Jag använde matematik, det finns minst 50.000 kända flercelliga arter i Sverige.
ca 3.650 säger man är rödlistade, och av dessa är det ca 46% (ca 1.650-1.700) som sägs knutna till odlingslandskapet.
(som är 8% av all mark)
3,4% av alla nu kända arter är 1.700 arter, därför skrev jag 3-4%

Ja, som sagt är jag ingen expert, du räknar upp några arter jag inte ens hört talas om, så jag kan bara gissa o spekulera. Jag har sett ängsliknande områden, växter o insekter o flygfän från hagar lite här o där i naturen, vid gränser mellan åkrar o diken, kring ladugårdar, mellan granskog och lövskog, rullstensåsar…
så jag gissar att de få arterna det rör sig om har möjlighet att hitta/fortsätta ha en plats i naturen

Bäste herr Precis, det sägs att statistik ljuger inte, det gör bara dem som manipulerar statistiken . Ditt matematiska resonemang kan vara numeriskt riktikt men du blandar ihop äpplen och päron. Utav de uppskattningsvis 50- 60000 arter som finns i Sverige så är en liten del specifikt knuten till ängs och hagmarker men då väger du alltså in ett stort antal alger, plankton och andra marina organismer och encelliga djur i den siffran. Om ser till landekosystem separat så är ängs och hagmarker med traditionell skötsel tveklöst bland de absolut artrikaste miljöer vi har. Ser man till kärlväxter så tror jag att endast soptippar och störda områden med mycket "ogräs" och andra lättspridda arter kan överträffa ängsmarker i artrikedom.

Äbgs och hagmark är per definition mark som hävdas genom slåtter och/ eller bete. Gör man inte det så upphör marken att vara äng/hage. Det finns i dag inget likvärdigt ekosystem i naturen där de arterna kan leva under samma förutsättningar. Landskapet har genomgått så radikal förändringar de senaste 10000 åren så det finns överhuvudtaget inget ursprungligt landskap för många växter och djur att återvända till tyvärr.

#2 jag manipulerar inte. jag tolkar och räknar ut ett uppskattat/ ungefärligt värde.

enligt siffran från artdatabasen så är det ca 50.000 flercelliga arter… alltså allt encelligt har varken dom eller jag räknat med…

Kärlväxter? vad är det? eller är det stavfel? kärnväxter?

Vad tycker du om min teori om att det finns ängsliknande växtlighet/djurliv på de ställen/platser jag räknade upp i slutet av #1???

De enda större förändringar som skett i sverige (om man inte räknar inlandsisen) var väl för 10-11.000 år sen, och för ca 1-2.000 år sedan och så de sista 50 åren… tittar man utanför storstadsregionerna så är det bara asfaltsvägar, viltstängsel, kraftledningsgator och utsläppen som är den stora skillnaden.

Där fick jag en idé, kan inte Vattenfall hyra in betesdjur som rensar sly i kraftledningsgatorna? :) hehe…

Kärlväxter är de "högre" utvecklade växter som har ledningsvävnad= kärl, dvs alla gröna växter förutom grönalger och mossor.

Okej du manipulerar inte men du misstolkar siffrorna. Ängs och hagmarker hyser en liten del av den totala mångfalden men en stor del av den som finns på land i terrestra ekosystem. Du hittar inte många andra miljöer som har den höga diversiteten. 

Sen tycker jag att det har skett en betydande förändring av landskapet de senaste 10000 åren. Före dess fanns inga jordbruk, städer, byar eller viltstängsel eller något av det som du räknar upp.

Att det finns "ängsliknande" biotoper kan jag inte hålla med om för de är inte ängar. Ett "ängsliknande" område, kommer inte att förbli så speciellt länge. Upphör hävden av en ängsmark så kommer floran och faunan där vara kraftigt förändrad inom en ganska kort tidsperiod av 15- 30 år redan. 

Betesdjur på kraftledningsgator hade varit trevligt men först tycker jag att vi ska försöka bevara de betesmarker som finns eftersom de har större biologiskt värde.

Visst är våra ängs- och hagmarker och naturbetesmarker viktiga. De har en artrikedom som knappast överträffas av någon annan naturtyp. En kvadratmeter äng kan innehålla 40-50 olika arter av örter och gräs, samt ett stort antal lägre växter, insekter och smådjur.

Genom att växtligheten regelbundet slås eller utsätts för intensiv avbetning ges möjlighet för växter att överleva som annars inte klarar att konkurrera med mer aggressiva växter. Det är växter som genom tusentals år av lågintensivt jordbruk har skapat en kulturbiotop som idag är på väg att försvinna.

I mitten av 1800-talet fanns ca 2 miljoner hektar ängsmark och lika mycket naturbetesmark förutom en stor mängd skogsbete. Idag finns det ca 2 500 hektar hävdad äng och 300 000 hektar naturbetesmark kvar. Det är inte mycket men betydligt bättre siffror än för övriga Europa. Dessa kulturbiotoper är inte bara unika ur biologiskt hänseende utan är också oumbärliga kulturminnen från de årtusenden då jordbruket var vår enda försörjning.

Kraftledningsgator som slås regelbundet har förresten visat sig kunna härbärgera några av de ängsarter som är hotade.

En kvadratmeter gräsmatta i en vanlig trädgård kan också innehålla mängder av arter, både växter o djur… så det argumentet är inte så värst unikt.

"konkurrera med mer aggressiva växter"… :) men jag gillar ju "survival of the fittest"-teorin :)

Min idé med betning under kraftledningarna var ju främst för att det inte ska växa upp enar, granar o björk o orsaka strömavbrott. Och delvis för att kombinera olika tjänster, göra reklam för betande djur och ängar osv.

Har du räknat arter i en gräsmatta och i en äng någon gång? Eller sett resultaten av någon sådan jämförelse? Skillnaden är enorm!

Du gillar "survival of the fittest". Innebär det att du tycker att vi ska gödsla våra ängar och hagar också? Så att de hundratals arter som tidigare fanns där konkurreras ut av en eller ett fåtal kvävegynnade?

Ändå vill du göra reklam för betande djur och ängar. Innebär det att du trots allt börjar inse deras värde? 

Olle

Jag skulle gärna villa se den gräsmatta som kan mäta sig i artrikedom med en välhävdad äng, den skulle var något unikt i så fall.

 När det gäller den metod som kallas  art/area analys så är det främst kärlväxter man räknar men jag tror att man även inkluderar mossor och lavar i bottenskiktet. 40-50 arter / kvm är i jämförelse med andra biotoper skyhögt. Om du får tillfälle räkna gärna antalet arter du kan urskilja på en mosse/myr eller en vanlig granskog på 1x1 meter så får du se.

Anledningen till att ängs & hagmarker är så artrika är just att de är evolutionärt framgångsrika att leva just där. Det vore tragiskt tycker jag om den naturtyp som en så stor del av vår biologiska mångfald är anpassad till inte skulle ha något utrymme i vårt moderna samhälle för då skulle majoriteten av de arter som jag ändå tror att folk känner igen och uppskattar försvinna.

#7 jag gillar de existerande kretsloppens system. utan mänsklig konstgjord inblandning.

Ett djur som skadas i naturen, eller är för svag för att fly, blir ju mat till många andra arter.

Gödsling på ängar? vem har påstått det? och varför?

Jag har inte räknat o jämfört antal arter någonstans i naturen eller ens brytt mig så mycket om vilka som är viktigast. Jag vet bara att det finns liv överallt. och det är oftast anpassningsbart, så länge det inte gäller kvicksilver eller plutonium och sånt.

Jag kommer från reklambranschen, därför är jag van att associera problem vs. många alternativa lösningar… och ibland ger jag bort dom gratis… och dessutom, jag tror att mjölk från en get eller nötkött från en ko som gått ett par år under en kraftledning inte skulle klassas som ätbart.

Summa sumarum: jag tycker att det finns många mer områden som är mycket viktigare att ta hand om i samhället, naturen och miljön innan vi börjar ropa "Vargen kommer" över 8% av vår mark eller 3-4% av arterna som lever där eller för den skull de enstaka djur som Nordens Viltrehabilitering vårdar och "räddar"

mvh johan

Du gör ett felaktigt antagande där Precis. Du gillar "existerande kretslopp" men ogillar "konstgjord mänkslig inblandning". Alltså förutsätter du att:

1) mänsklig påverkan är alltid negativ.

2) Kulturlandskapet är konstlat och onaturligt.

Det får jag säga är en ganska barock natursyn som övergavs redan på slutet av 60-talet.  En lärare sade till mig en gång att "orörd natur finns bara i reklamfilmer". Det ligger faktiskt mycket i det. Det finns idag så gott som ingen plats på jorden som inte är påverkad av mänsklig aktivitet, till och med isbjörnarna på den obebodda nordpolen har moderna miljögifter i sig. Människan är e del av det ekologisk systemet på gott och ont men kan inte uteslutas ur det eftersom allt vi gör påverkar i någon mån.

När det gäller kulturlandskapet så har jag svårt att se att det är något negativt eftersom det landskap där många växter och insekter har haft sin evoltionära utveckling inte finns kvar i dag.  Men det äldre jordbrukslandskapet har genom mänsklig försorg skapat en refug för en stor mängd arter som kan överleva där tack vare människans aktiviteter. Man kan säga att kulturlandskapet  "imiterar" det landskap som en gång fanns och var mycket mer spritt än det är i dag.

#10 du antar vad jag antar och förutsätter? hehe… du är bra på att tolka vad jag skriver och feltolka vad jag inte skriver… :)

1. Mänsklig inblandning är ofta negativt. "alltid" är rätt hårt o generaliserande.

2. Eftersom jag inte vet definitionen för "kulturlandskapet" och vad det inbegriper så kan jag bara säga att jag tycker det är bra att det odlas mat, men vill att det görs med så lite utsläpp och energiåtgång som möjligt…

Definitionen "orörd natur"? ja, om man menar att en natur är rörd pga att människan har grävt upp tungmetaller och radioaktiva ämnen ur marken och sprider den i atmosfären och i vattnet… så har du rätt.
Förhoppningsvis så leder alla "Sustainable development" och "Hållbar Utveckling"-projekt till att alla lär sig och påverkar miljön mindre och mindre för var dag.
En parantes: det finns outforskade biotoper som är gigantiska i omfattning och mängder av arter överallt som vi ännu inte hittat eller klassificerat. Men vi kan redan ha smutsat ner dom eller utrotat många okända arter… vem vet vilken inverkan det har i långa loppet…

Som flera andra redan påpekat så finns det inte längre några ekologiska system som inte påverkats av människan. Vi har i vårt land varit en del av systemet i minst 6000 år. Varför skulle den mänskliga inblandningen då vara konstgjord? Vi har brukat jorden och tagit tillvara det som naturen har erbjudit under en mycket lång tid. Vi har skapat nya ekosystem och rubbat existerande under så lång tid att nya jämviktsförhållanden har skapats. Många av de växter och djur som funnit sig tillrätta i de nya systemen har inte längre sina ursprungsmiljöer kvar. I många fall vet vi inte ens om de har haft någon sådan, eller om de faktiskt har uppstått/anpassats i system som påverkats av människan.

Marken i södra Sverige är i dag så påverkad av kväveöverskott att kvävegynnade växter tar över allt mer av de områden som inte används. Nässlor, kirskål, kvickrot och liknande växter med mycket aggressivt utbredningssätt, tar snabbt över. Dessa växter som gynnas av mänsklig aktivitet av annat slag skulle snart konkurrera ut våra ängs- och hagmarksväxter om de fick fritt spelrum. Vi befinner oss i en situation där vi inte kan överlåta valet åt naturens egna krafter. De är alla styrda av mänsklig påverkan. Vi kan inte undgå att ta del i utvecklingen och påverka den i någon riktning.

Genom att bevara artrika miljöer ger vi naturen möjlighet att återhämta sig och finna nya jämviktslägen för framtiden. En hållbar utveckling förutsätter att det finns fungerande ekosystem att bygga vidare på.

Det är väl förresten inte särskilt ovanligt med betesmark under kraftledningar? Av praktiska skäl följer dock betesmarken sällan kraftledningsgatan specifikt. Det påverkar såvitt jag vet inte varken köttkvalitet eller mjölkkvalitet.

Anna O; en liten kommentar bara. Man anser nog att arter knutna till ängs och hagmarker inte har uppstått i samspel med människan. Evolutionen går mycket långsammare än så. Floran och faunan i skandinavien är trotts allt ganska ung och vi har väldigt få endemiska arter (endemisk= finns bara inom ett begränsat geografiskt område) så det är nog få arter som har uppstått här utan deras ursprung finns nog på kontinenten.

Däremot är det ett stort mysterium hur, var och varför det har uppstått arter som är gynnade av störningar som slåtter/ bete då det inte förekommer någon slåtter i naturen utan människans inverkan?  

Annars håller jag med dig!

#6 "Survival of the fittest"-teorin handlar, om jag har förstått rätt, om att få fram en segrare inom en art som kan föra artens gener vidare. Men eftersom du tycks mena "krig mellan arter", och gilla det, kunde jag inte låta bli att nämna gödsling som jämte igenväxning är det andra stora hotet mot våra ängar och hagar.

Att du inte bryr dig om kulturlandskapets arter, misstänker jag beror på att du inte känner till dem. Sådant som du inte känner till, kanske inte kan vara värt något? För oss andra, som känner till arterna och deras ekologiska roll, är det annorlunda. Jag förstår inte att du tycks sätta likhetstecken mellan små och värdelösa områden. Som jag tidigare har nämnt anser jag det mycket viktigt att skydda dessa sista traditionellt hävdade områden, eftersom de är så artrika och viktiga för så många hotade arter. Det anser också hela Naturvårdssverige - har du någon gång hört en biolog påstå något annat?

Olle

Ängsväxter är väl bra exempel på just evolutionär framgång, tycker jag iaf. Om man tittar på ängsväxternas morfologi (byggnad) och livsstrategi så "vinner" de ju kampen om livsutrymmet tack vare att de är så konkurrenskraftiga. Typiska ängsväxter har basala blad i rosett, nära marken så att de förlorar minimalt med biomassa när vegetationen betas/ slås.

Bifogar en bild på den karaktäristiska ängsväxten svinrot Scorzonera humilis.

#13 Japp, jag uttryckte mig lite dumt. Jag menade inte att arterna uppstått här under denna tid. Men däremot att de anpassat sig till en av människan påverkad miljö. Redan innan jordbruket nådde våra breddgrader. Man kan nog anta att många av de hävdgynnade växterna följde med jordbruket i dess spridning.

#13 Bete har väl alltid förekommit? Djur i flock som driver fram o äter gräs? Det är väl rätt likt slåtter, fast inte lika kontinuerligt/periodiskt? Alltså på den tiden det fanns vilda kor o renar o andra

#14 Rätt underliga tolkningar du och Markus ibland gör av mina inlägg. Rätt lustigt och smått absurt att utmåla mig som fiende mot naturen… :)
Bara för att jag inte vet vad kulturlandskapsdefinitionen är betyder ju inte att jag vill utrota den, eller att jag inte inser att alla arter och biotoper har sin plats i miljön. :)
Och jag likställer inte marginella ytor med helt onödiga. Jag tycker helt enkelt det är en prioriteringsfråga. :)
Jag vill bara försöka sätta saker i proportion till varandra. Någon som värnar om endast ett område kanske helt missar 3-7 andra områden, som utvecklar sig så katastrofalt fort åt fel håll, att det blir mer panikartat att försöka vända den utvecklingen.

Jag menar inte "krig mellan arter" och det gjorde inte heller Darwin med alla sina analyser och teorier. Att de starkare individerna i en art och de växter som klarar anpassa sig till omgivningen klarar sig bättre och bidrar till fler avkommor än de svagare som kanske bara blir mat till andra arter. Inte har jag (eller Darwin) sagt att jag vill ha ett system där bara en enda "herren-på-täppan" vinner… ;)

Men i #5 menade Anna konkurrens mellan olika arter, inte mellan individer av samma art.

Det är möjligt att jag gör underliga tolkningar, för det är inte alltid lätt att förstå det du skriver. Du värnar om vargen, har jag förstått. Är det för att den är hotad? Om det var huvudskälet, hade du nog insett att andra hotade arter är lika viktiga. Eller är det för att den har en viktig ekologisk roll? Det har alla arter i naturens ekosystem. Som vi har sett hör ängar och hagar till de absolut artrikaste ekosystemen vi har. Inte minst beträffande kärlväxter. Till varje sådan växt är ett antal insekter knutna, som i många fall är helt beroende av just den växten. Alkonblåvingens larver är till exempel helt beroende av klockgentianan, som växer på hävdade fuktängar. Av dessa insekter lever i sin tur en mängd arter som rovinsekter, fåglar, grodor, igelkottar o s v. Nu skriver du att alla arter och biotoper har sin plats i miljön. Det är bra. Men du tycks fortfarande inte förstå värdet av en av de absolut artrikaste miljöerna, som nästan hälften av våra hotade arter är beroende av. Varför ska vi inte prioritera den? Min åsikt är att vargen har ett mycket högt bevarandevärde - och att fältgentianan, vityxnet och ormtungan också har det.

Olle

#17 Begreppet kulturlandskap är inte mer komplicerat än att ordet kultur betyder odling och att ett kulturlandskap är ett landskap som bär spår av människans nyttjande. Det kan diskuteras om det i vårt land överhuvudtaget finns något som inte är kulturlandskap. Begreppet blir per definition något oåterkalleligt. Är landskapet påverkat så är det ju det för överskådlig framtid. Motsatsen, orörd natur eller naturlandskap, är ett av människan opåverkat landskap.

Att prioritera och välja ut vilka landskapstyper som är värda att bevara är enligt min uppfattning inte rimligt. Vi kan ofta inte se och förstå konsekvenserna av att arter dör ut och biotoper försvinner. Och när vi väl har sett konsekvenserna så är det ju försent att göra något åt det.

jag hörde nyligen att mängden och storleken ängar och hagar ökar i omfattning. intressant och bra! …och lite lustigt att det är tvärtemot som vad några naturorganisationer säger och varnar för. men, alla har ju sin agenda… :)

Jo, det verkar som om en viss ökning har skett, enligt jordbruksverkets statistik. Jag hoppas verkligen att det är en verklig ökning på lång sikt, och inte bara något tillfälligt som beror på att man just nu kan få EU-bidrag för ängs- och hagmarker. :)

#20, #21 fascinerande tanke att naturorganisationer har en hemlig agenda att mörka arealen ängs och hagmark, har vi en konspirationsteoretiker här kanske?

Om man ställer arealen i relation till vad den HAR varit så ser man att det trots allt endast återstår ett fåtal procent av några av våra artrikaste ekosystem.

 Tror att den ökning man har sett har en korrelation med det bidragssytem som finns inom EU och hur marken klassificeras enligt det regelverket. Ängslåtter i större omfattning är tyvärr fortfarande allt jämt mycket ovanligt.

#22 nä, tvärtom så att jag brukar garva åt konspiratorikerna…

jag skrev bara att jag tyckte det var lustigt. men det kan tänkas att de olika uppgifterna beror på olika långt tidsperspektiv i undersökningarna… den ena spänner från 1700-talet till i år, och den andra är ifrån 1990 till iår. En ökning är trots allt en ökning. :)