Sedan ribbgrynna, som slingrar vackert fram i ekbarkens mönster.

Och ett dallrande brunkrös som den godaste choklad.

Alla tre växer i eken.

haha och snart hoppas vi, kommer stenmurklan! Då är det vår!

Det är ganska fascinerande vilken artrikedom det finns i både svampar,mossor och lavor..snygga bilder :))

Oh, bilden på Raggskinnet var väl helt underbar. Hur kan en så vacker svamp ha ett så fult namn. Den ser ut som sammet. Man vill bara känna på den.

Annars förknippar jag mest svampar med hösten. Det är i alla fall då jag ränner i skogen och letar svamp, fast då mer för bukfylla än för att fotografera dem.

Det finns så otroligt många sorters svampar, dock fler oätliga än de som duger till människoföda. Jag har en bok som heter Svampar i Norden och Europa, av Bo Nylén. Den är en skatt när man är intresserad av svamp.

Här dröjer det nog länge innan man kan se marken, för det ligger fortfarande ett ca 40 cm tjockt snölager kvar, så ska man leta svamp så får man nog rikta in sig på de som växer på träden än så länge.  Men bara värmen kommer så ska väl kung Bore få ge sig även i år. Det är bara att ha tålamod och se tiden an.

Så här ser raggskinn ut på ovansidan. Med den bilden är det inte svårt att förstå hur den fått sitt namn.

Unga exemlar har granngul färg.

Aha, så det var undersidan man såg på förra bilden då? I så fall föredrar jag den före ovansidan .

Jag med och man vill ju i första hand visa det vackraste.