haha ja den såg inte särskilt glad ut!

En till.

Tänk vad lätt det för en osäker person som inte är van, kan förväxla snäll snok med denna. Tänker på de vita markeringanra, som kan förväxlas med snokens gula fläckar om man ser dåligt och inte är duktig….

Oj vad roligt att få se en svart huggorm igen. Det har jag inte gjort sedan jag var liten och var på kollo på en väldigt ormrik ö Vad snygg den är.

#0 Fin bild. En hona är det definitivt, hanar blir inte så tjocka

#3 Huggormar brukar ha vita läppfjäll, men inte kan man väl förväxla dem med de gula/vita nackfläckarna på en snok.

Sen har vi ju det där med ögonen. Om man kommer inom några meters håll, ser man huggormens röda ögon med stående pupill. Snokar har rund pupill med en tunn gulaktig ring runt.

Snokar ger heller aldrig det tjocka knubbiga intrycket som huggormen på bilden gör.

Här hos oss har jag bara hittat en enda svart huggorm. Det var nu i år den 10e april och hon skulle till att ömsa varför hon ser ganska grå ut.

#0, 2 & 5 Fina bilder!

Jag har sett en hel del huggorm, men aldrig haft turen att få se en svart.

Tack för det. Hur får man dem att räcka ut tungan när man fotar?

Tog ca 15 bilder på svarta damen, inte en bild med tungan ute. Man doftade väl inget intressant.

#7  Den höll nog "tungan rätt i munnen"

PRecis, PEter… men många vågar inte titta efter så noga….

#7 Det är svårt att fota huggorm med tungan ute för det sker på en tiondels sekund. Jag har rotat igenom alla mina huggormsbilder och bara hittat två där man kan ana tungan.

Den här grå huggormshonan från 2008 ser man lite av tungan på

HAh de lipar åt oss!!!!

På den här kan man också ana tungan.

De här snokar omkring och lipar snällt.

Men inte alla, som den här på sophögen.

Det här är min favoritsnok. Den är så söt.Tyvärr var den nog trafiksksdad, munnen ser inte bra ut och den var väldigt slö.

stackare liten…….

Intressant..och med bilder.
Här uppe finns inte snok.
Och jag har aldrig sett en så svart huggorm.

En liten saga:

Jag brukar bära omkring dom där.
Huggormen kan nämligen inte böja sig uppåt och hugga dig om du håller den i svansen.
Provade det med en hasselsnok i södra sverige men den kunde ta sig upp efter sig själv och högg mig i fingret.

Hm..
Jag hade sett på TV (ska man aldrig göra) där en man höll en huggorm i svansen och lade sin andra hand på en stubbe.
Han släppte sakta ner ormen i handen på stubben och sa samtidigt.

-Huggormen biter inte på underlaget.
Den gjorde inte det utan ringlade iväg.

Jag jobbade med turister vid tillfället.
En huggorm hittades och jag tog upp den.
Så med TV-programmet i åtanke så..

Men jag la inte ner den fria hande på marken…vilket jag nog borde ha gjort.

-Huggormen biter inte på underllaget. Sa jag.

Och så släppte jag ner den mot den andra handen som var i luften.

Det small direkt och jag var biten.

Men jag hgöll god min och lät ormen ringla sig ner och iväg.

För långt till väg och civilation så var det bara att ta smällen oavsett hur det skulle gå.

Det blev förbannat ont och svullet men jag överlevde…..tydligen.

Så mitt råd är.

Lita aldrig på vad du ser på TV:)

-Chano

Haha!!! jag det senare hade jag inte våat lita på, det första däremot, kan jag gå med på, den ska visst vara för tung….

Det där med att huggormen inte tar sig upp till fingrarna om man håller den i stjärten är ingen definitiv sanning. Det har att göra med hur stor huggormen är om den förmår att ta sig upp eller inte.

Vuxna huggormar tar sig inte upp, men å andra sidan är en del av honorna såpass tunga att svansen kan gå sönder.

Små huggormar upp till 1-2 år gamla tar sig lätt upp till fingrarna.

Ok… ja det kan nog vara helt riktigt…..

med andra ord så ska man inte spela allan med huggormar för att impa

:) man ska nog aldrig spela allan. Hm..trist att vara Allan.

Lite spänning måste man ju ha för att leva.

Oavsett vad man hetert:)

Och oavset hur "biten" man är.

/-Anders