Kanske Jägargillet lånar ut fälla. Det har de gjort tidigare.

HH

#1 Tackar! Ska kolla upp det, kan vara bra att veta i framtiden

Fick tips om en i närheten som hade en fälla, så jag kunde byta ut fällan igår kväll. Så nu dröjer det tills ikväll, innan jag tidigast vet vad som finns på platsen.

Ammi

här är en som har fällor till ett bra pris också…

http://www.toxashop.se/

#3 Tack för tipset  Kanske någon annan kan få glädje av det. Jag kommer att beställa några minkfällor av den jag lånat fällan av. Han tillverkar dom själv och är billig.

Det känns som om Något leker "Katt och Råtta" med mig  Något har inte ens behagat sig in i fällan…men jag hör Något, så det är väl sjutton om Något inte ska gå i. Tror inte markägaren vill fälla trädet

det är väl väldigt noga  vad du gillrar fällan med också…..Ägg ska vara gott….

#5 jo, jag har riggat med favoritmaten…kyckling och idag la jag till rapsolja.

Tyvärr tror jag Något blev rädd för fällan sista gången den försökte vittja fällan. Det verkade som om låsspärren slagit ner, men Något petat upp den så att den fastnat och då kunnat öppna falluckan och tagit ta sig ut.

Något har ännu inte vågat in i nya fällan, men ännu finns mat att jaga om inte min bjudning duger :-/

Lycka till då…..

#7 Tackar, verkar som om det verkligen kan behövas. Igår kväll när jag kollade nya fällan, hade den slagit igen …men var tom! 

Inte ens en mus kan komma ut när nya fällan slagit igen, än mindre den här filuren. Det är omöjligt att öppna från insidan och fällan står stadigt, så den har knappast kunnat slå igen av sig själv.

Ammi

Nån som hjälpt till??????

#9 Jo, det är väl i de banorna mina tankar går…tyvärr

Vet att det inte är någon av grannarna, för dom är lika intresserade som mig, av att Något ska bli fast…Dom brukar gå genom området med sina hundar och hundarna är allt annat än lydiga, när dom känner lukten av Något.

Dessutom är några av hundarna rädda Något, vilket kan tyda på mink eller iller. Det finns inte så mycket mink just här, så därför är det lätt att låta förhoppningarna stiga, kanske för mycket.

Tack för att du finns!

Vilken spännande följetong…lämnar ett avtryck så jag inte missar slutet

#11 Gör det du :-) Ni är så rara här inne på Svensk Natur.

Ska ut och kolla fällan vid 20.oo tiden. Under dagen har den inte slagit igen, när jag kollat, men det är inte heller att förvänta sig, eftersom illrar är grynings/skymmnings djur.

En bild på honom jag letar efter…i vinterlurv denna gång…

ja visst är det spännande….

Nope, den har inte slagit igen :-( Ska kolla av den tidigt imorgon, innan gryningen och sedan efter. Tur att det finns "skvallerpinne" på fällan, så jag kan kolla på avstånd.

Hörs imorgon, håll en tumme :-/ saknar grabben så mycket

Du kanske får ta och se till att mekanismen är superlätt att utlösa? Lite olja på vitala delar brukar göra susen….

#15 Den utlöser väldigt lätt, kanske lite för lätt  Jag får vara försiktig när jag stänger fällan, så jag inte utlöser den själv.

Har varit och tittat efter fler möjliga bohålor, eftersom Något inte gått in igen. Funderar på att ställa ut den första fällan också, även om den kärvar. Det kan ju hjälpa till att lokalisera fler möjliga platser.

Är ingen älskare av kylan och snön, i södra/mellersta Sverige, den är så råkall, men nu skulle jag inte ha något emot ett lager spårsnö på morgonen…det skulle underlätta betydligt.

Sköt om er och ha det bra!

Ammi

Har du hört Någon något mer? Eller tror du att Någon flyttat?

Du får strö ut mjöl eller något liknande och låtsas att det snöar

Jag tror jag hörde Någon igår kväll, men det har varit tyst idag :-(

Hmm, tack för den idén  Har en hel påse mjöl (utgånget datum), räcker till att kolla av flera ställen. Jag vet exakt hur grabbens tassavtryck ser ut, visserligen i snö men det ska väl inte vara så stor skillnad. Ska ha en bild på något USB

Hoppas Någon är kvar och att du får fina små spår i "nysnön"

tidigt för snö men det vet kanske inte Någon om…

Schhh Marianne…inte skvallra

då håller vi tummar och tassar för lilla Någon….

Det "snöade" utanför två ingångar i eftermiddags, straxt innan skymning. Så nu sitter jag och hoppas på att iaf få se spår. Jag har hört Någon röra sig inuti det ena trädet. Samma träd som tidigare.

Bilden på Delsins fotspår var inte till så mycket nytta…ser mer ut som autoban med småhål.

Åh…redan snö…den var tidig i år

Hoppas på små spår…

Jo vintern kom fläckvis tidigt i år…Tyvärr utan resultat  Det fanns inga spår och var helt tyst när jag var ut imorse och kollade.

Har flyttat fällan till en annan plats, ev. "gångstråk", medans jag letar efter nya tänkbara boplatser, att låta "snön" falla över.

Så nu dröjer det nog ett tag, innan jag har något att berätta.

Kram på er och tack för att ni finns!

Ammi

Lycka till förstår dig att du saknar Någon….

Synd att du inte hittade små spår när du nu hade så fin spårsnö! Hoppas verkligen att Någon ger sig till känna och låter sig fångas innan det blir snö på riktigt…lycka till!

#26, #27, Tack!

Det verkar som Någon flyttat på sig, för grannarnas hundar reagerar inte ett dugg i det området längre.

Däremot var närmaste grannens hundar stortokiga sent torsdags kväll och senare på natten började några av illrarna hemma, hoppa på gallret i utomhusdelen. En av illrarna (Eagle) gav sig inte innan jag tagit ut honom, så han fått spåra en stund.

Vad som oroat grannens hundar och mina illrar, vet jag inte. Men Eagle rände runt som en spårhund med nosen i backen, tills han blev trött. Under fredagen och idag har jag sökt spår och ev. bohålor bakom huset och i kohagen. Nu står en fälla placerad på ett ställe, utefter den sträcka Eagle var intresserad av. 

Hoppet att det ska vara Delsin, är kanske inte så stort, men det är ju inte omöjligt att det var han.

jobbigt att behöva vara så nyfiken …

man ska aldrig aldrig förlora hoppet.. håller tummarna att han snart är inne….

Hoppas, hoppas, hoppas…

Hejsan, tyvärr inte en skymt av Delsin :-( Fällan kommer att stå ute denna vecka, sedan lämnar jag tillbaka den. Hoppet är nu att han, om han är i livet, letar sig till något hus eller hem.

Har han inte kommit tillbaka innan snön lägger sig eller nya uppgifter om var han kan tänkas röra sig dyker upp, blir det att söka efter honom då. Tyvärr är det svårt att veta var man ska söka, när alla spår kallnat :-(

Hoppet lever dock att han, på ett eller annat sätt, ska finna vägen hem till mig igen.

Kram på er, som följt tråden och tack för era kommentarer :-) Det har varit och är en tröst för mig!

Ammi

ja tycker så synd om er……..

Fy så jobbigt Kram på dig!

Hoppas han kommer tillrätta så småning om…det är så hemskt när man inte vet vad som hänt…

Ge inte upp ännu!!!

tråkigt att han inte dykt upp… man blir ju så orolig för sina små när de försvinner…. ge inte upp hoppet….kram

Tack och kram till er alla!

Jo, det är jobbigt och det känns väldigt "tungt" att vara tvungen att släppa taget om sökandet för att gå vidare. Men tyvärr finns det ju inget annat att göra just nu, eftersom jag inte har en aning om var jag ska leta :-(

Hoppet finns dock fortfarande kvar och jag lär antagligen hoppas på nyheter, varje gång telefonen ringer.

Dyker det upp något nytt, så skriver jag några rader och berättar.

Sköt om er och ha det bra!

Ammi

sköt om dej du med….hoppas han dyker upp o sen fattar att han ska hålla sej inomhus….

Tyvärr har Delsin inte dykt upp igen. Det har varit kallt ett tag nu och han borde sökt sig till människor, men det har inget hörts, så troligtvis är han inte i livet längre  Det var tufft att ringa AGRIA och ta bort honom från försäkringen, eftersom det var att absolut ge upp hoppet om att det skulle finnas en chans att han skulle komma tillbaka.

Tack för det stöd och den uppmuntran, ni gett mig i mitt sökande efter honom. Skönt att ni funnits här!

//Ammi

Jag som hoppades att han dykt upp nu när tråden var uppe Tänker nog ändå fortsätta hoppas lite, mirakel har skett förr, men sannolikheten minskar.

Det är så extra jobbigt när man inte vet vad som hänt. Kram!

Tackar ! Ja det är jobbigt att inte veta, bättre att veta även det negativa, än att inte veta alls

Jo, mirakel har skett och det är ju inte helt omöjligt att någon tagit hand om honom, utan att det kommit fram. Han är (var) väldigt social och mycket snäll illerkille. Så för hans skull får man hoppas, han var ju endast 2 år :-(

Ja oavsett vad som hänt så är det bättre att veta.

Inser att jag inte har en aning om hur gamla illrar blir

Generellt sett kan man säga att sjukdomar tyvärr dyker upp vid 5 års åldern och 7 år räknas som en hög ålder. Illrarna är dessvärre mycket drabbade av insulinom, lymfom och binjuretumörer :-( Det är ju mycket som påverkar, miljö, arv och mat. 

Flera uppfödare har börjat ta in avelsdjur från andra länder, för att förhoppningsvis kunna bidra till att förbättra illerstammen. Tyvärr, är det ju ett arbete som det tar många år, innan man ser resultatet av och det gäller att de nya linjerna inte blandas in för tidigt i befintliga linjer. Man vill ju varken få in några okända problem via de nya linjerna eller förstöra dessa innan de hunnit byggas upp.

Mycket intressant!

Det där med binjuretumörerna hade jag faktiskt lite koll på

Är det generellt färre sjukdomar hos illrar i andra länder? När det gäller hundar brukar man ju oftast importera för att få nytt blod i den befintliga stammen direkt. Det är alltså inte så man gör med illrar? Som sagt, mycket intressant.

Jo, visst är det för att få in nytt blod i illerstammen, men samtidigt behövs helt nya linjer för att bredda avelsmaterialet.

Problemet i Sverige är att så gott som alla Svenska linjer är besläktade och lämnar en hög sjukdomsfrekvens, vilket gör det svårt att hitta avelsdjur att bygga upp nya, förhoppningsvis friskare, linjer på.

Det finns sjukdomar hos illrarna i andra länder också, men personligen tycker jag det är lättare att hitta bra avelsdjur i andra länder, men man får leta och kolla innan man köper.

Ja det är ju inte bra om alla svenska har ungefär samma gener. Hoppas det blir bättre med sjukdomsfrekvensen, för det är trevliga djur!

Jo, man får hoppas att avelsarbetet leder till lägre sjukdomsfrekvens, för illrar är verkligen supermysiga. Men då, tror iaf jag, måste man bygga upp de nya linjerna, innan man blandar upp dom med de befintliga. Det är ju ett arbete som tar flera år, innan man ser hur de nya linjerna utvecklas.

Själv räknar jag med att det kommer att dröja 3-5 år, innan jag kan se någorlunda säkert hur min linje utvecklas och den började jag bygga upp 2005. Så det är en spännande tid som väntar :-)

Inte kul att behöva acceptera ett faktum..  kram

Ja helt klart spännande, hoppas det blir kanonbra! Men mest hoppas jag att Delsin dyker upp någonstans snart…mot alla odds.

#46 Nej det är inte kul, speciellt som jag inte vet något. Tack för kramen, den värmer och lindrar.

#47 Jag tror att jag gjorde ett fynd, när jag 2005 köpte illerhonan jag bygger denna linje på. Varken hon eller några avkommor i linjen har hittills haft några sjukdomar, men det är nu linjen börjar nå den kritiska åldern, då sjukdomarna visar "sina fula ansikten" (om det inte redan dykt upp). Så man kan väl säga att varje kommande år utan sjukdomar är ett posetivt tecken.

Det är ju inte ett djur som bygger en linje, så jag måste haft en otrolig tur med hanarna jag använde de första åren. Hoppas det fortsätter på samma sätt :-)

Jo, jag hoppas också att jag ska få veta vad som hänt Delsin. Annars kommer jag alltid att undra…tankarna styr man ju inte, tyvärr :-( Men jag har släppt hoppet att han kommer tillbaka till mig, för om någon som kan ge honom ett bra hem tagit hand om honom, så kommer jag att låta honom stanna där. Han har isf. redan varit med om så mycket, att det vore fel att ta ifrån honom den trygghet han isf. har byggt upp igen.

ja jag förstår att du är ledsen…. hoppas som sagt, att ha har det bra i alla fall…

Hoppas också på fortsatt tur med avelsdjuren, lite tur kan man behöva