Födotillgången förstås. Precis som i våra trakter när det finns lite mat vintertid, minskar födotillgången i de delar av världen där fåglarna tillbringar vår vinterperiod under perioden när den är stor här.

Tack som vanligt Peter……

Ok. Jag fattar att de flyttar ifrån minskad födotillgång här när det blir vinter. Grejen är att de ställen de flyttar ifrån TILL oss på våren inte nödvändigtvis lider av minskad tillgång till föda, om man betänker vilka platser på jorden det rör sig om….

#3 Jo men födotillgången under den tid flyttfåglarna föder upp sina ungar är mycket större här i norr än vad den är under motsvarande period (torrperioden) påsydliga breddgrader. Om det inte var så, skulle inte fåglarna flytta, utan stanna och häcka där de tillbringat vår vintertid.

Jo men det är just det. En del flyttar ju bara lite söderut, till Tyskland, Polen etc. Är födotillgången verkligen så mycket mindre där sommartid att det motiverar en flytt?

Om det bara vore födan skulle ju alla flytta?

Ursäkta om jag låter tjatig, men jag har läst lite kompletterande förklaringar också, eller att man inte helt säkert vet, så jag tänkte bara höra vad ni säger om saken.

#5 De flyttar så långt de behöver för att finna födan de vill ha. Om man tittar på en del simfåglar, så flyttar de inte längre söderut än vad som krävs för att de ska hitta isfritt vatten.

Ja det är möjligt att det finns andra förklaringar, men jag tycker nog att födan är den klart viktigaste faktorn.

ok, då säger vi så

Tack för svar!

Vem vet hur det såg ut när de började sina flyttningar. Trots allt sitter flytten i generna även om en del kan behöva hjälp med orienteringen.

HH

#8 lite av det jag var ute och sökte efter….

ja tänker man på Göken, så kan man ju undra vad det är för vits att bara flytta den lilla stunden som den är här…

Den är faktiskt här ett tag. Ungarna har antagligen bättre förutsättningar här än där de övervintrar.
Storspovshonorna är inte heller här särskilt lång tid. Bara parning och äggläggning.

HH

Jag tycker att det är en bekräftelse på att det handlar om matresurser att vissa arter stannar kort tid här, bara tillräckligt länge för att fortplanta sig.

Jag tror att konkurrens kan vara en minst lika avgörande faktor som födan även om de två såklart är sammanlänkade. Dessa fåglar har redan en färdig plats i vårt ekosystem så om dom valde att inte flytta upp skulle de behöva konkurrera med många fler arter där nere medan en massa fina habitat skulle stå outnyttjade häruppe. Konkurrensen handlar ju ibland om föda men den mest begränsande faktorn är oftast revir och boplatser. Två flugsnapparhannar kommer tex inte att konkurrera mindre bara för att det finns mat så det räcker till båda. När fåglar samlas under de kallare årstiderna finns inte den begränsande faktorn och därför kan mycket fler djur samsas på en mindre yta men när våren kommer måste de spridas ut.

När det gäller de som flyttar längre söderut är nog hettan en ganska avgörande faktor. Det kanske finns mat men om du inte är fysiskt anpassad för den sortens hetta kommer du ändå inte att kunna fortplanta dig framgångsrikt.

hmm…det ligger säkert mycket i det du skriver. Det där om hettan har jag läst någon annanstans också.

Men ändå, det är sådana ofattbara avstånd för de små fjäderbollarna….

Ja jag håller med dig. Så små djur och så långa avstånd. När jag var med och ringmärkte några dagar förra hösten blev jag lite shockad över i vilket dåligt skick många av fåglarna var. Utmattade och inga fettreserver. Det är stora bortfall… =(

Man måste ha i minnet att varje hona i genomsnitt bara får ge upphov till två vuxna individer, under sin levnad. Annars havererar systemet.

HH

#15 tråkigt att höra! :-( Men det måste vara en påfrestande resa. Sedan ska de orka reproducera sig ovanpå det! Att de orkar sjunga till på köpet! :-)

Du tar upp ringmärkning. Får jag fråga en sak?

Är det nödvändigt med den där ringmärkningen och är det inte väldigt stressande för fåglarna? Finns det några nackdelar för dem med de där ringarna runt foten?

#17 Det där är en lurig fråga. Men efter några dagars ringmärkning kunde jag inte låta bli att tänka det samma. Ringarna är extremt små och nätta och sålänge de sätts dit på rätt vis utgör dom inget problem för fågeln. Däremot är det extremt påfrestande för fåglarna att fångas på det viset. Vissa blir även skadade i näten, eller ännu värre dör även om det är ovanligt. Om det blir för stora fångster på för kort tid kan de dessutom bli hängande i näten i väldigt lång tid eftersom personalen inte hinner med och sedan knölas de ner i små hinkar tillsammans med många fler fåglar och kan bli sittande där i timtal. Ibland slåss de hela den tiden.

Jag mailade faktiskt jordbruksverket efter det och frågade vad det fanns för regler kring hantering av fåglar vid ringmärkning. Det finns inga alls. Dom har fortfarande inte kommit fram till om de ska omfattas av några djurskyddslagar eller ej.

Min personliga uppfattning är att ringmärkning är så pass viktig för vår kunskap om fåglar att den absolut ska finnas men att det borde finnas tydliga regler på hur dom hanteras. Och att det inte borde finnas så många ringmärkningsstationer. Några av de större skulle få finnas men övriga borde tas bort eftersom de mest finns där av hobbyskäl. Att utsätta djur för sådan stress, speciellt under en så känslig period som flytten är inte acceptabelt om det görs för nöje.

#18 tack för att du svarar och engagerar dig för våra bevingade vänner!

"regler kring hantering av fåglar vid ringmärkning. Det finns inga alls."

Att det inte finns några regler för detta kan jag tycka är märkligt.

Dina synpunkter låter väldigt vettiga, hoppas du framför dem "högre upp"

ja myckat ska man höra… Som du beskriver det Kimji, så är det ju snudd på djurplågeri. Och man kan faktiskt ta sig en fundrare hur mycket ska offras på forskningens altare….

Vad kan vi göra? En namninsamling eller något?

Ja, få saken uppmärksammad på något sätt…. Ok jag delegerar bort det från min to do-lista, har fullt upp med hemlösa katter för övrigt, men skriver gärna på en lista om det kommer till stånd!

fint!  Hoppas den som du delegerar till lägger ut den här då så vi kan skriva på!

Fritt fram!!!! den som vill ta tag i det, go for it!!!

det är nog bäst någon med kunskap

absolut. att ha bra på fötterna är viktigt.

Det som styr fåglars flyttning i första hand är ljuset. Detta triggar igång hormonförändringar som gör att de börjar hetsäta inför en flytt. Ljuset påverkar också födotillgången (bortsett från insektsexplosionen som man syftar på i tidigare inlägg) och det finns fler timmar på norra hemisfären att födosöka på under våran sommar. Vart och hur de sen ska flyga påverkas antagligen mest av magnetfälten.

Fåglar har evolverat i närmare 150 miljoner år. Under denna tid har plattektoniken, klimatet, miljön och mångfalden förändrats otaliga gånger. Så fåglars flyttning har nog alltid varit en pågående och föränderlig process och kommer att fortsätta vara det.

Ringmärkning är stressande för fåglar och det är därför vikigt att va både snabb och noggrann. Externa faktorer påverkar också, såsom väderlek. Kraftiga vindar och regn kan göra att fåglar skadas i näten eller fryser ihjäl och då har man helt enkelt näten stängda. Sen kan man se på en fågel om den är stressad och då får man ta ett beslut om den ska märkas alls eller släppas.

Det är inte så att folk ringmärker för nöjes skull rakt upp och ned. Det görs förvisso mycket ideellt och förhoppningsvis för att det finns ett seriöst intresse. Men all data sammanställs hos Ringmärkningscentralen och görs tillgänglig för forskning och miljöövervakning.

#27 tack för ditt svar! Låter bra.

Det där med ringmärkningen tål att funderas mer på.

Det märks ca 300.000 fåglar i Sverige per år. Ca 1 promille av dem dör i samband med detta, oftast är orsaken inte hantering och märkning utan utmattning, slagna av hök i nät etc.

Med tanke på vad märkningen ger för forskningen är summan försumbar. Det som dödar flest fåglar i Sverige är faktiskt tamkatten. Där pratar vi om en siffra på 10miljoner fåglar/år.

Ok. Då får vi utgå ifrån att det är i det närmaste så gott som säkert.

Undrar vem som sitter och räknar vad katterna tar och sedan extrapolerar till denna fantastiska siffra? Men det är nog en annan tråd…;-)

För den som är intresserad så finns mer info här;

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6467-9.pdf

(sid 49, första stycket, finns källa där också)

Läste en intressant sak om detta i Torbjörn Fagerstöms bok "Den skapande evolutionen" (sidorna 74-75 i nya upplagan).

Tyska svärthättor har brukat flytta till Spanien och norra Afrika. Enstaka har dock, troligen pga ärftliga faktorer, hamnat i England där det numera finns gott om föda på dignande fågelbord. (Tidigare innebar det oftast döden och därmed liten fortplantningsframgång.) Detta har medfört att de som flyttar till England har större överlevnad/fortplantningsframgång. I dag övervintrar praktiskt taget hela den sydtyska populationen av arten i England. Detta är enligt boken en av de snabbaste evolutionära förändringar som dokumenterats. 

De svarthättor som häckar i England har dock inte "svarat" på motsvarande vis utan fortsätter än så länge att flytta till Spanien och norra Afrika. Detta också troligen pga ärftliga faktorer.

Har också läst (minns inte var) att det hos många flyttfåglar är vanligt med s k spegelflyttning, dvs de som häckar på nordligare breddgrader flyttar till ännu sydligare breddgrader än de som inte häckar lika långt norrut.

#32 vad intressant!

Där ser man, det ligger alltid mer i en företeelse än vad det verkar som vid första påseendet…

Intressant också med spegelflyttningen….undrar hur det kommer sig?

Spännande med svarthättorna! Antagligen som du skriver att det finns mer föda vilket fågelborden erbjuder. Dessutom ett mildare kustklimat vintertid än ett inlandsklimat. Sen slipper ju de individerna flyttsträckan över alperna.

De som flyttar till England sen har ju också kortrare väg till häckningskvarteren vilket innebär att de är tillbaka snabbare och endast häckar med samma individer som också bara övervintrar i England.

Begreppet "spegelflyttning" torde avse "leap frog migration" eller överhoppsflyttning på svenska. Att en nordlig population övervintrar söder om en sydligare populations vinterkvarter. Troligaste orsaken är nog konkurrens vilket pressar den ena populationen att flytta längre.

#27 Jag fortsätter att vidhålla att den mesta ringmärkning är en hobbyverksamhet.

Stora välplanerade anläggningar som Ottenby på Öland har anställda som följer en standardiserad insamling. De får fram ovärderlig information som kan användas till mycket, tex se fluktuationer i hur många fåglar som flyttar osv. Men de mindre som bygger på ideela insatser ringmärker olika mycket beroende på hur många personer som är där och de olika personerna sätter upp nät efter egen smak och tycke. Alltså kan man inte jämföra siffrorna från år till år och dra några vetenskapliga slutsatser överhuvudtaget. Det enda man egentligen får ut av det är att man kan se vilka arter som passerar, vilket lika gärna kan göras med en kikare. Och ibland får man såklart in intressanta fynd med tidigare ringmärkta fåglar. Detta är dock så pass ovanligt att jag inte tycker att det rättfärdigar verksamheten.

Att återfynden på de mindre lokalerna inte skulle rättfärdiga verksamheten tycker jag låter konstigt med tanke på att syftet med märkningen i stort handlar om att just få in återfynd. Vilka arter som passerar är sen knappast den enda informationen man får från ringmärkningen. Märkning kan inte ersättas med sträckskådning. Man får ju ingen information om vingmått, vikt, fettupplagring, kön, ålder etc bara för att man står och skådar sträck.

Dessutom ger spridningen av stationer och privata märkare i hela landet en täckning av större ytor, alla fåglar flyttar ju inte via Ottenby. Ska man ha färre stationer så minskar märkningen och därmed också återfynden vilket inte alls gynnar forskningen.

Om du anser att flera stationer i landet ska stängas pga de erfarenheter du har från dem så borde du kanske vända dig till RC i ärendet

#34 Enligt nämnda bok har de tyska svarthättorna alltid rundat Alperna och därför börjat flyttningen i västlig riktning.