon, med en etikett på där det stod "made in italy". Sedan dess har damen varit så himla glad och lycklig över sin snälla riktiga katt som hon fått och hon vårdar den ömt och personalen ger glatt hennes tygkatt friskt vatten och anhöriga ringer henne för att fråga om hur katten mår.

Dessa historier är grymma, hjärtskärande och samtidigt så fina, och det visar verkligen hur viktigt det är med husdjur, även till äldre som inte klarar att själva ta hand om sina djur. Det borde finnas en "djurhemtjänst" som kommunen kunde stå för så att fler kunde få behålla sina käraste djur.

Jag har själv hjälpt en alkoholiserad man, numera försöker bli nykterist att skaffa katt. Han har berättat att han fått återfall emellanåt, men vägen tillbaka till ett liv utan spriten har blivit lättare då han har en katt - en käraste vän att tänka på. När familjen och vännerna sviker, så finns katten kvar, med sitt stora tålamod och överseende. Jag har lovat att ta tillbaka katten om något händer, och ställer upp om den måste till veterinären eller behöver maskmedel.

Cuyo - du gör ett fantastiskt jobb, jag beundrar att du orkar!

Åh vilka underbara berättelser! Blir alldeles tårögd….

Sanna, sprid detta på fler djursajter!

Hej SannaHolm jag hade glömt det här inlägget och jag ber om ursäkt för det,men jag vill nu tacka dej Sanna för ett mycket bra skrivet inlägg,det lägger mycket sanningen i det här och jag har fått lära mej som du oxå säger,att man måste ha tålamod med det här annars så spårar den här hjälpen ut till igen nytta.

               Hej och tack från Cuyo